tisdag 30 november 2010

Landskapsregeringens ungdomspolitik

Jag började skriva en insändare när jag läst Landskapsregeringen med ett meddelande om ungdomspolitiken. Började skriva på en insändare men de var så många saker som var stolliga så de fick bli en kort insändare och ett långt inlägg i punktform här på bloggen.

I sista minuten av sin mandatperiod kommer nu Landskapsregeringen med ett meddelande om sin ungdomspolitik. Det är en soppa av drömmar, fragmentarisk idéer kring hur andra gjort, massor av ord och ett dokument med tydliga tecken på en ointresserad landskapsregering. De hade varit bättre om man lagt energi på att verkställa de regeringspartierna skrivit i sitt regeringsprogram istället för att göra ytterligare en pappersprodukt. Jag menar att det är viktigt att peka ut både hur behoven ser ut och vad man tänker göra både långsiktigt och kortsiktigt, men de har man gjort på Åland i flera omgångar och de har inte någon betydelse så länge man inte ger resurser och tar modern kunskap om ungdomsarbete på allvar utan bara lunkar på i gamla spår.

De finns en hel del bra saker men mycket man kan förundras över i meddelandet, jag ska lyfta på några saker:
  • Man väljer att återuppväcka idén om Ungdomsråd och skriver ”Ungdomsrådet bör bestå av högst 8-10 ungdomar och kan ha som uppgift att arrangera träffar, olika inflytandeforum och liknande, enligt förslag från ungdomar och på deras initiativ.” Idag finns mycket kunskap om hur man ska och inte ska göra ett ungdomsråd, att en regering tillsätter ett är inte en framgångsmetod. Den Ungdomsrådsmodellen har ju dessutom redan prövats i flera liknande versioner och inte fungerat. Visst behövs Ungdomsråd men ett lokalt demokratiarbete är de som behövs idag.
  • Det gamla konceptet Ungdomsparlament byter namn till Ungdomsforum. Om man tittar tillbaks på de tidigare försöken har inga av de beslut man i tidigare Ungdomsparlament fattat givit några förändringar: Arrangemanget har främst varit ett spel för att visa att politiker gör något för ungdomar. Om man utöver det tittar på de bemötande som SKUNK-Intresseorganisationen för ungdomar i skärgårdens fått när de aktivt försökt påverka och förbättra i samhället genom olika uppvaktningar och skrivelser om bland annat idrott, elevrådsstärkande verksamhet, trafikfrågorna blir man både förbannad och uppgiven. Ett bemötande präglat av tystnad eller formella hänvisanden för att slippa göra något. Det räcker inte att man skriver ”Landskapsregeringen anser att det är viktigt att ta tillvara det sociala kapital som ungdomar är och inte bara se dem som morgondagens beslutsfattare och skattebetalare utan en viktig resurs här och nu.” När man i praktiken bemöter unga på detta sätt? Demokrati måste byggas från grunden, det skulle vara mycket mer effektivt att arbeta med att stärka demokratiarbetet i kommunerna, där de flesta frågorna som berör unga människors vardag avhandlas. Där kunde sen i framtiden finnas en bas att rekrytera unga till ett ev. ungdomsråd på landskapsnivå. Det finns många utvecklade metoder att använda för ett lokalt demokratiarbete, men det kostar i resurspersoner och kunskap och måste
  • Man skriver ”företrädare för de studerande ingår även i Ålands lyceums respektive Ålands yrkesgymnasiums ledningsgrupp som fullvärdiga medlemmar. De studerande ges härigenom en reell möjlighet att påverka sin studiesituation.” Här blandar man ihop formella möjlighet med reella möjligheter, för att unga ska ha reella möjligheter måste de få skolning och stöd, som elev är man i en underordnad position både kunskap och maktmässigt.
  • I grundskolans läroplan betonas att datorer är arbetsredskap och pedagogiska hjälpmedel. "Eleverna i grundskolan skall därför lära sig använda en dator och få grundläggande kunskaper om basutrustningen och programmen. Datorstöd i undervisningen kan ge även elever med koncentrations- och inlärningssvårigheter och olika funktionshinder nya möjligheter. Det är därför ändamålsenligt att det finns minst en dator i varje klassrum.” Att påstå att en dator i varje klass rum skulle leda vara lösningen på de problem man formulerar känns som bistånds tänkande från 70-talet.

  • TFO-Åland (Tid För Offensiv) nämns i programmet som en viktig del: Det är en grupp som inte existerat de senaste halvåret. Gruppen har dessutom ett oklart uppdrag och inga resurser.
  • Man skriver: "Ungdomarna spelar en viktig roll för integrationens utveckling. Det är viktigt att ungdomslokaler och fritidsgårdar är inkluderande och att både de och utbildningen arbetar med sammanhållning och social kompetens. Att utveckla den social och emotionella kompetensen ger en trygghet och förståelse som i förlängningen förebygger konflikter och utanförskap.” I vilken verklighet lever LR hur tror det att de ser ut i landskapet? Vem ska garantera detta? Tror de att man har utbildade ungdomsarbetare ute i kommunerna?
  • Man skriver: ”Landskapsregeringens vision är att förändra denna struktur, genom att i framtiden eventuellt kunna kanalisera medel till ungdomsföreningarna via ÅUF r.f. enligt samma mall som för idrottsförbundet.” Hur anser sig LR ha rätt att ha visioner för en självständig organisation som ÅUF. De kan ha visioner och idéer om en samordnande takorganisation eller en önskvärd struktur. Man kan ha bidrag som är villkorade och/eller man kan minska bidrag om man tycker att en organisation inte gör det som regeringen anser viktigt. Att i ett meddelande ha åsikter om en enskild föreningsroll eller verksamhet slår mot en av grundpelarna i demokratin, föreningsfriheten. I en förening är de medlemmarna som bestämmer hur de vill ha det. Stat och kommun kan bara uppmuntra eller hindra, de borde åtminstone landskapsregeringen känna till.

  • Man nämner ungdomsföreningar: men man definierar inte vad en ungdomsförening är. Är det en som på historiska grunder kallas ungdomsförening, är det en som har minst hälften i styrelsen under 25 år, är det en som har minst hälften av medlemmarna under 30 år eller… detta måste landskapsregeringen definieras om stödet till ungdomsorganisationer ska vara ändamålsenligt.
  • Man fortsätter med ”Landskapsregeringen avser att se över regelverken så att ungdomsföreningarna skall kunna koncentrera sig på att skapa verksamheter som intresserar ungdomarna medan andra föreningar eller kommunen själv kan sköta förvaltningen av byggnaden. Offentliga utrymmen ska vara fria från sexuella och andra trakasserier.” Vad menar man? Varje förening som äger en lokal har full bestämmande rätt vad den vill göra med den. Är man ute efter någon form av förstatligande? Och vad har sexuella trakasserier med ungdomslokalerna att göra?
  • Man skriver om socialmedier: men förstår inte ens vad det är, en hemsida är inte socialtmedie och en hemsida för unga kräver stora resurser om den verkligen ska fungera. Det här är de andra försöket utan några större resurser, det fanns en färdig grundstruktur för några år sedan, som ungdomar var med och arbetad fram, den sjösattes aldrig. Förutsättningarna verkar bättre denna gång, men avsätter man inte pengar i budget för någon som ständigt jobbar med sidan kommer den liksom mängder av hemsidor och portaler gå i kvav. De finns inte personal i organisationerna på Åland att upprätthålla en sådan sida.
  • Man skriver: att ”kommunerna har ett stort ansvar för att sörja för utbildning och information som främjar ungdomsarbetet; besluta om fördelningen av de anslag som har anvisats för understöd till lokala ungdomsföreningar. Således har kommunerna en ansvarsfull, vidsträckt och viktig uppgift.” Men det intressant skulle ju vara att LR talar om hur man ska stimulera och stödja detta svåra arbete, om det står inget.
  • Man lyfter på den utredning man gjorde 2007 för att skapa bättre förutsättningar för skärgårdsungdomar, det är bra men det är nu snart 4 år sedan och inget har hänt.
  • Slutligen: ”Landskapsregeringen anser att det är viktigt att ta tillvara det sociala kapital som ungdomar är och inte bara se dem som morgondagens beslutsfattare och skattebetalare utan en viktig resurs här och nu.” De kunde vara min egen formulering, men en fin formulering utan substans är bortkastad. Jag som arbetat med ungdomsverksamhet hela mitt liv ser hur åren går och man fortsätter att behandla ungdomar som icke medborgare och som att de står på tillväxt. Det är förödande för ungdomarna och förödande för samhället. Vuxenvärlden lämnar bara de destruktiva och förbarnsligande arenorna öppna för unga, där finns droger, små kriminalitet och självdestruktivitet. Ta ungdomspolitiken på allvar och låt oss slippa fler flummiga dokument utan koppling till resurser och handling.

söndag 28 november 2010

Världs aidsdagen



Tittar på dokumentären "Hur kunde hon" om Lillemor som nitton år gammal reser till Frankrike. Där blir hon kär. Förälskelsen ger henne hiv. Lillemor förtränger det faktum att hon bär på en livsfarlig smitta. Hon gifter sig och får barn. Hon klarar inte av att berätta för sin man att hon bär på hiv. Hon doms och avtjänar ett fängelsestraff för försök till grov misshandel. Hon blev dömd för att ha haft oskyddat sex med sin man samt för att ha burit och fött sina barn utan att meddela sjukvården om att hon är hiv-positiv. Varken ex-maken eller de två barnen som nu är sju och åtta år gamla är smittade av hiv. En fin dokumentär som visar hur svårt det trots allt kan vara idag, trots att vi tycker att vi kan vara så öppna.
På onsdag är det Världs Aidsdagen då uppmärksammar ABF-Åland, Mångkulturella föreningen, Röda Korset och Ålands Fredsinstitut den på Indigo mellan kl. 19-21. Programmet innehåller information om HIV/Aids situationen och kunskap om sjukdomen, genom tal, film och frågesport, detta varvas med dansuppvisning av Lindyhop Sofia Enros och Daniel Johansson, sång och musik av Simone Gällroos och Emil o Yohan, m fl. Hoppas många kommer, det är verkligen angeläget,

fredag 26 november 2010

Våld mot kvinnor, 20 kvinnor per år dör i Finland!


I går den 25 november var det internationella FN-dagen mot Mäns våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor; sexuellt, psykiskt, fysiskt är så utbrett så man kan säga att de på en världsnivå förs ett krig mot kvinnor, med tanke på alla dödsfall och skador som kvinnor utsätts för.
På många håll runt om i världen hölls då manifestationer på Åland höll Ålands fredsinstituts en manifestation i Mariehamn.
Problemet är stort i Finland. Varje dödas 20 kvinnor av sin partner eller fd partner. Även på Åland utsätts kvinnor. I statistiken för Åland från 2007 var antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor var 76 och antal våldtäkter mot kvinnor fem. Mörker talet alltså alla de brott som begås utan att anmäls kan vi bara ana. I de lilla samhället är tröskeln ofta väldigt hör innan en anmälan görs både från de utsatta kvinnorna och from omgivningen. Skuld beläggande är ofta stort framförallt om den som begår brottet är en respekterad medborgare på andra områden. bra med en dag som sätter fokus på detta område, med glädje såg jag att den svenska polisen medverkade i manifestationer i Sverige. Både organisationer, arbetsplatser och enskilda behöver agera och synliggöra detta brott. Läs om FNs kampanj
"We must UNiTE ".

måndag 22 november 2010

Ungdomar och film

De är en förmån att arbeta med ungdomar. Idag fick jag tips om länken till en teaser för en film som ett gäng jag lärt känna gjort. Spännande att följa.

torsdag 18 november 2010

Inte ens fast det är påvisat lönsamt får kvinnor plats i maktrummen!


Läser i Dagens industri att konsultbolaget McKinsey som intervjuat 1 500 företagsledare från hela världen slår fast att det lönar sig att vara jämställd. I rapporten framgår det att de bolag som är mest jämställda har en avkastning på eget kapital som är 41 procent högre än bolag med enbart män. Ändå är det endast 8 procent som anser att frågan är så viktig att den den rankas som en av de tre viktigaste strategifrågorna i bolaget. Och nästan var tredje bolag har inte vidtagit några åtgärder för att få fler kvinnor i ledande ställning. I Sverige är det endast 14 procent av valberedarna i börsens storbolagen som är kvinnor. 17 av de stora börsbolagen saknar helt kvinnor i valberedningarna. Bland de sämre är Handelsbankssfären där sex av bolagen har helt manliga valberedningar. Bolag med mer jämställda valberedningar (minst 40 procent kvinnor) är Ericsson, SEB, MTG och Tele 2. Electrolux utmärker sig genom att vara det enda storbolaget på börsen med en majoritet kvinnor i valberedningen. Man undrar ju om de mest kompetenta sitter i ledningarna i bolagen, om inte ens lönsamhet gör att kvinnor får plats.

måndag 15 november 2010

Ungdom och Fritid i Norden




Oj, oj de har varit intensiva dagar. Först var jag på Bommersvik i 2 dagar på möte och seminarium med ABF-Norden, med spännande samtal kring bildningens viktiga roll i samhällsbygget.
På onsdagskvällen mötte jag en grupp ungdomar och ledare på färjan tillbaks till Åland, där vi sen har hållit ett nordiskt ungdomsseminarium.
Vi startade på torsdagen och de slutade på söndagen. Seminariet samlades 25 ungdomar (15-20 år) och ungdomledare i Mariehamn och sen på Kumlinge. Det kom ungdomar från Norge, Grönland, Island och Sverige. Deltagarna kom från större orter och tyckte att det var oerhört spännande att under två dygn bo, umgås och jobba med olika frågeställningar på Kumlinge. Flera uttryckte önskemål om att senare komma tillbaks med andra ungdomar.
Det var UFN - Ungdom och Fritid i Norden och SKUNK- intresseorganisationen för ungdomar i skärgården som arrangerade.

På torsdagen hölls ett seminarium i samarbete med Landskapsregeringen med temat Hur ungdomar som flyttar till annan ort för studier och arbete kan stödjas?
Minister Katrin Sjögren hälsade välkommen och barnombudsman Ulla Rindler Wrede medverkade under seminariet.
Ungdomarna hade många idéer och SKUNK kommer att aktualiserat frågan igen då den undersökning som SKUNK lät göra 2004, endast ledde till en utredning som sen tycks ha grävts ned i Landskapets korridorer.

Under seminariet presenterade det olika orterna som deltagarna kom ifrån och ungdomars fritidssituation där. Under den delen deltog också de fem ungdomar som går på Kumlingeskolas högstadium. Deltagarna bytte erfarenheter om ungdomars liv och situation i de olika länderna och de olika självstyrande områdena. Sen arbetade gruppen med temat: Vad är demokrati? Hur kan ungdomar påverka och vilka frågor är angelägna för unga idag? Resultaten av samtalen dokumenterades, många intressanta och spännande aspekter lyftes fram. Diskussionerna visade hur viktigt det är att skapa utrymmen för unga att reflektera och formulera sig och att unga borde få mycket större utrymme att påverka i frågor som berör dem.

Seminariet finansieras bland annat med medel från Nordiska Barn och ungdomskommittén. Fritidsforum i Sverige skötte administrationen och SKUNK arrangemanget på Åland och det pedagogiska upplägget.
Efteråt var jag glad, nöjd och trött och än mer övertygad om att många fler sådana här sammanhang behövs.

lördag 6 november 2010

En glad dag!


Jag är en av nio är som belönas av Svenska kulturfonden, jag får det för mitt engagemang i ungdomsfrågor på bred front.
I motiveringen står det bland annat att jag är en av de bärande krafterna bakom intresseorganisationen för skärgårdsungdomar Skunk i Ålands skärgård, att jag brinner för jämställdhet, företagsamhet, ungdomsfrågor – i kombination med ett skärgårdsperspektiv. Min ideologi och engagemang har jag framgångsrikt lyckats etablera i såväl projekt, föreningar, politik och de böcker jag publicerat.
Det är väldigt roligt att vid dryga 50 års ålder få denna bekräftelse.

fredag 5 november 2010

Elbilar och framtiden!



I går var jag på ett spännande, lärorikt och intressant seminarium ”Är Åland redo för elbilar? testområde, marknads- och produktutveckling, bilpooler arrangerat av AICIS.
De var tre föreläsningar:
Örjan Larsson, Forskningsinstitutet Blue Institute, Sverige
Bakgrund till behovet av energiomställning i världen och den teknik som krävs för att distribuera elenergi i de framtida systemen - de avancerade (smarta) elnäten. Fordonsmarknadens omställning, hastigheten av utvecklingen, dess hinder och möjligheter. Beskrivning och värdering av nödvändiga infrastrukturer och möjligheterna för nordisk industri att ta del av denna nya marknad.
Nils-Olof Nylund, professor VTT Technical Research Centre of Finland
Elbilar; nuläge, framtidsutsikter, incentive och klimatpåverkan. Tekniska, ekonomiska och miljörelaterade perspektiv i en analys av elbilarnas framtid. Sammankopplingen mellan vindenergi och ellbilar.
Hans Svensson, direktör för marknadsföring och försäljning, Valmet Automotive Inc.
Ålands goda möjligheter att utvecklas till en suverän föregångare i elbilstrafik med synlighet på ”kartan” i ett nytt perspektiv genom några enkla beslut och satsningar. Låg tröskel för företagen att växla över till elbilar, en snabb utveckling förespås. Shared leasing/poolbilar och hyrbilar under speciellt turistsäsongen.

Jag var inbjuden att sitta i panelen.

Jag kan konstatera att det idag finns bra fungerande elbilar till inte allt för höga priser i Sverige men att skattesystemet i Finland gör att vi vanliga människor inte har en chans att köpa en elbil. Det behövs alltså förändringar av skatteramar, utveckling av elförsörjning, batterier och andra strukturer, med de inte sagt att inte elbilarna är färdig utvecklade, men det fanns ju som ni ser på bilderna fler märken och färdiga bilar att köpa för den som är rik.
Efter denna dag kan jag konstatera som flera andra attÅland på många sätt är ett jätte bra försöks- och utvecklingsområde, men det finns förstås hinder och motstånd.

Så som jag ser det är det skulle behövas en helhetssatsning;
där man satsar på grön offentliga upphandlingen som inkluderar elbilar
stimulerar företag och kanske också privatpersoner att byta till elbilar
stimulerar samåkning
utveckla kollektivtrafiken
stimulera utveckling bilpooler med elbilar
stimulera så kallade smarta elnät
och vi behöver få ”Helsingfors” att Åland får möjlighet att bli ett försöksområde, vad det gäller fordonsskatten på ett eller annat sätt.

Och tänk om skärgården kunde bli ett special försöksområde med elbilar på öarna och med en eller flera bilpooler på fasta åland som både var för stadsbor och skärgårdsbor.