Kumlinge kommun står inför ett väldigt stort beslut nästa vecka ska vi ge oss in i den svåra frågan om renoveringen av Annagårdens servicehem och dagis. Jag skriver här på bloggen för att reda ut mina tankar.
Kommunen har harvat i flera år med den svåra frågan om serviceboendet för åldringar och dagis, Annagården. Anläggningen har i omgångar under årens lopp kämpat med problem och redan före min tid som kommunstyrelsens ordförande utrymdes den på grund av omfattande mögel- och fuktproblem. Man har sedan dess sökt lösningar på hur man ska hantera problemet-
Redan i valet gick jag ut och sa att jag inte trodde på en mögel/fuktsanering och renovering utan ansåg att det vore bättre med ett nybygge i närheten av skolan, biblioteket, kommunkansliet, hälsovården, och hyreslägenheterna. Då skulle man få samordningsvinster i form av gemensamt kök och närhet till annat. Jag ansåg att ett "80-tals" bygge (läs byggt med dåtidens experimentella stil utan idéer om energisparande) som dessutom är byggt på felaktig (en plats där vattennivån är för hög), vilket är en av anledningarna till dagens problem och en dimensionering och struktur utifrån hur man trodde att behoven skulle se ut för drygt 20 år sedan inte är en framtidssatsning. Denna åsikt var jag så gott som ensam om.
Nu har det snart gått ett år och fullmäktige har varit mer än tydliga med att styrelsen inte får ta fram alternativa planer utan att det bara ska utredas hur man kan sanera och renovera den gamla byggnaden och vi står inför ett stort beslut. Jag kan bara konstatera att detta år när man nu har gjort undersökningar av olika slag, har inte övertygat mig om att det blir billigare och bra i slutändan att välja renoveringsalternativet. Jag anser att renovera är betydligt vanskligare än att bygga nytt. Trots fina siffror och kalkyler så kommer det att bli betydligt dyrare när man går ut på öppna marknaden och begär in offerter utöver det finns alltid risker med att det dyker upp fördyrande omständigheter. Dessutom gör det att man med en renovering missar bra ändamålsenlighet och den långsiktiga besparingen ett nybygge gör att jag fortfarande inte är för en renovering.
Kommittén och byggnadsteknikern är i slutskedet av sitt arbete med att ta fram kostnader och vägar för en renovering och nyligen fattade vi i styrelsen på arbetsgruppens förslag ett beslut om att testa en mögelsaneringmetod i form av ett pilotprojekt i den lägenhet som varit mest utsatt. Nu har firman givit ett förslag att de redan i samband med pilotsaneringen sanerar hela huset, att kommunen inte behöver betala för den delen förrän långt senare (tror att de var 2 år) och att de garanterar att åtgärda om det uppstår problem senare.
Det gör att hela frågan ställs på sin spets om renovering eller inte innan ett sådant beslut egentligen har fattats. Det gör att jag är mycket fundersam och har bett om mer underlag om företaget och metoden.
Metoden låter lite för bra för att vara sann. Det tycker inte bara jag utan även en hel de del projektörer och byggare i branschen som jag talat med. Företaget må var hur självsäkert som helst om att metoden är bra och fungerar, kan hända att jag är gammalmodig, men ska vi utsätta vår lilla kommun med svag ekonomi för att vara försökskanin i en metod som inte är så starkt etablerad, även om metoden kanske framöver visar sig fungera så bra som dom påstår. Jag tycker är mycket tveksam och ställer mig frågor som: Vilka andra ställen i Norden, Europa använder liknande metod? Vilka andra ställen utöver Borgå exemplet kan lyftas fram som är jämförbara i Finland? Vad säger t ex den tekniska högskolorna i Finland i Sverige, har det haft några som forskat på metoden och sammanställt resultat?
Jag funderar också över vad som händer om det börjar krångla med fukt och mögel efter några år. Det räcker väl med att dräneringen fallerar på något ställe så är risken stor för att vi sitter med ett problem. Detta trots en eventuellt bra metod och även om vi har garantier för att det inte kostar oss mer att göra själva saneringen, är det ju ändå kommunen som blir tvungna att flytta verksamheten ut och in vilket medför det stora ekonomiska kostnader men också personella och sociala påfrestningar. Då har vi jätteproblem.
Eller om saneringsföretaget går i konkurs, då kan kommunen stå där med ett hus med fortsatta mögelproblem och har ingen metod som enkelt kan åtgärda dessa utan måste kanske börja från början igen och riva och sanera. Faktum är dessutom att bolaget har långa listor i utsökningsregistret som visar att det inte tycks gilla att betala skatter och arbetsgivaravgifter.
Jag är väldigt orolig för att kommunen går in i ett renoveringsprojekt som har för många osäkra faktorer. Bolaget är mycket självsäkert vad det gäller metoden och det kan ju hända att den är så bra som de säger, men den har ju de facto inte slagit igenom så stort som den borde om den är så enkel och genial.
Ju mer jag har funderat på detta, desto tveksammare är jag att gå vidare med detta renoveringsprojekt. Ju mer insatt jag blivit ju mer övertygad om att vi borde bygga nytt. Jag och styrelsen fattade beslut om göra ett pilotprojektet, idag skulle jag säga nej, men det beslutet skulle fattas så snabbt och jag ser nu att vi borde ha kollat upp både metod och företag mer redan då.
Ett stort problem är att säger vi nej nu så får vi börja från noll och allt fördröjs massor. Utifrån det är jag helt förundrar över att fullmäktige inte tillåtet en parallell process för att titta på möjligheter och kostnader för ett nybygge på en mer ändamålsenlig plats. Vad som ligger bakom det är för mig obegripligt.
Ska vi sätta hela kommunens ekonomi på spel vilket vi ju gör oavsett renovering eller nybygge så är jag inte beredd att ställa mig bakom en renovering med de underlag jag hittills sett och jag tror fortfarande på att ett nybygge vore bättre även om en renovering och mögelsansering skulle lyckas.
Så resonerar och funderar jag idag.
