Om jag fick bestämma!

Om jag fick bestämma så skulle jag vilja att den nya landskapsregeringen satte som mål för sitt kommande arbete att:
Ungdomar skall ges goda förutsättningar att leva ett självständigt liv. De skall ha reella möjligheter till inflytande och delaktighet och ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas till vara som en resurs.
Arbetet för och med barn och ungdomar ska ha ett främjande fokus där barns och ungdomars demokratiska delaktighet prioriteras och ungas egen organisering uppmuntras.
Studeranderåden, elevråden deras handledare och skolledningarna stöds med utbildning och verksamhetsutveckling så att de blir en del i det demokratiskt utvecklingsarbete för och med unga.
Stödet och möjligheten för förstagångsväljarna och unga bosatta/studerande utanför Åland att rösta utvecklas och förenklas.
Aktiva skolval genomförs i högstadierna och gymnasierna innan alla val på Åland (EU/president, kommunal och lagting).
Ett stödsystem för ungdomar som inte har eller riskerar att inte ha studieplats eller arbete skapas genom förstärkt studievägledning, coachning, praktikplatser, etc.

Min grundsyn är att ungdomar är nu, inte bara framtiden och ungdomar är en resurs, både vad det gäller kunskap och kraft: Idag tas detta inte tillräckligt tillvara.
Politiker och tjänstemän på alla nivåer får inte som idag behandla ungdomar som ickemedborgare och som att de står på tillväxt eller som ibland pittoreska inslag. Det är förödande för ungdomarna och förödande för samhället. Vuxenvärlden lämnar idag mest bara de destruktiva och förbarnsligande arenorna öppna för unga, arenor där det finns droger, småkriminalitet och självdestruktivitet.

Jag vill att vårt lilla samhälle ska ha höga mål:

• Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva ett självständigt liv
• Ungdomar skall ha reella möjligheter till inflytande och delaktighet
• Ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas till vara som en resurs.

Åland behöver både en ny ungdomslag och ett nytt ungdomspolitisktprogram på temat: makt att bestämma - rätt till välfärd.

Många ungdomar vill inte att de ska finna en speciell ungdomspolitik men så länge som unga är en diskriminerad grupp så behövs en speciell ungdomspolitik. Det finns också områden som är speciellt angelägna för ungdomar som också kan inkluderas där.

Ungdomspolitiken ska ha en helhetssyn och har fem huvudområden:

• lärande och personlig utveckling
• egen försörjning
• hälsa och utsatthet
• inflytande och representation
• kultur och fritid

Ungdomspolitiken ska Främja barns och ungdomars demokratiska delaktighet,
Främja jämställdhet och jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper,
Skapa förutsättningar för barn och ungdomar att ha en berikande och meningsfull fritid,
Engagera fler ungdomar i föreningslivet.

Jag har åtminstone sex konkreta åtgärder som jag tror pekar åt det här hållet, dem återkommer jag med.

Flyga utan vingar

Nu kan man se ungdomarnas film Flyga utan vingar, se den och ta tillfället i akt att fundera.

Föreningar bidrag och framtiden!

Organisationer som lyckats växa sig stora ska inte "prenumerera" på bidrag!
Uppmuntra och gynna ungas egen organisering!
Uppmuntra och gynna organisationers samarbete!

Nu har vi kanske chansen här på Åland att ge möjlighet för organisationer att samsöka bidrag, att organisera speciella stöd för ungas egna organisering och genom detta ge signaler om att detta är viktigt. Organisationer som går ihop om verksamhet borde ha företräde framför de som kör sitt eget race.

De finna också andra åtgärder som kan uppmuntras; företag skulle kunna starta frivillighetsprogram sådant görs i Brasilien och USA men också i Sverige. De stimulerar alla parter, men det gäller ju då att också att man stimulerat föreningslivet att vara beredda att ta emot.

Jag hoppas på att dessa fyra år ger en förändring, nog vet jag att de finns de som försökt förändra och att det är svårt men jag hoppas för frivillghetsarbetet är en så viktig resurs i samhället.

<!--[if gte mso 9]> Normal 0 21 false false false SV JA X-NONE I år är det Eus frivillighetsår. På Åland har det inte märkts ett dugg. På andra ställen i Europa har myndigheterna aktivt arbeta med att uppmuntra lyfta fram och stimulera frivillighetsarbetet och dess organisationer.

Att engagera sig frivilligt skapar gemenskap, man bygger broar och kommer i kontakt med olika människor. Man får chans att utveckla sig som människa, lära sig nya saker och göra nytta för andra. Men för att rekrytera nya medlemmar så måste människor få frågan om man vill engagera sig, man måste sen trivas för att de ska bära vidare. Organisationerna måste därför ta vara på sina medlemmar och deras engagamang och se att olika människor kan göra olika insatser.
Målen för europaåret för Frivilligarbete:
1. att verka för en miljö som främjar ideellt engagemang
2. att stärka frivilligorganisationer och öka kvaliteten på frivilliga insatser
3. att erkänna ideella aktiviteter och de kunskaper som dessa skapar och bidrar med i vårt samhälle
4. att öka medvetenheten om värdet och betydelsen av ideellt engagemang för individen och samhället.

Studieförbundet ABF-Åland där jag är verksamhetsledare arbetar med små medel och vårt bidrag till Frivillighetsåret är projektet: ”Hållbar förening” där vi nu närmast arrangerar två processinriktade kvällar: den 26/10 Ta hand om din förening - från dold resurs till synlig kompetens. Hur kan vi ta tillvara de enskilda medlemmarnas kompetens och engagemang? och den 15/11, Rekrytering - hur kan vi engagera nya och flera medlemmar?

Bilder från Kaliningrad

En politiker från Kaliningrad inledde vårt fortbildningsseminarium om kill- och tjejgrupper inom där vi även lyfte på erfarenheter från de vuxengrupper som en del har haft. Ulrika Navier och jag hade ett roligt och utmanande jobb, en bit in i seminariet insåg vi att deltagarna inte hade den grundkunskap som vi förespeglats, men jag tycker att vi fick till de bra utifrån förutsättningarna. Projektet "Overcoming Gender Disparities as a Tool for Social Change" är ett gemensamt projekt mellan Nendre i Vilnius och Stare of Hope i Kaliningrad och en forskare i Petrozavodsk.

Valet o Kaliningrad

Direkt efter den roliga valvakan med Socialdemokraternas stora framgång for jag till Kaliningrad där jag är nu och håller seminarium tillsammans med Ulrika Navier och Justina Donelaite. Efter en lång resdag arbetar vi i tre intensiva dagar tillsammans med kill- och tjejgruppsledare. Sen bär det av till Litauen för en 2 dagars killgruppsledarkurs.
Det är verkligen kul att se kill-och tjejgruppsarbetets utveckling och hur stark metoden är när den förankras och bottnar i mänskliga rättigheter, demokrati och empowerment.
Resultatet i valet för min egen del var bättre än förväntat, jag hade varken tid eller ork att göra någon större insats i valkampanjandet, men fick ändå röster både i lagtingsvalet och i kommunalvalet. I lagtingsvalet har jag tidigare flera gånger legat på gränsen till att komma in, vilket blev fallet även denna gång. I kommunalvalet gick det väldigt bra näst mest röster tillsammans med Ingrid från Enklinge, vilket var mer än tre gånger fler än tidigare, nu gäller det bara att kunna göra skillnad och driva på för kommunens utveckling så gott de nu går.

Val i morgon!

Imorgon är det val i Ålands lagting och i Ålands 16 kommuner. Till lagtingets 30 platser finns 260 kandidater. I kommunen fick vi ihop 15 kandidater på en lista där finns 7 platser i kommunfullmäktige.
Det ska bli spännande att se hur laguppställningen ser ut för de 4 kommande året när valresultatet är klart. Jag ställer ju upp i båda valen, men har inte satsat pengar på någon egen kampanj, däremot har även jag synliggjorts genom partiets fina kampanj. Många har förhandsröstat men resten gör det på söndag och jag hoppas att det blir få som väljer att inte använda sin möjlighet att rösta. På andra ställen i världen ger folk sitt liv i kampen för demokrati och rösträtt.

Fredspriset ger hopp!

2011 års Fredspris gör mig glad och stärkt de ges till tre fantastiska kvinnor. De får priset för ”sin fredliga kamp för kvinnors säkerhet och för kvinnors rätt till fullt deltagande i det fredsbyggande arbetet.

Ellen Johnson Sirleaf är president i Liberia och den enda kvinna som valts till statsöverhuvud i Afrika. Hon har gjort stora insatser för att bevara freden i Liberia och återuppbygga landet. Hennes arbete har präglats av ett fokus på flickors och kvinnors utveckling som en grund i arbetet.

Leymah Gbowee var drivande i Women of Liberia Mass Action for Peace, en fredsrörelse i Liberia som var en förutsättning för att freden 2003. Organisationen var även drivande i valet av Ellen Johnson Sirleaf. Hon är grundare och chef för Women Peace and Security Network – Africa, en pan-afrikansk fredsorganisation.

Tawakkul Karman är en ledargestalt i proteströrelsen i Jemen. Hon är ledare och grundare organisationen Women Journalists Without Chains. Organisationen kräver bland annat att presidenten ska avgå, att pressfrihet införs och att politiska fångar släpps.
Läs mer i t ex Dagens Arena

Vi kan alla göra skillnad!

Har både haft semester fyra dagar i Barcelona och jobbat hårt med Kön spelar rolls utställning och en massa annat, hade funnit många saker att skriva om men jag tog semester från bloggandet också.
Valet närmar sig här på Åland och insändarna står som spön i backen. I år har jag valt att inte skriva insändare inför valet, inte heller satsa några pengar på eget valmaterial.
Jag hoppas att folk ser vad jag gör och gjort under åren och väljer att rösta på mig för de jag står för och arbetar för och med.
Jag tror att jag kan göra skillnad oavsett om jag får ett direkt politiskt uppdrag i val eller om jag fortsätter som jag tidigare gjort, engagera mig mot orättvisor, för solidaritet, demokrati och människor lika rättigheter att få utbilda sig, bilda sig, vara kreativa och engagera sig.
Jag tillhör dem som ser att vi får väldigt olika förutsättningar till det, men att man genom fördelningspolitik och engagemang för andra kan göra skillnad.
I USA händer spännande saker nu äntligen börjar vänster att driva politik och synas och höras, man konstaterar att ”Vi trodde att vi kunde placera en karismatisk ledare i Vita huset och sedan luta oss tillbaks och titta på när han förändrade USA”, vi trodde att bara vi får en bra ledare kan vi luta oss tillbaks, det blev ”yes he can’, istället för ”yes we can”men så fungera det inte och nu börjar det ta fart med protestaktioner på Wallstreet och 70 andra städer samt möten och organisering. de måste vi alla komma ihåg också efter valet är här på Åland. Politiker är inga som fixar de behövs organisering, kampanjer, utvecklingsarbete bland medborgarna oavsett vem som sitter på makten.
Så gå och rösta på någon du tror på (gärna en Socialdemokrat tycker jag), men glöm inte att engagera dig för de frågor du tycker är viktiga. Du kan göra skillnad.