onsdag 20 september 2017

Jag tror inte att kortruttsprojektet är rätt satsning

Jag har funderat och funderat och jag tror inte att kortruttsprojektet är de vi på Åland ska satts på. Tidigare har jag om och om igen pläderat för snabba persontransporter. De tror jag fortfarande är en bättre lösning. 
Grundvillkoren för de utredningar som gjort drogs upp för många år och som jag ser det så överensstämmer projektet inte med dagens hållbarhetsagenda. Dessutom går teknikutvecklingen idag så snabbt att de redan nu finns andra modernare lösningar man borde utgå ifrån. Inom kort kommer man dessutom ha helt andra lösningar, som skulle kunna göra skärgården till en spännande plats också att besöka just utifrån det. Kanske vi flyger med obemannade drönar som går på en kombination av sol och vindenergi. När jag var liten cyklade jag en dryg mil genom Järvafältet till jobbet i min cykel korg hade jag en stor kassettbandspelare som gjorde att jag kunde lyssna på min inspelade hits. Idag har jag en liten telefon i fickan med sladdlösa små hörlurar och lyssnar på min hemkomponerade lista via Spotify. Det var för mig en otänkbar tanke. Utvecklingen går så snabbt.

Jag håller med om att vi behöver göra något åt trafiken och jag har själv varit paralyserad av att frågan är så svår. Men efter de öppna mötet som Socialdemokraterna ordnande förra veckan och efter att ha läst för och emot, googlat och pratat med olika människor har jag kommit till att jag inte tycker att de föreslagna kortruttsplanerna är rätt satsning. 

Miljön, tänker att tiden har ändrats att det är ett gammalmodigt sätt och en för stor miljöbelastning med ett stort nytt vägbygge genom orörd natur.

I nuläget skulle jag snabbt ställa om och för att göra något som inte kräver en hel stor utredning skulle jag satsa på att elektrifiera vajerfärjor och förnya flottan för de nya korta färjpassen. De skulle spara på miljön och tekniken finns redan. Jag tror att avvaktar vi lite så kommer Åland kunna ligga i framkant med en modern och betydligt mer miljövänlig trafik. Utvecklingen går så snabbt. 

Föglö, mina fundering kring dragningen av kortrutten är att jag tänker att Degerby nog bör vara platsen dit färjan kommer och går. Har ofta varit avundsjuk på Degerby som jämfört med Kumlinge har centrum, gästhamn och färjfäste på samma plats. Om färjfästet flyttas till Gripö tappar man detta. Allt det liv färjköerna och väntande resenärer ger centrum försvinner. Det borde vara möjligt att bibehålla färjtrafiken från Degerby utan att kulturmiljön där förstörs, sommarens långa köer kan göras så att de är på ett avstånd från färjjfästet. 

Kökar och Sottunga, jag har svårt att se att kortrutten förbättrar trafiken för Sottunga och Kökar, de verkar även de kommunerna ha.

Kollektivtrafik, jag är dessutom väldigt orolig för de grupper som inte har bil (unga, gamla, cyklister, turister, moderna stadsbor, m fl) gör man inte en helhetslösning och utvecklar kollektivtrafiken över hela Åland så kommer kollektivtrafiken som ska hjälpa folk som inte har bil förmodligen inte fungera bättre än dagens kollektivtrafik. En trafik som gör att även vi som gärna skulle föredra att resa utan bil inte gör det, vilket gör att de är för få resenärer, vilket gör att de är kostsamt och få turer.

För mig är inte kortruttsprojektet de som kommer att hjälpa skärgården, de blir snarare ett monument som vissa kommer att vara stolta över och andra kommer att vara sorgsna över för de minns hur naturen såg ut tidigare. 
Kortrutten riskerar att stoppa nytänkande och utveckling. Jag arbetar i hela skärgården, men de nu aktuella kortruttsprojektet berör mig inte direkt då jag inte bor i södra skärgården, men tänker att gör man denna ekonomiskt stora satsning på kortrutten som jag anar blir dyrare än planerat i slutändan, så kommer det vara svårt att få till några fler satsningar inom skärgårdstrafiken inom en lång framtid. Då är risken stor att när det kommer kreativa och nyskapande möjligheter på nya trafiklösningar så kommer de inte finnas pengar eller åtminstone inte politisk vilja; för skärgården har ju redan fått så mycket.

Lagtinget har redan beslutat om pengar, men jag hoppas att de blir en stark opinionen som gör att man tänkerom och beslutar på nytt.

söndag 6 augusti 2017

Olika villkor i samhället, det är det som är problemet!

Kan inte låta bli att kommentera och reflektera: Det Anders Borg har gjort är ett brott och jag hoppas att han blir åtalad och dömd. Även om de kräver att någon vittnar. Brottsrubriceringen borde antagligen vara sexuellt ofredande och olaga hot. 
Att vifta med snorren och klämma på andra mäns organ, hota folk och kalla kvinnor för horor är inte okej för någon.

Varför förminskas hans handlande av så många?
Vad hade hänt om det handlat om en ung kille från någon svensk förort? Förmodligen hade man ropat på fler poliser, mer kameraövervakning och hårdare straff. Medierna har svämmat över av indignerade artiklar och krönikor.
Den här gången handlar det om en av de "fina", en som tillhör eliten och normen. Då skyller man ofta på yttre omständigheter och försöker på olika sätt förminska det som hänt. Det här har redan bekräftats på olika sociala medier. Gamla vänner och partikamrater försvarar med att sånt här har väl någon gång hänt alla. Nej, det tror jag inte.

Det som jag ser är att vita mäktiga män har helt andra villkor än oss andra när de gör bort sig. De ska inte behandlas hårdare än andra, men de flesta av oss är lätt med i spelet, vi är så vana att förminska och osynliggöra när de gör bort sig, medan andra grupper som inte tillhör normen har vi lätt att snabbt fördöma. Målet är att en människa ska dömas efter sina handlingar - inte efter sin hudfärg, sitt kön eller sin makt, vare sig i media, i människors medvetande eller i domstolar. De sker tyvärr idag, i media, i människors medvetande och i domstolar.

Historien Anders Borg är förstås en personlig tragedi men är ett ypperligt tillfälle att synliggöra hur maktstrukturer och normer fungerar.
Visst kan man skämmas efter en fest, många har erfarenhet av att bli för fulla. Men att kalla kvinnor för hora och slampa handlar inte om att man har "varit stressad eller för full". Det är en kvinnosyn och manssyn som kanske synliggörs av alkoholen, men den orsakas inte av alkohol eller stress. Att säga att man "drabbades av en blackout” gör att man flyttar skulden från sig själv och gör den skyldig till ett offer. 
Anders Borg skriver på Facebook att han ber om ursäkt "till de som tog illa vid sig". Det är dock stor skillnad på att be om ursäkt för att man har uttryckt sig illa och att be om ursäkt för att andra kan ha tagit illa upp. Antingen tycker man att det är förjävligt att säga hora eller slampa till en kvinna, eller så tycker man att det var tråkigt att nån blev ledsen. Det är sorgligt att Anders Borg, som själv sagt att han är feminist, inte verkar tycka att det är så farligt att kalla kvinnor för hora och slampa. Men än värre är de att många av de som  kommenterar tycker att det är ok "sånt har hänt alla”. Vissa går steget längre och säger att de (kvinnorna) säkert behövde se hans kuk och få höra såna kommentarer som att de är hora eller slampa. En del i skämtsam ton, "lite ska de väl tåla", andra menar att kvinnorna nog förtjänar att få höra sådant.
De blir extra problematiskt för alla oss som på olika sätt engagerar sig för jämställdhet, jämlika villkor och för att unga ska må bra. Om en vit väletablerad, framgångsrik man kan visa sitt könsorgan, ta andra män på deras kön, kalla kvinnor för nedsättande begrepp som slampa och hora och sen blir försvarad av andra män och en del kvinnor- när är det då fel?

Bild: Lotta Sjöberg
I vår kultur går det nästan inte att göra fel som vit medelålders man och om han gör fel är det ändå inte hans fel. Jag och många med mig menar att detta är ett kulturellt mönster och en struktur som vi inte kommer åt om vi inte tillsammans försöker se och ta ansvar. Det spelar ingen roll om du inte brukar behandla kvinnor illa, eller om du som kvinna inte känt dig utsatt. Det viktiga är att vi tar tillfället i akt att diskutera vad dessa mönster gör med oss, vi är alla involverade och förlorare när det kommer till dem. Här menar jag att Anders Borg och media skulle kunna göra stor skillnad. De har möjlighet att lyfta det riktigt problematiska i det som hänt. De har möjlighet att ta det på allvar och möjlighet att lyfta fram att hans agerande är ett symptom på ett samhälle där män behandlar kvinnor illa på många sätt.

Elin skriver på sin blogg ett förslag på ursäkt från Anders Borg - kanske de ger en bättre förståelse för alla som inte förstår vad vi menar när vi kritiserar inte bara handlingen, utan också efterspelet:

"Jag har betett mig oerhört illa och det finns inga ursäkter för mitt beteende. Inga. Jag kommer börja gå i terapi för att få hjälp med mitt kvinnohat, och tills jag kommit tillrätta med det tänker jag inte röra en droppe alkohol. Jag är medveten om att mitt beteende inte går att ursäkta med stress, trötthet eller fylla och jag inser att mitt agerande kommer ifrån en problematisk kvinnosyn som jag delar med de flesta män, oavsett nationalitet och kultur. Till de kvinnor som jag kränkt vill jag be om ursäkt. Till de män som tycker att "sånt händer" vill jag säga att ni är en lika stor del av problemet som jag. Vi måste alla ta vårt ansvar för hur vi agerar. Jag tänker börja nu."
Sen hoppas 

fredag 30 juni 2017

SKAM Små goda handlingar förändrar och kan göra stora förändringar

Jag har som många andra följt tv-serien SKAM och imponerats av den. För mig som jobbat med tonåringar hela mitt liv och som velat  skapa samtal om "livet viktiga frågor" är SKAM fantastisk med alla teman händelser, personer och möjligheter.


Nu är serien slut och de är trist, skulle så gärna lärt känna flera av karaktärerna t ex Chris.
Serien slutade som den började med en monolog läst av Jonas, dessa samt texten/talet som hålls i mitten av Eva är fina att fundera kring för vuxna såväl som unga.
Inledningen handlade om det kapitalistiska systemet, död och lidande. Avslutningen om hoppet som trots allt finns bland orättvisorna och kaoset. 

Serien handlar om hur små goda handlingar förändrar, förökar sig och kan göra stora förändringar om att rädsla sprider sig - men, det gör kärleken också.
Teman som "
Alt er love" se film klippet och att ”Ingen är alena” behöver vi alla men kanske speciellt tonåringar i sin vilsenhet.

Vi har fått följa Evas ensamhet i första säsongen sett bildandet av tjejgänget. Vi har också sett Nooras kamp med förälskelsen till den ”coola machokillen” William, som ju ger fantastikt samtal kring varför så många tjejer faller för den typen av killar som å ena sidan kan ses som em missförstådd
 "badboy som innerst inne är en snäll kille" men å andra sidan riskerar som så många andra män vara en potentiell våldtäktsman som inte kan ta ett nej för ett nej. Serien ger så många möjligheter att diskutera olika ämnen, inte minst om makt och kontroll i relationer mellan partner, vänner och andra. Fantastisk kritik kom från ett gäng unga filmtjejer eller som underalg för diskussioner om rätten till sin kropp och att man kan slå tillbaka. 
Vi har följt Isak i hans komma ut-process och Evens bipoläritet. Vi har i sista säsongen fått följa Sanas kamp med den dubbla identiteten, utanförskapet och fördomarna mot islam som följer av att vara muslim i de västerländska samhället.
Serien skapades av NRK som ville ha fler unga tittare. Succén blev snabbt också en världssuccé, tittarrekord på norska statliga NRK, liksom i Sverige och Danmark. Serien  har fans till och med i Kina där serien är förbjuden. I Sverige har serien streamats långt över 20 miljoner gånger och den är såld till USA där den förstås ska spela in i en egen version. Serien har inte haft en stor budget eller haft några kända namn i rollistan men har haft en speciell kunnig och lyhörd regissör Julie Andem. Hon föll inte i fällan att försöka vara sedelärande som så mycket kultur för barn och ungdomar. Hon gjorde grundlig research, och använde sig bland annat av djupintervjuer enligt NABC-metoden (needs, approach, benefit, competition). Serien styrka utöver mycket annat är en grundton humor, självdistans och konfrontation av egna rädslor.
Intressant för mig som är ordförande för Ålands Radio TV som liksom all gammal media har en utmaning att nå ut till unga är att Andem valde bort traditionell marknadsföring, projektet har förlitat sig på sociala medier. Där man varit bland annat på Insagram 24 timmar i dygnet. Tänker man sen på serien som konst så är den också imponerande, många fina tysta scener, cool musik, snabba tempo växlingar. Skam är ett konstverk som verkligen lyckats interagera med både sin huvudmålgrupp men också men många av oss andra 
Skam är konst som på riktigt förändrar liv. Jag tror att den har gjort mycket för ungdomars utveckling och hälsa. Skam erkänner att livet är svårt och saknar enkla svar och den framhåller inte det perfekta som ett ideal, något som är en hård press för unga idag. Serien har lyft fram rollfigurer som alla har brister och gör fel och visat på att det som har betydelse är att man försöker så gott man kan.
Någon skrev i en krönika att serien är folkbildande och ja denna serie är folkbildning i bästa klass. Serien har dessutom genom att integrera i sociala medier med sina följare/fans förstärkt sitt budskap ”ingen är alena”. Det har gjort serien än mer betydelsefull. Har du ännu inte titta så finns det möjlighet på Arena där serien stramats över 11 miljoner gånger eller SVT. Ta sen chansen att diskutera med vänner, barn, grannar, föräldrar och andra i din närhet.

onsdag 28 juni 2017

Senaste kommunfullmäktige

I torsdags hade Kumlinge fullmäktige sitt möte, vi hade en bra diskussion kring kommunstrukturen och jag är verkligen glad över att mitt förslag till skrivningar i kommunens yttrande gick igenom med några små ändringar. Förslaget byggde på styrelsen text men pekade tydligt ut att vi vill se en skärgårdskommun i framtiden. Det blev en bra diskussion som byggde på kunskap och engagemang för framtiden.

Så här ser yttrandet ut:
Yttrande om meddelande om ny kommunstruktur (ref ÅLR 2017/2812)
Kumlinge kommun har ombetts yttra sig om landskapsregeringens meddelande om kommunstruktur. Förslaget innebär för Kumlinges del att Brändö och Kumlinge skulle gå ihop och bilda en ”norra skärgårdens kommun”.Kumlinge kommun har i dag nuvarande system ingen  kris, varken ekonomisk eller kvalitetsmässig. Kommunen har under många år sparat, har ett högt skatteöre, har stärkt sina intäkter och effektiviserat sin verksamhet och ser en uppåtgående trend. En liten skärgårdskommun är alltid sårbar och starkt beroende av kompenseradende landskapsandelar.Befolkningen minskar inte just nu och elevantalet i skolan ökar med en handfull elever till hösten. Åldersstrukturen är dock liksom i andra kommuner en utmaning.
Det av landskapsregeringen föreslagna landskapsandelssystemet som beräknas innebära en intäktsminskning av storleksordningen 50–100 000 för Kumlinge kommun vilket kan utgöra över 10% av dagens landskapsandelar. Det kommer att leda till att kommunen får svårare att upprätthålla en lagstadgad och god service för medborgarna.
En förutsättning som skulle kunna förändra läget är naturligtvis fördjupat samarbete eller samgående med en eller flera kommuner. Eftersom skärgårdens geografi sätter begränsningar för hur man kan samlokalisera kommunal verksamhet skulle det främst röra sig om administrativ effektivisering och kompetenshöjning då tjänstemän och anställda kan vara mer specialiserade. Det är även tänkbart att en viss samordningsvinst skulle uppstå i och med att man utnyttjar ledig kapacitet i t.ex. kommunernas äldreboenden mer flexibelt över nuvarande kommungränser och att vissa personalresurser skulle kunna täcka för varandra på ett nytt sätt.
Kumlinges bedömning är inte att dessa effektivitetshöjningar går att uppnå i samma grad med ”bara” samarbete mellan kommunerna då det fortsatt skulle vara fråga om separata juridiska entiteter som skulle administreras utifrån separata regelverk, ha separata organ, separata personalgrupper, ekonomiska förutsättningar etc. Preliminärt ter det sig alltså mer ändamålsenligt att undersöka samgångsmöjligheter än endast samarbete. Dock kräver ett sådant förfarande för att vara effektivt att de inblandade kommunerna aktivt bidrar till att utreda förutsättningar och konsekvenser. Här ser Kumlinge ett problem då kommunen hitintills tyckts svårt att hitta en annan kommun som aktivt vill undersöka dessa möjligheter tillsammans med Kumlinge.
Kumlinge kommun har tidigare meddelat landskapsregeringen att kommunen anser att det vore mer ändamålsenligt och genomförbart att gå ihop med Brändö än med övriga skärgården. Denna uppfattning baserades bl.a. på nuvarande trafiksystems begränsningar. Trafiksystemet är dock inte statiskt och under förutsättning att infrastrukturen ändras för att stödja en eventuell ny kommunstruktur kan även nya möjligheter öppnas.
Slutmålet för Kumlinge är en skärgårdskommun därför ser Kumlinge gärna att en kommunindelningsutredning tillsätts som undersöker möjligheterna. En sådan utredning skulle ge ett bredare beslutsunderlag.
Avgörande för att Kumlinge kommun sedan ska stödja en kommunsammanslagning är att primära verksamheter som barnomsorg, skola och äldreomsorg fortsatt produceras lokalt i det som idag utgör Kumlinge kommun. Om detta inte finns kvar upphör samhället i Kumlinge att vara ett samhälle byggt för vanliga människors vanliga liv.



På mötet lämnade jag också in två motioner som nu kommer att behandlas en om "Gemensam skolförvaltning och en om utvecklingsprojekt. De kommer nedan:

Motion
Gemensam skolförvaltning för skärgården
Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna i det kommunala ansvaret.
Kumlinge har idag en välfungerande skola som på flera sätt legat i framkant vad de gäller skolutveckling både pedagogiskt och digitalt. Nu senast genom landskapets digitala skolutvecklingsprojekt ”Små skolor” som kommunen varit med att skapa förutsättningar för.

Skärgården måste ligga i framkant vad det gäller skolutveckling för att vara attraktiv som boende och tillflyttningsort. Det kräver en större och starkare förvaltning, vilket sannolikt kan skapas genom antingen en gemensam skolnämnd eller att man skapar ett gemensamt skoldistrikt för hela skärgården.
De skulle ge möjlighet till ett ledningsteam som tar ansvar för hela skolverksamheten i skärgården och att kraft kan läggas på att ta vara på de pedagogiska resurser vi har idag samt att ta fram och driva olika former av utvecklingsprojekt.

En gemensam förvaltning torde inte vara ett större problem med dagens digitala lösningar och med en ledning som emellanåt arbetar uppsökande i verksamheten.

Jag önskar att Kumlinge kommun inom kort startar en diskussion med Brändö, Sottunga, Kökar, Föglö och Vårdö kring en gemensam skolförvaltning med målet att skapa den bästa skolan med basen i de små lokala skolorna. 

Motion
Utvecklingsprojekt
Kumlinge kommun är sällan eller aldrig med i utvecklingsprojekt eller gör ansökningar, detta gäller alla områden (kultur, miljö, näringsliv, åldringvård, etc).

Med de besparingar som gjort och aviserats för framtiden ser jag det som mycket viktigt att styrelsen möjliggöra och är på drivande för att kommunen lägger tid och resurser på att ta reda på olika möjligheter och ta vara på dessa.

Kumlingekommun behöver på alla sätt höra och synas som en utvecklingsintresserad kommun. De kan göras genom att vara med i olika projekt. Projekt kan också på olika sätt ekonomiskt förstärka resurserna i kommunen. 
Inte minst EU ger många möjligheter, men även på Åland och i Norden finns många möjligheter.
Det räcker inte med att ro i motvind, vi måste lägga nät och kasta ut krokarna om vi ska få napp.


Jag vill att styrelsen i kommande budgetarbete men också allmänt, tydligt ger i uppdrag till tjänstemännen förkovra sig på detta område och att aktivt söka möjliga samarbeten och utvecklingsprojekt för att stärka Kumlinge kommuns attraktionskraft och resurser.