fredag 30 juni 2017

SKAM Små goda handlingar förändrar och kan göra stora förändringar

Jag har som många andra följt tv-serien SKAM och imponerats av den. För mig som jobbat med tonåringar hela mitt liv och som velat  skapa samtal om "livet viktiga frågor" är SKAM fantastisk med alla teman händelser, personer och möjligheter.


Nu är serien slut och de är trist, skulle så gärna lärt känna flera av karaktärerna t ex Chris.
Serien slutade som den började med en monolog läst av Jonas, dessa samt texten/talet som hålls i mitten av Eva är fina att fundera kring för vuxna såväl som unga.
Inledningen handlade om det kapitalistiska systemet, död och lidande. Avslutningen om hoppet som trots allt finns bland orättvisorna och kaoset. 

Serien handlar om hur små goda handlingar förändrar, förökar sig och kan göra stora förändringar om att rädsla sprider sig - men, det gör kärleken också.
Teman som "
Alt er love" se film klippet och att ”Ingen är alena” behöver vi alla men kanske speciellt tonåringar i sin vilsenhet.

Vi har fått följa Evas ensamhet i första säsongen sett bildandet av tjejgänget. Vi har också sett Nooras kamp med förälskelsen till den ”coola machokillen” William, som ju ger fantastikt samtal kring varför så många tjejer faller för den typen av killar som å ena sidan kan ses som em missförstådd
 "badboy som innerst inne är en snäll kille" men å andra sidan riskerar som så många andra män vara en potentiell våldtäktsman som inte kan ta ett nej för ett nej. Serien ger så många möjligheter att diskutera olika ämnen, inte minst om makt och kontroll i relationer mellan partner, vänner och andra. Fantastisk kritik kom från ett gäng unga filmtjejer eller som underalg för diskussioner om rätten till sin kropp och att man kan slå tillbaka. 
Vi har följt Isak i hans komma ut-process och Evens bipoläritet. Vi har i sista säsongen fått följa Sanas kamp med den dubbla identiteten, utanförskapet och fördomarna mot islam som följer av att vara muslim i de västerländska samhället.
Serien skapades av NRK som ville ha fler unga tittare. Succén blev snabbt också en världssuccé, tittarrekord på norska statliga NRK, liksom i Sverige och Danmark. Serien  har fans till och med i Kina där serien är förbjuden. I Sverige har serien streamats långt över 20 miljoner gånger och den är såld till USA där den förstås ska spela in i en egen version. Serien har inte haft en stor budget eller haft några kända namn i rollistan men har haft en speciell kunnig och lyhörd regissör Julie Andem. Hon föll inte i fällan att försöka vara sedelärande som så mycket kultur för barn och ungdomar. Hon gjorde grundlig research, och använde sig bland annat av djupintervjuer enligt NABC-metoden (needs, approach, benefit, competition). Serien styrka utöver mycket annat är en grundton humor, självdistans och konfrontation av egna rädslor.
Intressant för mig som är ordförande för Ålands Radio TV som liksom all gammal media har en utmaning att nå ut till unga är att Andem valde bort traditionell marknadsföring, projektet har förlitat sig på sociala medier. Där man varit bland annat på Insagram 24 timmar i dygnet. Tänker man sen på serien som konst så är den också imponerande, många fina tysta scener, cool musik, snabba tempo växlingar. Skam är ett konstverk som verkligen lyckats interagera med både sin huvudmålgrupp men också men många av oss andra 
Skam är konst som på riktigt förändrar liv. Jag tror att den har gjort mycket för ungdomars utveckling och hälsa. Skam erkänner att livet är svårt och saknar enkla svar och den framhåller inte det perfekta som ett ideal, något som är en hård press för unga idag. Serien har lyft fram rollfigurer som alla har brister och gör fel och visat på att det som har betydelse är att man försöker så gott man kan.
Någon skrev i en krönika att serien är folkbildande och ja denna serie är folkbildning i bästa klass. Serien har dessutom genom att integrera i sociala medier med sina följare/fans förstärkt sitt budskap ”ingen är alena”. Det har gjort serien än mer betydelsefull. Har du ännu inte titta så finns det möjlighet på Arena där serien stramats över 11 miljoner gånger eller SVT. Ta sen chansen att diskutera med vänner, barn, grannar, föräldrar och andra i din närhet.

onsdag 28 juni 2017

Senaste kommunfullmäktige

I torsdags hade Kumlinge fullmäktige sitt möte, vi hade en bra diskussion kring kommunstrukturen och jag är verkligen glad över att mitt förslag till skrivningar i kommunens yttrande gick igenom med några små ändringar. Förslaget byggde på styrelsen text men pekade tydligt ut att vi vill se en skärgårdskommun i framtiden. Det blev en bra diskussion som byggde på kunskap och engagemang för framtiden.

Så här ser yttrandet ut:
Yttrande om meddelande om ny kommunstruktur (ref ÅLR 2017/2812)
Kumlinge kommun har ombetts yttra sig om landskapsregeringens meddelande om kommunstruktur. Förslaget innebär för Kumlinges del att Brändö och Kumlinge skulle gå ihop och bilda en ”norra skärgårdens kommun”.Kumlinge kommun har i dag nuvarande system ingen  kris, varken ekonomisk eller kvalitetsmässig. Kommunen har under många år sparat, har ett högt skatteöre, har stärkt sina intäkter och effektiviserat sin verksamhet och ser en uppåtgående trend. En liten skärgårdskommun är alltid sårbar och starkt beroende av kompenseradende landskapsandelar.Befolkningen minskar inte just nu och elevantalet i skolan ökar med en handfull elever till hösten. Åldersstrukturen är dock liksom i andra kommuner en utmaning.
Det av landskapsregeringen föreslagna landskapsandelssystemet som beräknas innebära en intäktsminskning av storleksordningen 50–100 000 för Kumlinge kommun vilket kan utgöra över 10% av dagens landskapsandelar. Det kommer att leda till att kommunen får svårare att upprätthålla en lagstadgad och god service för medborgarna.
En förutsättning som skulle kunna förändra läget är naturligtvis fördjupat samarbete eller samgående med en eller flera kommuner. Eftersom skärgårdens geografi sätter begränsningar för hur man kan samlokalisera kommunal verksamhet skulle det främst röra sig om administrativ effektivisering och kompetenshöjning då tjänstemän och anställda kan vara mer specialiserade. Det är även tänkbart att en viss samordningsvinst skulle uppstå i och med att man utnyttjar ledig kapacitet i t.ex. kommunernas äldreboenden mer flexibelt över nuvarande kommungränser och att vissa personalresurser skulle kunna täcka för varandra på ett nytt sätt.
Kumlinges bedömning är inte att dessa effektivitetshöjningar går att uppnå i samma grad med ”bara” samarbete mellan kommunerna då det fortsatt skulle vara fråga om separata juridiska entiteter som skulle administreras utifrån separata regelverk, ha separata organ, separata personalgrupper, ekonomiska förutsättningar etc. Preliminärt ter det sig alltså mer ändamålsenligt att undersöka samgångsmöjligheter än endast samarbete. Dock kräver ett sådant förfarande för att vara effektivt att de inblandade kommunerna aktivt bidrar till att utreda förutsättningar och konsekvenser. Här ser Kumlinge ett problem då kommunen hitintills tyckts svårt att hitta en annan kommun som aktivt vill undersöka dessa möjligheter tillsammans med Kumlinge.
Kumlinge kommun har tidigare meddelat landskapsregeringen att kommunen anser att det vore mer ändamålsenligt och genomförbart att gå ihop med Brändö än med övriga skärgården. Denna uppfattning baserades bl.a. på nuvarande trafiksystems begränsningar. Trafiksystemet är dock inte statiskt och under förutsättning att infrastrukturen ändras för att stödja en eventuell ny kommunstruktur kan även nya möjligheter öppnas.
Slutmålet för Kumlinge är en skärgårdskommun därför ser Kumlinge gärna att en kommunindelningsutredning tillsätts som undersöker möjligheterna. En sådan utredning skulle ge ett bredare beslutsunderlag.
Avgörande för att Kumlinge kommun sedan ska stödja en kommunsammanslagning är att primära verksamheter som barnomsorg, skola och äldreomsorg fortsatt produceras lokalt i det som idag utgör Kumlinge kommun. Om detta inte finns kvar upphör samhället i Kumlinge att vara ett samhälle byggt för vanliga människors vanliga liv.



På mötet lämnade jag också in två motioner som nu kommer att behandlas en om "Gemensam skolförvaltning och en om utvecklingsprojekt. De kommer nedan:

Motion
Gemensam skolförvaltning för skärgården
Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna i det kommunala ansvaret.
Kumlinge har idag en välfungerande skola som på flera sätt legat i framkant vad de gäller skolutveckling både pedagogiskt och digitalt. Nu senast genom landskapets digitala skolutvecklingsprojekt ”Små skolor” som kommunen varit med att skapa förutsättningar för.

Skärgården måste ligga i framkant vad det gäller skolutveckling för att vara attraktiv som boende och tillflyttningsort. Det kräver en större och starkare förvaltning, vilket sannolikt kan skapas genom antingen en gemensam skolnämnd eller att man skapar ett gemensamt skoldistrikt för hela skärgården.
De skulle ge möjlighet till ett ledningsteam som tar ansvar för hela skolverksamheten i skärgården och att kraft kan läggas på att ta vara på de pedagogiska resurser vi har idag samt att ta fram och driva olika former av utvecklingsprojekt.

En gemensam förvaltning torde inte vara ett större problem med dagens digitala lösningar och med en ledning som emellanåt arbetar uppsökande i verksamheten.

Jag önskar att Kumlinge kommun inom kort startar en diskussion med Brändö, Sottunga, Kökar, Föglö och Vårdö kring en gemensam skolförvaltning med målet att skapa den bästa skolan med basen i de små lokala skolorna. 

Motion
Utvecklingsprojekt
Kumlinge kommun är sällan eller aldrig med i utvecklingsprojekt eller gör ansökningar, detta gäller alla områden (kultur, miljö, näringsliv, åldringvård, etc).

Med de besparingar som gjort och aviserats för framtiden ser jag det som mycket viktigt att styrelsen möjliggöra och är på drivande för att kommunen lägger tid och resurser på att ta reda på olika möjligheter och ta vara på dessa.

Kumlingekommun behöver på alla sätt höra och synas som en utvecklingsintresserad kommun. De kan göras genom att vara med i olika projekt. Projekt kan också på olika sätt ekonomiskt förstärka resurserna i kommunen. 
Inte minst EU ger många möjligheter, men även på Åland och i Norden finns många möjligheter.
Det räcker inte med att ro i motvind, vi måste lägga nät och kasta ut krokarna om vi ska få napp.


Jag vill att styrelsen i kommande budgetarbete men också allmänt, tydligt ger i uppdrag till tjänstemännen förkovra sig på detta område och att aktivt söka möjliga samarbeten och utvecklingsprojekt för att stärka Kumlinge kommuns attraktionskraft och resurser.

söndag 18 juni 2017

Kommunindelningsutredning för skärgården

Det är nästan obegripligt att inte skärgården vill göra en kommunindelningsutredning. Där skulle man få svar på massor av de praktiska frågor som vi alla sitter med, den som läst på lite borde se att så små demokratiska och administrativa enheter inte kommer att klara sina uppdrag framöver. Målet måste ju vara jämlik service oavsett var man bor, både vad det gäller större frågor som skola, men också vad det gäller specialfrågor som förebyggande arbete kring våld, hälsa och annat. Tydligt är ju också att en utredning inte automatiskt leder till en sammanslagning, visar det sig att medborgarna förlorar på att kommunerna går samman så ska man ju inte genomföra den.
Lyssna på utredaren Siv Sandberg en väldigt kunskapshöjande föreläsning.
Som jag ser det har vi allt att vinna på att göra en kommunindelningsutredning.
I Sverige och Finland har man splittrat skärgården så att små skärgårdskommuner ingår i större enheter. Jag anser att Åland bör gå i motsatt riktning och bygga en unik demokrati- och administrationsstruktur med en skärgårdskommun där basen är de gemensamma geografiska hinder som det innebär att vara beroende av färjtrafik. De skulle stärka skärgårdsbornas röst även om vi fortsättningsvis är i minoritet på Åland. Dagens transportstruktur är förstås ett problem, vilket gjort om jag förstått det rätt att regeringen valt att inte föreslå den modellen, men med ett flexibelt persontransport system och dagens digitala möjligheter är de fullt möjligt att ha en gemensam administrativ och demokratisk struktur. Det betyder t ex inte att alla tjänstemän måste sitta på samma ställe, eller ha flera kontorsrum på olika öar. Men det kräver ett modernt flexibelt arbetsätt och visst blir det mer resande, men att arbeta under resor går bra för de flesta. De här sättet att jobba kommer inte att passa alla, men det gör definitivt inte dagens sätt heller och vi skulle dessutom bli av med en del ensamarbete och de som arbetar skulle kunna vara mer specialiserade än vad som är möjligt idag. Dagens kommundirektörer har som jag ser det en omöjlig uppgift,ingen kan vara bra på allt från utveckling av kommunen till personalpolitik.
Erfarenheter från andra ställen visar att det är bättre att göra en kommunsammanslagning när en kommunen inte är i kris. Därför ser jag en styrka i att redan idag göra en utredning kring hur en skärgårdskommun skulle fungera. En sådan skulle kanske också synliggöra möjligheter och motverka en del av de rädslor som idag gör att många skärgårdsbor och de flesta skärgårdskommuner är motståndare till en gemensam skärgårdskommun vilket jag tror men ju inte vet säkert blir en bättre lösning för att möta framtidens behov. En utredning skulle ge materialet och kunskapen så att vi i lugn och ro kan ta ställning till hur vi ska gå vidare för skärgårdsbornas bästa.
På torsdag ska Kumlingekommunfullmäktige ta ställning till ett regeringen meddelande om kommunstrukturen, de blir en intressant diskussion.

fredag 9 juni 2017

Information om Åland och Finland

Skulle aldrig gissat att man skulle representera Finland en gång i framtiden. 
Nu är framtiden, kolla in sidan This is Finland finns på många språk och man kan läsa om några ålänningar men också om olika saker i Finland. 


måndag 5 juni 2017

Kultur, religion och traditioner

Med ojämna mellanrum dyker Facebookinlägg och diskussioner upp att man inte får sjunga religiösa sånger, fira religiösa högtider, ha en avslutning i kyrkan eller att traditionerna förbjuds och allt är flyktingar, invandrare och muslimers fel.

Det är tröttsamt när de egentligen handlar om att man inom ramen för skolan inte ska utöva någon tro, alltså inte be eller hålla t ex mässor. Sjunga sånger som tillhör vårt kulturarv, att besöka kyrkan eller hålla en konsert i kyrkan är egentligen inte det de handlar om. I Sverige säger skolinspektionen: Det går bra att ha skolavslutning i kyrkan om den utformas så att tonvikten ligger på traditioner, högtidlighet och den gemensamma samvaron. Det får dock inte förekomma några religiösa inslag som bön, välsignelse eller trosbekännelse. Däremot går det bra att sjunga t ex psalmen ”Den blomstertid nu kommer”. Den är sedan länge starkt förknippad med skolavslutningar och är i det sammanhanget snarare ett uttryck för tradition än religion.” Desamma gäller på Åland då även vi har en skolan vara icke-konfessionell de betyder att den ska vara saklig och allsidig. 

De som gnäller om t ex avslutning i kyrkan verkar inte vara så aktiva i församlingarna runt om eller går regelbundet själva i kyrkan och s
venskarna (här tror jag att vi ganska långt kan inkludera ålänningarna) är, enligt undersökningar, världens minst religiösa land. Ungefär hälften av dem säger att de tro på något, men detta något är inte sällan något helt annat än den kristne guden. 
De man kan se är ett mönster av att de som hörs i den här debatten försöker bygga upp en föreställning om att viktiga traditioner är hotade för att vi får fler inflyttade från olika länder. Inte i så hög grad engagemang för kyrkan.



Kultur och traditioner förändras över tid, vissa saker blir inte ändamålsenliga längre, andra ändras för att våra värderingar och prioriteringar ändras. 

På onsdag involverar vi alla inflyttade och sedan länge boende på Kumlinge i midsommarkransbindning, de blir en välkommenkväll där vi alla får chansen att lära känna varandra och samtidigt ser till att midsommarstången även i år får kronor som vajar för vinden. Vi behöver mer människor för att upprätthålla de traditioner vi vill ha kvar. Övriga kommer att självdö och vi upprättar nya. Igår åt vi pizza och Fatteh en orientalisk rätt med pitabröd, kikärtor och yoghurt för att fira att de efter dagens fasta fick äta. Kanske en ny tradition : )

söndag 28 maj 2017

På gränsen till islamofobi

Jag fick ett meddelande (en text som sprids på FB) av en vän om riskerna med att muslimerna bara blir fler och fler oh att de i deras heliga skrifter finns texter om heligt krig och rätten att förgöra de otrogna.
Det är ju komplicerat när heliga böcker i olika religioner formulerar sådana saker, men tyvärr finns det sådant i de flesta religösa skrifter och jag och många med mig menar att man måste läsa de heliga böckerna i en historisk kontext/sammanhang.

Texten i meddelandet gränsade till islamofobi, märker att de lätt är så att muslimer betraktas som ett kollektiv med oförändliga kulturella särdrag istället för som individer från en rad skilda kulturer för det finns inte bara en muslimsk kultur utan mängder och precis som många kristna är formade av de kristna kulturen de är uppväxta där en del inte tror på gud och andra gör det så finns det förstås muslimer som inte är troende eller är mer eller mindre troende.
Jag har uppfattat det som att alla religioner i botten har ett kärleksbudskap, sen har folk ändå använt religionerna för att starta och driva heliga krig, vilket går helt emot grunden.

Jag svarade ungefär så här i mitt svar:
Jag tycker inte att man ska sprida texter som generaliserar om muslimer eller andra trosuppfattningar. Visst finns de konservativa och radikala muslimer som använder religionen för att legetimera sina maktbehov, men de finns inom alla religioner. Vi som tror på kärlek och alla människors lika värde måste gå samman och arbeta för det och inte peka ut olika grupper av människor som problem. Jag menar att det är människors strävan efter makt och pengar som vi ska bekämpa. Samtidigt är makt ett redskap de kan användas till att förgöra och förstöra eller till att bygga upp, fördela resurser och göra gott för människor och natur.