Mätningar och kontroller en risk!

Tänker ofta på hur mätningar, kontroller och utvärderingar idag är så viktiga, samtidigt som vi ser att administrationen ökar något vi inte vill. Tänker att en massa saker som inte går att göra om till mätbara mål och indikatorer plötsligt riskerar att inte blir viktiga som t ex omsorg, omtanke, bemötande och närhet. Att yrkeskompetenser som är viktiga men inte är mätbara  riskerar att bli oviktiga. Idag vill vi i vår effektiviseringsiver mäta många komplexa fenomen, de kan vara inflytande, rädsla, kunskap eller förändring. Men går det verkligen? Mätningarna gör dessutom något med hur vi förstår saker, hur vi prioriterar och hur vi i slutändan gör och utför saker, vilket kan vara förödande. För vad gör det med sjukvård, äldreomsorg, ungdomsarbete… med det inte sagt att det inte är bra att mäta och kontrollera, men politiker riskerar att i mät- och kontrollkulturen försämra verksamheten 

Flera delar i detta oroar och skaver, ett är att vi kanske lurar oss själva, vi tror att de förändras men de blir ingen verklig förändring; Malin Rönnblom skriver i sin krönika att de inom t ex jämställdhetsområdet idag tillsätts "utredningar och projekt som ständigt kräver något nytt, utan att de gamla problemen är lösta. I projektpolitikens tid blir det viktigast att mäta om våra projekt varit lyckade eller inte, utifrån de indikatorer som sattes upp från början och som alltid måste vara mätbara. Vad vi ska göra åt genomgripande maktrelationer som gör kvinnor till särskilda medan män har privilegiet att bara vara vanliga. Som gör ”vår kultur” osynlig medan ”de andras kultur” alltid är problematisk eller som gör vissa jobb viktiga och välbetalda medan andra anses vara något som tär på det gemensamma. Det kan inga indikatorer i världen svara på. Men det verkar som att vi försöker tro att det är möjligt.” 

Kravet på kvalitet och säkerhet som vi alla vill ha har lett till att kommuner och andra ska och har tagit fram mängder av styrdokument policy­beslut, strategier, riktlinjer och handlingsplaner, alla med olika slags krav på dokumentation och uppföljning. De ökar administrationen. De gör att allt mer tid läggs på att administrera och dokumentera istället för att göra det viktiga jobbet. Det som sker är att det administrativa arbetet trycks nedåt i organisationerna, och i kampen med att minska administrationen tar man bort den traditionella administrativ personal som kontorister, kanslister och sekreterare för de ser bättre ut, men arbetet är minst på samma nivå som tidigare och ska då göras av den utförande personalen. Den moderna datatekniken har gjort det möjligt att göra alla till administratörer och de har sin tur gjort att de administrativt arbete amatöriseras – alltså flyttas över till yrkesgrupper som inte vare sig är utbildade för uppgifterna eller har anställts för att utföra dem. Det i sin tur upplevs på många ställen som en allt större påfrestning och stress för de som arbetar i kärnverksamheterna och i praktiken att själva verksamheten får minskade resurser.

Jag menar att vi måste börja problematisera detta, att vi till vissa delar faktist politiskt måste styra mindre, men måste reagera direkt på signaler när saker inte fungerar eller på kritik som kommer fram. Vi måste ge professionella yrkesgrupper ett större utrymme att själva forma sitt arbete. Återanställa ”professionella” administratörer och inte mins utreda och göra konsekvensanalyser vid införande av nya styrmodeller, styrdokument, IT-system och organisationsförändringar.

Vart tog skärgårdsperspektivet vägen i ÅHS styrelse?

Nya ÅHS styrelsen är nu är utsedd, jag tycker till skillnad från en del andra att det är helt rätt att de sitter politiker i styrelsen de representerar oss medborgare och kan tillsammans med ledning och personal forma den mest ändamålsenliga verksamheten. Jag har ingen åsikt om de som är valda, några känner jag till som engagerade i andra frågor, andra vet jag inget om, men de som är upprörande är att man inte liksom förra regeringen valde att ha en skärgårdsrepresentant i styrelsen. 
Den här gången har man inte ens tagit in en ”vanlig” politiker med hemvist i skärgården.

Som jag ser det är det väldigt viktigt att ha en aktiv skärgårdsrepresentant som hela tiden kan föra in skärgårdsperspektivet, de gäller alla områden. 
Jag är JÄTTE besviken. Jag menar att det är lika viktigt med en representant för skärgården i ÅHS som det är för Åland att ha en representant i parlamentet i Helsingfors eller som att vi har kvotering av underrepresenterat kön i alla politiskt tillsatta organ.

Under min år nu i ÅHS styrelse så har Stig Brolin som varit skärgården representant gjort ett väldigt viktigt arbete. Att nu i fyra år, där de aviserats drastiska nedskärningar inte ha någon från skärgården med i styrelsen gör mig väldigt orolig.

Vi kan motverka uppdelning och centralisering

I helgen har SKUNK ett stort Nordiskt seminarium på temat Modernt Ungdomsarbete, runt 80 personer kommer att mötas från alla de nordiska länderna och självstyrena områdena för att lära av varandra. För att skryta lite (som verksamhetsledare för SKUNK) så är SKUNK i sig en modern förening som jobbar med de aktuella utmaningar som vår region och ungdomstiden har. Föreningen har fått förhållandevis bra med resurser genom olika projektmöjligheter men det har krävts mod, stort nätverkande och hög kompetens som på olika sätt knutits till föreningen.
De pusselbitarna krävs om vi inte ska få segregering och avfolkning.
Det finns så mycket man kan göra för att motverka uppdelning och centralisering.
Vi är många som sagt det förut flytta ut verksamheter och myndighetsfunktioner. Den nu aktuella KST behöver inte alls bli ett palats i stan, med moderna IT lösningar kan man skapa en mycket flexibel organisation om man vill. Vi har attraktiva boendemiljöer, men måste våga satsa på bostadsbyggande som nu görs i flera skärgårdskommuner. De småskoleprojekt som hållit på och nu förstärks med ett EFS projekt kan hjälpa skolorna i skärgården att ligga i framkant vad det gäller modern undervisning. Men det behövs också framtidstro i kommunerna och att kreativa människor och entreprenörer ges möjligheter att etablera sig. De måste vi jobba hårt på. SKUNK bidrar på sitt sätt bland annat genom RIBS projektet med fokus på entreprenörskap och digitala medier. Här kan du läsa det första gemensamma Newslettret.