söndag 27 december 2015

Det viktigaste är att investera i människor

Det pågår och har pågått en ideologisk attack mot välfärdssamhället, i Norden, ja hela väst Europa. Det handlar om att man sätter pengar i fokus och människorna blir bara pusselbitar, i strävan efter pengar, diskussionen saknar empati och medkänsla och i nuvarande kris blir nedskärningar i välfärden lösningen på krisen. 
Med oro ser jag hur Finland drar ner på utbildning, hälso- och sjukvård, etc. Som jag ser det måste man tänka tvärtom och det viktigaste vi kan göra att investera i människor. Det är utöver den humanistiska aspekten avgörande för framgång för ett land eller ett område. De åtgärder som den finska regeringen nu försöker genomföra är kontraproduktiva och som Jacob Söderman sa i sitt jultal i Helsingfors före jul: "åtgärderna är…synnerligen klassmedvetna: de drabbar de sjuka, de arbetslösa, pensionärerna, barnfamiljerna, studenterna… Samtidigt höjs stödet till näringslivet med 800 miljoner utan krav på några motprestationer, och man ger miljoner direkt till lantbruket. …de här åtgärderna kan inte uppfattas som annat än en våldsam attack mot välfärdssamhället."
Den nyliberala ideologin ligger som grund för den politiska ledningen i Finlands tänkesätt, man tror på svångrem och nedskärning, att konkurrens alltid är bra och att alla ska vara sin lyckas smed och ska satsa på sig själva. Man sprider också idén om förakt eller möjligen medlidsamhet gentemot dem som är försvagade på ett eller annat sätt inte tar för sig. Man får skylla sig själv om man är arbetslös, valt ett låglönejobb, har en utsliten rygg, etc. Det blir som att egoismen ska vara den drivande kraften solidaritet finns inte på kartan. Den nuvarande regeringen förstår inte heller styrkan och värdet i den nordiska modellens trepartssamarbete, utan man försöker t ex minska eller får bort kollektivavtalen på arbetsmarknaden. 
Samma sak händer även på Åland där privatiseringsivern hos en del politiker och andra riskerar att slå sönder fungerande verksamheter och strukturer i en naiv förhoppning att få saker billigare och rationellare. Men inget talar för att det blir billigare mer än i början och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kommer det förmodligen visa sig att det i slutändan blir så att verksamheten kostar ungefär desamma som idag eller tom mer, men att någon ska ha vinst på den. De som får betala vinsten är de som får lägre löner. De som vinner är de som redan har pengar och kan satsa på företag. Ja, resultatet blir att de som får betala är arbetstagare som får mindre pengar att röra sig mer, men också skattebetalare och service mottagare av olika slag blir förlorare. De som vinner är de rika. 
Friheten att få välja är ofta ett argument för privatisering och utförsäljningen av verksamheter men det är en chimär. Många av oss upplever att vi drunknar i val, vi vill ha trygga och säkra system för t ex el, försäkringar, hälso- och sjukvård och transporter. Vi behöver inte ha 8 olika tvättmedel att välja mellan, vi vill ha ett miljövänligt och bra tvättmedel och vi vill slippa betala för dyra reklamkampanjer. Vi vill ägna vår tid åt annat än att göra dessa val, de kan politikerna styra och reglera i hög omfattning.
Vi med hjärtat till vänster har varit och är väldigt oförberedda på att attackerna mot välfärdssamhället, vi verkar inte ha fattat att de kan komma eller hur de kan ta sig uttryck, flera av oss har till en början också gått på de blå dunsterna kring t ex valfrihet och konkurrens. 
Vi måste nu gå tillbaks till våra rötter, där medkänsla och solidaritet är grunden för politiken, sådant som vi sett t ex att många valt att stödja flyktingar och tiggare på Åland. Sådant behövs parallellt med strukturell politik som sätter människorna i centrum.
En allmänt generell välfärd. En solidarisk skattepolitik. En avgiftspolitik som tar hänsyn till att alla inte har samma förutsättningar och en genuin satsning på människors bildning och utbildning det ger ett starkt och jämlikt samhälle.

lördag 26 december 2015

Honung och bin

I våras projekterade vi på ett honungshanteringshus, till sommaren räknar vi med att det är klart för användning och att jag sen kan flytta in min nya självtänkande slunga italienska slunga. Biet är verkligen ett av de mest fascinerande djuren. På Kunskapskanalen har de visat två riktat intressanta program Makalösa bin som BBCs Hive Alive har producerat. I programmet har man genom specialbyggda bikupor utrustade med kameror, numrering av bina, en specialbygd drönare och GPS gjort det möjlighet att följa och
förstå mer om binas fantastiska liv. Tv-serien ger på en mängd intressanta fakta om biets liv och arbetsinsatser för naturen. Man får inblick i hur bina organiserar sig och kommunicerar och hur de använder information för att kunna producera honung och pollinera växter. Att honung är god o nyttig vet nog de flera men att den också används inom sjukvården kanske inte många vet och när jag berättade om programmet för Anna vår hälsovårdare berättade hon att det på mottagningen också här i Kumlinge finns en form av honungsförband. Passa på och gå in och titta om du har tid, antingen den svenska länken eller direkt på den engelska.
Bin och honung är en viktig sak nu men också en framtidsnäring med möjligheter.

lördag 19 december 2015

Resekurage

Varje år reser hundratusentals nordbor utomlands. På sin resa kan man råka bli vittne till sexuell exploatering av barn där andra turister är förövare. De flesta av oss vet inte vad och hur man ska gå tillväga för att anmäla brottet. Initiativet Resekurage ger handfasta råd. 
Du ska anmäla om du ser någonting som känns fel – säg vad du såg du kan göra det direkt till lokal polis på din resedestination. Läs mer på Resekurages hemsida. Hur det fungerar att anmäla i Finland vet jag inte i nuläget, i Sverige har det en lag och en grupp som arbetar med det, men ska ta reda på. Handla kan  man i vilket fall som helst göra. Många barn blir utsatta fast omgivningen ser det, vi kan alla agera.

söndag 6 december 2015

Just hemkommen från ÅHS julfest, tack städ för en fin fest.
I år fick jag hålla mitt lilla tal just i början, var lite oförberedd på det men de gick bra. Har tyckt att det varit viktigt att vara där och säga någonting till personalen, även om förstås inte alla var där. 600 personer var dock på plats.
För de som inte var där eller andra som undrar vad jag sa, så kommer mitt utkast här: 
Tack för att jag får tala på er fest.
Detta är min tredje ÅHS fest och förmodligen min sista, ordföranden och politiker kommer och går, vilka de är bestämmer medborgarna och i slutändan partierna. Efter de här dryga 2 åren måste jag säga att jag är imponerad av den verksamhet och organisation som ÅHS är. Visst finns det saker som inte fungerar så bra men som helhet är de imponerande speciellt för att en sån här verksamhet kräver en stor flexibilitet och en vilja att lära nytt och förändras, för utvecklingen går så fort på alla områden, kunskapsmässigt och i verkligheten, förutsättningarna ändras hela tiden och det matcharna ni väldigt långt.

Det absolut viktigaste är att kunna möta mängder av olika människor, olika typer av patienter, men också arbetskamrater och ledning. Det kan vara krävande människor, det kan vara människor som nästa ber om ursäkt för att de finns, det kan vara folk som tar mycket plats, det kan vara folk som blir aggressiva eller säger saker utan att alls tänka efter, det kan vara folk som förminskar sina problem, eller är konflikträdda och inte säger vad de tycker utan bara går och pyser. Det här faktumet måste vi hantera på bästa sätt och skapa förutsättningar för god vård och bra arbetsklimat, det är ett gemensamt arbete och i de fall det inte fungerar måste ni hjälpas åt och får ni inte gehör bland de närmaste på er arbetsplats så gå vidare. Ingen allra minst patienterna vinner på att låta saker bero. Bättre att åtgärda små störningar än att försöka hantera gamla surdeger.

När man låter bli att hantera små störningar blir det som en lök där man inte i slutändan längre vet vad kärnan handlade om och kom ihåg det är aldrig en person som är problemet (fast jag kan hålla med om att de är lätt att tänka/känna så). Lösningen ligger i att lägga problemet på bordet där alla måste förhålla sig till det och kan berätta hur de ser på de och utifrån de berättelserna kan man finna sätt att hantera det.

Det är inte alltid lätt att vara människa, men vi kan alla bidra till förbättringar och utveckling. När jag tog på mig uppdraget att verka som ÅHS ordförande så tänkte jag att det här kan väl inte vara svårare än att leda en tjej- eller killgrupp med tonåringar som jag ju haft ett antal under årens lopp, har sett flera av dem som jag haft förmånen att jobba tillsammans med när de var tonåringar här på olika ställen i verksamheten. Det stämde faktiskt rätt bra; vi har haft en bra tid där olika personligheter och olika åsikter fått plats och skapat ett bra demokratiskt klimat för konstruktiva diskussioner. Det önskar jag att ni alla kan vara med och skapa på era arbetsplatser, det kommer ni att behöva de kommande åren, det ekonomiska läget kommer att kräva mycket av er då måste ni alla bidra och jobba tillsammans. Nu är det fest och vi fyller alla på batterierna för att orka ta tag i saker framöver.


Tack för att jag fick komma och ta lite plats på festen.

onsdag 25 november 2015

Jag tror att konkurrens sällan är den viktigaste kraften för utveckling

Idag kom det igen en artikel i Ålandstidningen om hur bra det är med privat vård och att ÅHS borde samarbeta mer med Medimar. Utöver den gruppen som är ideologiskt övertygade om att privata alltid är bättre än offentligt så verkar det mer och mer som att ÅHS ska rädda Medimar, som de facto inte lyckats med sin plan att säljas vård utanför Åland och tappat stora kunder vad det gäller företagshälsovården.De är inte att vara sparsam och tänka på medborgarnas bästa som jag ser som de politiska uppdraget. Med det inte sagt att Medimar  inte är en viktiga aktör på Åland och är kan bli ett framgångsrikt företag.

Jag tror på en solidarisk och jämlik politik inte för att jag är en bakåtsträvare utan för att jag tror att det är den rätta vägen i samhället. Det håller också IMF Internationella valutafonden numera med om. De menar att en jämlikhetspolitik är bra för tillväxten, att jämlikhet är bra för folkhälsan och därmed för arbetskraftens produktivitet, att den motverkar kriminalitet. 

De flesta människor tycker också att det är bra att utjämna möjligheter. Därför har vi allmän sjukvård, studiebidrag, och andra generella stöd samt progressiv skatt för att finansiera det. De tycker jag är bra.

Jag tror att konkurrens sällan är den viktigaste kraften för utveckling utan glädje, nyfikenhet och samarbete är avgörande. Det är motsatsen till den nyliberala idéerna där köp och sälj och konkurrens är den viktigaste pusselbiten. Sen är inget antingen eller, visst finns det tillfällen eller verksamheter där konkurrens är bra, men det är inte allena saliggörande.
Jag tror att bra ledarskap både i privat och offentlig sektor är det allra viktigaste, det är något som vi verkligen skulle satsa på, på alla områden. I utbildningar, på fritiden på alla nivåer. Vi behöver många bra och goda ledare och vi behöver alla var och en vara det för oss själva och andra.

Det har funnits som ett mantra att vi har en för stor offentlig sektor och att verksamhet i privat regi är mycket bättre än de offentliga och att det offentliga bara ska svara för de som inte går att göra på annat sätt. Jag håller inte med! 
Glädjande är att läsa och höra ekonomiprofessorn Mariana Mazzucatos. Hon konstaterar t ex att många avgörande teknologiska innovationer är resultatet av statliga investeringar. Allt som gör en iphone till en smart telefon uppstod på forskningslaboratorier finansierade av skattepengar: från internet via GPS-tekniken, till pekskärmen och tekniken bakom röststyrningsfunktioner. Lyssna på henne på TED talk hennes forskning är spännande och tillsamens med t ex den franska ekonomen Thomas Piketty finns forskare som ser något annat än bara marknadens fördelar. För mig blir det tydligt hur viktigt det är att staten måste fortsätta att investera i innovationer. Forskning och utveckling ska inte lämnas fritt till företag med vinstintressen och kortsiktiga planeringar. Ett exempel är att se på de stora problem vi har med läkemedelsindustrin idag. alltför mycket forskning styrs till var det kan göras pengar inte var det kan minska lidande. Nej, marknaden har sina fördelar men den måste styras av politiken och där måste vi akta oss för att gå på ideologiska blå dunster och penninghungriga egen intressen.

fredag 20 november 2015

Replik på Niklas Lampis ledare idag

Replik på Niklas Lampis ledare om ÅHS framtid

Saker blir inte mer sanna för att man upprepar dem. Jag tror på att media ska granska och problematisera, men det gynnar ingen att på ledarplats förminska och förlöjliga andras åsikter. Sällan blir jag kallade konservativ och att man är det bara för att man inte är av samma åsikt som Niklas Lampi blir märkligt. Visst behövs det en seriös sjukvårdsdiskussion och nytänkande inom ÅHS, men här kunde Ålandstidningen bidra genom att göra en sjukvårdsserie där man lyfter fram för- och nackdelar med att privatisera hälso- och sjukvård. Man kunde titta på omvärlden och speciellt vad det innebär för ett litet ö-samhälle när de offentliga har ansvaret och ska kunna garantera medborgarna vård och samtidigt ska luta sig emot att det finns privata aktörer som inte bara gör det som kan bli lönsamt, utan allt annat också. Om man väljer att privatisera sjuk- och hälsovård krävs det att de offentliga ha en beredskap för att själva producera vård, har ett högkvalificerat upphandlingssystem och dessutom ha ett tillsynings- och kontrollsystem, vilket är kostnader som tillkommer jämfört med idag.
Jag tror på att ÅHS ska vara en del av den offentliga verksamhet och inte säljas ut eller privatiseras. Det är inte så att vi i styrelsen inte aktivt följer med vad som händer i sjukvårdsdebatten ute i världen och det kommer skrämmande signaler från Sverige där t ex vården blir eftersatt och minskar i de fattigare områden, då inget sjukvårdsföretag vill etablera sig där, där läkaren slår larm om att de, istället för att kunna prioritera de mest sjuka, får mer lönsamhet för sin arbetsgivare om de fokuserar på de som har små problem.
Köp- och säljsystemet eller den marknadsliberala idén om att i princip allt blir bättre om det inte görs i de offentligas regi tror jag inte på. Det jag ser är att på flera ställen i Europa rekommunaliseras den offentliga verksamhet, som man för ett antal år sedan sålde ut och privatiserade. De kostar skattebetalarna mycket att först slå sönder och sen skapa nytt. Jag tror på att hälso- och sjukvården huvudsakligen ska drivas i offentlig regi där medborgarnas representanter ska sitta i styrelsen, jag tror på att cheferna är nyckeln för väl fungerande verksamhet, oavsett om den är i offentlig regi eller privat. Jag anser att vi idag har en mycket kompetent och engagerad chef och ledning som har goda förutsättningar att utveckla ÅHS verksamhet, om de får förutsättningar för det.

torsdag 19 november 2015

Fortsättningen om ÅHS ledningen och effektivisering

Efter mitt svar på Niklas Lampis ledare kom en insändare.

http://www.alandstidningen.ax/insandare/ahs-styrelsen-blundar   


Här mitt svar:

Det är tråkigt att du är så missnöjd. Jag kan hålla med om att förändringsarbetet går långsamt och att det finns proppar både här och där, men i en större organisation tar processer tid.

Jag kan också konstatera att vi har helt olika bild av dagens ledning, som jag ser det har sjukhuset idag en ledning som verkligen jobbar med utveckling och effektivisering.

Jag har varit runt på alla kliniker och träffat personal, har träffat facket, styrelsen bjuder ofta in olika personalgrupper, också de som har annan åsikt än t ex ledningen där de jobbar. Jag har själv efter strejken både träffat och kommunicerat med mängder av sjuksköterskor. Jag tycker att jag har en relativt bra bild av läget utifrån att uppdraget som ordförande är ett ideellt uppdrag.

Att sjukvårdens kostnader ökar trots ett ständigt effektiviseringsarbete handlar om att teknik och kunskap bara ökar och medborgarna ställer högre krav på vårdinsatserna.

ÅHS är en hierarkisk organisation med dess för- och nackdelar och mobbning och trakasserier förekommer i alla större organisationer mer eller mindre de vet vi och visst finns de problem och konflikter också inom ÅHS. Styrelsen har t ex avsatt resurser för handledning och chefsutbildning vilket är två viktiga delar i att hantera problem och konflikter. De finns också åtgärdsplaner och vägar att anmäla när saker inte går rätt till eller inte fungerar. Att det skulle förekomma regelmässiga repressalier är en allvarlig anklagelse och skulle den stämma undrar jag varför du inte använt de kanaler som finns t ex facket, arbetarskyddsfullmäktige, etc. De finns också möjlighet att gå direkt till högsta ledningen om man inte har förtroende för sina närmsta chefer. Ingen tjänar i längden på en sådan struktur eller att det förekommer, sen får man ju beakta att vissa problem kan ta lång tid att åtgärda och ligger problemen sen länge och gror kan man inte alltid hantera det utan måste själv flytta på sig, för att få en bättre miljö. Min bild är dock att man under mina två år, från ledningsgruppen tagit tag i en hel del gamla surdegar som funnits i organisationen, men det finns säkert mer att göra och jag hoppas att du vill bidra; ta initiativ, anmäl sådant som inte är fungerar och upplever du att du inte blir tagen på allvar, tveka inte att ta kontakt med högsta ledning eller politiker.

Nej, jag tror inte på att bolagsformen skulle göra sjukvården bättre eller billigare och speciellt inte med vårt ö-läge. Jag tror på chefsutveckling, personalvård, samarbete, problematisering och nytänkande. Jag har under min tid som ordförande upplevt att det har varit vad både styrelsen och ledningen velat. Jag har också upplevt att mycket personal vill det med, men att de också finns personal på alla nivåer som inte vill ut ur sin bekvämlighetszon, utan hoppas på att allt ska förbli som det varit. Så kommer det inte att bli. Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, där har ledningen, både kommande styrelse, direktören och ledningsgruppen, men också personalen, ett stor ansvar. Man måste, som jag menar, slutar skylla på andra eller vänta på att någon annan ska fixa det, alla måste bidra och är ramarna sådan att det inte går behöver man kämpa på för förändring. ÅHS är inte perfekt, det är vi eniga om. Kommande styrelse hoppas jag ska ge goda förutsättningar för utveckling och förbättring av verksamheten, men jobbet kommer personalen behöva göra tillsammans.

Sen kom det en insändare till från förmodligen samma person

http://www.alandstidningen.ax/insandare/betalar-dyrt-ineffektiv

Här mitt svar:

Det är bra att ”Åhs anställd” är nöjd och att det huvudsakligen handlar om olika synsätt på hur verksamheten ska ledas.

Jag tror på att verksamheten ska ledas av politiker, som representerar medborgarna, i samspel med experterna i ledningen och jag tror på att ledningsgruppen ska bestå av olika kompetensområden, inte bara människor med vårdbakgrund.
I sitt utspel vill insändarskribenten veta vad styrelsen och ledningen gjort för att effektivisera. 

Här kommer några exempel. 
Vi har tillsammans med personalen utrett sammanslagningar av kliniker, några har lett till bättre samarbete men visat att i dagens läge inte skulle leda till förbättring och effektivisering, andra har lett till sammanslagningar. 
Vi har i dag 16 kliniker jämfört med 18 för två år sedan. 
Vi har idag ett välutvecklat samarbete med 15 av de 16 kommunerna i sammanhållen hemvård. 
Vi har plockat bort en del personer från ledande ställning som inte fungerat eller följt direktiven. 
Vi har gjort en stor effektivisering av den prehospitalavården där redan över trettio åtgärder vidtagits vilket både sparar pengar och lidande. 
Vi har en upphandlingsenhet som samarbetar med andra enheter utanför sjukhuset och har fått ned kostnaderna. 
Vi har omstrukturerat till mer dagverksamhet på tre kliniker. 
Effektivisering handlar ofta om småsaker och ett förhållningssätt, klinikerna håller idag budget, bara där det finns tydliga förklaringar sker det inte och vård utanför Åland är fortsättningsvis ett av de mest svårbudgeterade områdena. Därför jobbar ledningen med att se över hur flödena går, vad som ska göras hemma, vad som ska göras borta och var det ska göras. 
Många saker i ett effektiviseringsarbete är små, men bidrar. 
Glädjande både ekonomiskt och personalpolitiskt är också att vi kan se att sjukskrivningarna har minskat. 
Vi kan också se hur vårdköerna minskar och även i år ser budgetuppföljningen riktig bra ut, just nu ser det ut som att ÅHS gör ett litet överskott.
Med detta inlägg ser jag att debatten är avslutad för min del och hoppas att ”ÅHS anställd” mer konstruktivt engagerar sig i det viktiga utvecklingsarbetet som ÅHS har framför sig.

                                          

måndag 16 november 2015

Vi ska värna om ÅHS konstruktion

Mitt svar på Ålands tidningens chefredaktör Niklas Lampis trista ledare om vården. 

Att Niklas Lampi inte håller sig till fakta på sin ledarplats är både sorgligt men också allvarligt. I sin linje att förminska politiker som mesiga och handlingsförlamade och att samla argument för sina idéer om expertstyrelse vid ÅHS och en marknadsekonomisk linje för den offentliga vården påstår han i ledaren den 13e nov både det ena och det andra. Bland annat ”Efter vårdstrejken togs det exempelvis internt fram planer på en mer slimmad organisation – det hade nämligen under strejken visat sig att mycket löpte på hyfsat trots den minskade bemanningen. Men när dessa planer nådde den politiska tillsatta styrelsen hände inte mycket.” Det är en direkt lögn. Inom ÅHS pågår ett ständigt effektiviseringsarbete för att skapa utrymme för utveckling av verksamheten som i många delar samtidigt blir allt dyrare i och med alla tekniska och medicinska innovationer, utöver vårt mål med jämställda löner. Den styrelse som jag lett och nu är på sin slutraka har, tillsammans med ledningsgruppen, varit mycket handlingskraftig och tydlig med att hela sjukhuset och vården har ett gemensamt förändringsarbete att göra. Samarbetet inom ÅHS och med privata aktörer och kommunerna måste utvecklas och vi måste effektivisera och utveckla verksamheten med fokus på patienten och det är ett ständigt arbete. Både politiker och ledning har kontinuerlig kontakt med t ex Medimar om vad som kan vara bra och ekonomiskt smarta samarbeten med patienternas bästa i fokus. Den sammanhållna hemvården där kommunen och ÅHS samarbetar utvecklas hela tiden.
Personalen är ÅHS viktigaste resurs och det är ett gemensamt arbete att utveckla vården. Det gör man inte med att i svepande ordalag påstå att köp- och säljmetoden skulle vara en lösning på framtidens problem med resurser till vården, det kan driva på en kvalitetsutveckling, men är ingen garanti och det blir inte billigare. Att slå sönder den offentliga vårdapparaten som t ex i Sverige, kommer inte att gynna medborgarna. Efter drygt två år som ordförande för ÅHS, kan jag konstatera att vi ska vara stolta över ÅHS verksamhet. Vi har en personal på alla nivåer som jobbar hårt för ålänningarnas bästa och som när de får möjlighet vill vara med och utveckla verksamheten.
Vi ska värna ÅHS konstruktionen, nu även i hårdare ekonomiska tider som vi har framför oss och låta personalen som är experter och politiker som representerar medborgarna fortsätta att utveckla verksamheten och ha samarbete i fokus. Den mixen är en bra demokratisk och utvecklingsmässig grund.


Mia Hanström ÅHS ordförande

söndag 15 november 2015

Terrorism handlar om att sprida rädsla

Bilden från Svenska Dagbladet utryck för solidaritet. 
Terrorism handlar om att sprida rädsla och i bakgrunden finns ett hat mot frihet och jämlikhet, ett hat som en del terrorister är beredda att dö för. 
Hatet har sin grund i olika idéer och erfarenheter. De kan tyckas obegripligt för oss som lever och engagerade i rätt välutvecklade demokratier men hatet finns både här och nu och i historien. Hit hör bland annat den våldsbejakande islamska terrorismen som skördat många offer i helgen och som slår till emot byggnader, satirtidskrifter, rockkonserter och sportarenor över hela världen. Hit hör också högerextremister och de som definierar människovärde efter etnisk bakgrund eller hudfärg och bränner flyktingförläggningar, avrättar unga socialdemokrater. Hit hör också nazister och fascister som stått för de största massmorden i historien.
Som jag ser det måste alla vi andra värna och stå upp för alla människors lika värde och inte falla in ett vi och dom tänkande och vi måste värna och utveckla demokratin och fortsätta att balansera mellan frihet, jämlikhet och inte minst hävda vikten av solidaritet mellan människor. De här är ett varjedagsarbete och vi behöver jobba med våra egna tankemönster men också bemöta andras.
Inspirerade av Fredrik Sonck i Huvudstadsbladet.



lördag 24 oktober 2015

Människan kan åstadkomma underverk och stordåd.

Bilden från Expos artikel Pojkrumsradikalerna förenar
ensamvargarna på nätet.
Människan kan åstadkomma underverk och stordåd. Men är även kapabel till fruktansvärda grymheter och dåd. Vår, mänsklighetens historia är en berättelse om krig, fördrivningar och folkmord. Många har haft och har än i dag etniska dimensioner. Människan har nära till rädslan för de okända, behov av makt och kontroll och verkar har lätt att använda redskapet hat vilket kan leda till förfärliga handlingar.
Det gäller för Åland och ålänningar också. Bilden av Åland har präglats av fred och tolerans men vi är inte impregnerade mot rasism, främlingsrädsla, främlingsfientlighet och hat. Det har vi sett tecken på den senaste tiden.
En av de viktigaste sakerna nu är hur vi hanterar det växande "vi och dom" tänkandet som tom riskerar att inspirerar enskilda att begå hatbrott. På internet och sociala medier finns i dag en helt egen värld, där fördomar och hat närs och sprids. Det är inte bara fråga om nazistiska grupperingar som uppenbarligen inspirerade dådet i Trollhättan i veckan utan även sajter drivna av eller närstående till Sverigedemokraterna i Sverige
Vi behöver en tydlig politik som kämpar mot rasism och diskriminering. Hoppas att det syns tydligt i det nya regeringsprogrammet. Men viktigaste är att alla ålänningar tar ett stort ansvar. Det handlar om att i varje vardaglig situation stå upp mot rasistiska förhållningssätt. Ingen ska behöva bli kommenterad, exkluderar eller talad om utifrån hur man ser ut, vara man kommer ifrån eller eller ens bakgrund.
Vill du läsa och lär mer har Expo en bra sida och snart har vi på Åland en egen informationssida. 

måndag 19 oktober 2015

Valet är över

Valet över, nu på bussen väg till färjan på väg hem efter en spännande valvaka. Mycket nöjd med valresultatet i Kumlinge. Båda att så många gav mig mandatet att leda arbetet i Kumlinge men också att flera av dem jag peppat att ställa upp kom in. Vi står inför stora utmaningar att hantera. I lagtingsvalet gick de ungefär som vanligt för mig, drar röster till laget men kommer inte in. För Socialdemokraterna gick de lita bakåt men S är nu ett av de stora partierna, vilket är en stor förändring sen jag ställde upp första gången och vilket lag, fyllt av mångfald och engagemang, nu är de bara att fortsätta och ta vara på alla. Stort tack till alla som röstade på mig jag kommer att använda mina möjligheter och driva en solidarisk, nytänkande och samarbetsinriktad politik.
Blir spännande att se hur regeringen kommer att se ut, trist är att de fortfarande blir ett väldigt ojämställt lagting.

tisdag 6 oktober 2015

Att agera mot rasism anser jag vara mycket viktigt!

Spridningen av rasismen är utbredd i dagens Europa och i värsta fall också på Åland. Denna rasism är sällan av biologiskt slag, där man tar fasta rasskillnader och rashierarkier utan bygger på uppfattningen att människor av olika skäl är så olika så att de ska hållas isär och behandlas olika. Det kan bero på etnicitet, kultur, hudfärg eller religion. Det avgörande är att olikheterna ursäktar eller rent av uppmuntrar till att vissa utesluts från rättigheter som andra har. Denna rasism drabbar invandrare och flyktingar ja alla de som uppfattas som icke-vita.
Ibland hävdas att det finns en grundläggande rätt, nämligen rätten att fritt uttrycka sina politiska preferenser i en demokrati som gör att folk måste få uttrycka sig rasistiskt, de anser inte jag. Jag var av en av dem som anmälde Ålands demokraternas Stephan Toivonen och hans kompisar till polisen för hets mot folkgrupp. 
Jag menar att rasism inte kan accepteras inom ramen för den demokratiska arenan eller att rasistiska åsikter inte ska respekteras i en demokrati. Dom kan förstås och kan ha sin utgångspunkt i t ex rädsla eller okunskap. Men demokratin är inte självklar utan är sårbar och det finns risk att rasistiska värderingar normaliseras och att rasistiska krafter utmanar den. De har vi sett i historien och ser just nu på vissa håll i Europa. Demokratin måste värnas med hjälp av ett starka minoritetsskydd och tydliga åtgärder mot rasistiska yttringar. Länderna och vi har gemensamma etiskt och juridiskt bindande åtagande att respektera de mänskliga rättigheterna. Mänskliga rättigheter är det löfte som en demokratisk majoritet genom beslut i FN och sedan i parlamenten har givit minoriteter och enskilda individer, genom att undanta dem från andra områden där majoriteten i en demokrati kan genomdriva olika frågor.
Det innebär att vi måste följa FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, det vill säga ”varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung”, de förpliktar oss att ”förbjuda organisationer och organiserad och annan propaganda, som främjar och uppmanar till rasdiskriminering”.
Jag menar att nästa landskapsregering tydligt i sin programförklaring ska markera genom att ta med skrivningar om detta och agera. Det skulle minska risken för en förskjutning av diskussionen till en syndabockspolitik och ett vi och dom tänkande som underblåser rasism genom att peka ut vissa grupp som roten till alla problem. De måste finnas en tydlig markering oavsett om olika grupper vill kalla sig ”rasistisk”, ”främlingsfientlig”, ”invandringskritisk”, ”nationalistisk” eller något annat. De är inte vad man kallar sig utan vad man gör och vad man säger som är problemet. 
Parallellt med detta krävs folkbildning, generell välfärd, solidaritet och utrymme för folks engagemang för andra.

söndag 4 oktober 2015

Val 2015 funderar du på vem du ska rösta på?

För den som funderar på vem de ska rösta på, läs Socialdemokraternas valprogram och läs gärna i min blogg vad jag anser i olika frågor, tycker du att de stämmer vad vad du tycker är viktigt är en röst på mig ett allternativ.
Funderar du över att rösta på en feminist kan du läsa här vad jag tycker.
Min skärgårdsbroschyr som bild nedan vill du ha den per mail eller post tag kontakt.




torsdag 17 september 2015

Det är viktigt vilka politiker som kommer att leda ÅHS de fyra kommande åren

Har gjort en insändare, men nu i valtider ska dom vara extremt korta är är den i lite längre version.

Många har åsikter om hur ÅHS ska styras och utvecklas. Efter de drygt 2 år som jag haft förmånen att vara ÅHS ordförande kan jag säga att en modern sjukvårdsorganisation behöver arbeta med ständig utveckling och förändring, i dag mer än någonsin då omvärlden förändras så snabbt.

ÅHS har en ledning och en personal som jobbar modernt och hela tiden spanar på utvecklingsmöjligheter och förändringar som behöver göras. Vi har en engagerad styrelse med parlamentarisk representation plus en skärgårdsrepresentant. Det konceptet anser jag är bra. Vi har under min tid i styrelsen haft kreativa och konstruktiva diskussioner och funnit långsiktiga lösningar vilket givit en stabilitet för utvecklings- och  förändringsarbetet.
Många förändringar är svåra att göra för att det är stort system med runt 1000 anställda som har byggts upp under många år. Men det finns en vilja på alla nivåer idag och ÅHS är en verksamhet som man på många sätt kan vara stolt och glad över. Stolt över för att vi haft politiker som ekonomiskt prioriterat verksamheten, stolt över att de som arbetar i organisationen gör ett så bra jobb.

Mitt mål är att ÅHS ska vara känt bland ålänningar men också i omvärlden som ett sjukhus som sätter patienten i centrum och har ett högt kvalificerat bemötande och en god omsorg. Där är vi redan långt på väg, jag ser och hör det, men vi kan inte luta oss tillbaka, det finns alltid förbättringar att göra och det måste vi tillsammans jobba med från alla de olika positionerna inom sjukhuset. Patienter måste meddela när saker inte fungerar, personal måste lyfta på saker som inte fungerar, är omotiverade eller är orationella och alla måste dela med sig av sina förbättringsförslag. Allt kan förstås inte ordnas, allt kan inte ordnas direkt, en del saker tar alldeles för lång tid men jag menar att det alltid värt att jobba för förbättringar. Det är vårt gemensamma ansvar.

Det är viktigt vilka politiker som kommer att leda verksamheten de fyra kommande åren. De finns många utmaningar som team ÅHS ska jobba med. Vi har en ökad åldrad befolkning, vi har en ökad problematik kring psykisk ohälsa, vi har en mer kunnig och medveten patientgrupp som vården ska samspela med, vi har oanade möjligheter i IT-utvecklingen där patienten själv genom Appar i samspel med vården både kan skapa underlag och direkt förbättra sin hälsa, ÅHS ska dessutom under denna period utveckla ett helt nytt vårdinformationssystem som kommer att höja kvaliteten på många sätt och mycket mer kunde nämnas.

Det här arbetet vill jag gärna vara med och leda.