6 TH ToolFaire Tallin 16-20/11

Efter tre mycket intensiva dagar är jag hemma och samlar ihop tankar och idéer.

Några intryck i bild.

Jag bidrog med två workshops en konkret metod Ramar och Hierarkier, samt Kill- och tjejgrupps arbete. Det fungerade bra även om det för mig var en utmaning att hålla workshop på engelska.

Jag har lärt mig mycket olika saker, men kanske främst fått perspektiv på hur ungdomsarbete utvecklas på andra ställen vilket inspirerat mig. Ofta känner vår organisation oss väldigt ensamma i vår syn på hur ungdomsarbete kan och ska bedrivas. Under verktygsmässan var jag på flera intressanta workshops och hade flera intressanta samtal bland annat om deltagande och demokrati.

Jag har också sett hur man kan använda teckning som dokumentations form och hur en hemsida om man lägger resurser på den verkligen kan vara en aktiv resurs både före, under och efter arrangemanget med information, e-evaluations, metodbeskrivningar, anmälningsförfarande, bilder, dokumentation, etc.

Jag har blivit än mer övertyga om att Åland behöver ett modernare sätt att se på ungdomsarbete, att det inte handlar om att aktivera ungdomar utan att det är ett främjande arbete med ingredienser av ett ständigt lärande och självutveckling som behövs.

Man får tacka EU och CIMO för denna möjlighet att faktiskt vara den enda utvalda representanten från Finland bland 128 andra deltagare från nästan 50 länder.

Åtgärder för en bättre ungdomspolitik

Idag börjar ungdomsmetod mässan i Talinn på riktigt. De handlar mycket om de som är SKUNKs hjärtefrågor. Kvalitet i ungdomsarbete, påverkansarbete. De ska bli spännande, jag har redan haft några samtal med olika personer som inspirerat.
Jag lovade tidigare att komma med några åtgärdsförslag vad det gäller ungdomspolitiken på Åland nu kommer dom:

Åtgärd 1 Barn och ungdomsbokslut
För Landskapsregeringens beslut och stöd ges för kommunerna att göra detsamma
Varje förvaltning
- belyser hur fattade beslut påverkat villkoren för barn och ungdomar.
- i varje beslut som fattas ska konsekvenserna för ban och ungdomar värderas.
- varje förvaltning ska utse en person som speciellt ansvarar för att barn- och ungdomsperspektivet finns i verksamheten.
- barn och ungdomars egensyn ska efterfrågas i samhällsplaneringen.
- ta vara på de initiativ som kommer och som ett minimum svar och motivera sina beslut.

Åtgärd 2 Främja förutsättningar för ungdomar eget organiserande i arbetsgrupper och föreningar
Stimulera föreningar att "knoppa av" ungdomsföreningar så att de bildas fristående föreningar som ungdomarna själva ansvarar för, vid behov med stöd av handledare och coacher och att ungdomar bildar egna föreningar utifrån deras engagemang och intressen.

Åtgärd 3 Stimulera elev- och studeranderåd
Landskapet måste stimulera och stödja ett utvecklande av elevråd- och studeranderådsarbetet på både grund- och gymnasieskolorna.

Åtgärd 4 Stimulera politiska ungdomsgrupper
Morötterna kan t ex vara utbildningsbidrag och speciella bidrag för att göra studiebesök i de nordiska grannländerna för att se hur andra gör.

Åtgärd 5 Tillsätt en ungdomsdelegation
Bestående av ungdomar och ungdomsarbetare, vilken fördelar pengar till ungdomsarbete och ungdomsorganisationer, så att de i sin tur skapas och utvecklas genom t ex utbildning. att arvodera eller köpa tjänster som verksamhetsledare/coacher och stödpersoner.
Delegationen skall också ha till uppdrag att utveckla demokratiarbetet bland unga på Åland.
Det finns många utvecklade metoder att använda för ett lokalt demokratiarbete, men det kostar i personresurser och kunskap och måste vara långsiktigt.

Åtgärd 6 Ungdomsråd
Det behövs nya former för att utveckla ungas inflytande på olika plan. Ett ungdomsråd behövs men det måste få mycket tydligare ramar och uppdrag och de måste få stöd på flera sätt både personella och ekonomiska. Förmodligen skulle man vinna mer på att långsiktigt jobba med ungdomsråd ute i kommunerna istället för ett centralt. I dag när det finns politiska ungdomsgrupper så finns redan kanaler för ungdomar som vill påverka lagtingspolitiken. Kommunernas beslut berör på ett närmare plan barn och ungas vardag.

Dessa sex åtgärder pekar åt samma håll ungdomspolitiken ska Främja barns och ungdomars demokratiska delaktighet, Främja jämställdhet och jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper, Skapa förutsättningar för barn och ungdomar att ha en berikande och meningsfull fritid och Engagera fler ungdomar i föreningslivet.

Vilket bör vara det övergripande målet och ligga till grund för det man väljer att göra.

Alkohol

Det finns mycket reklam och påverkan som försöker få oss att dricka och dricka mer alkohol, här ett spännande motinlägg.

Kollektivtrafik för framtiden!

Kollektivtrafiken är en sorglig historia här på Åland. För oss som är beroende av färjor ännu sorgligare. Det finns många gånger då jag skulle kunna, och gärna skulle åka kollektivtrafik till och från Mariehamn, men det är omöjligt. Alltför oftast kan man bara fara med buss ena vägen, och att åka taxi kostar över 80 €. Det kostar vi på våra barn ibland när de vill komma hem och ingen annan lösning finns men det blir dyra reskostnader i längden.
I dag saknar kollektivtrafiken passagerare men kollektivtrafik skapar sina resenärer. Om jag kan åka buss till varje färja, om jag kan ta med cykel ibland, om det är lätt att förstå sig på systemet och det är ordentligt utbyggt då kan kollektivtrafik bli ett alternativ på Åland.
Kollektivtrafiken är en del i att bygga framtiden och det kräver långa perspektiv. När tunnelbanan i Stockholm byggdes efter kriget var resenärerna förmodligen få. Men den gav Stockholm med förorter nya mönster och gjorde staden grön. Det var både modigt och framåt tänkande av politikerna då. Så måste våra åländska politiker också våga tänka och planera. Kanske vi ska tänka pendeltåg till färjorna istället för bättre vägar tunnlar och bussar. En sådan satsning skulle göra Mariehamn och Jomala mindre trång och landsbygden mer attraktiv.

Tjej- och killgrupper på export!

Jätte fin artikel idag i Nyan om tjejgrupps konceptets spridning. Några små felaktigheter men det hör ju till. Jag har haft flera personer som de senaste 10 åren tagit kontakt och haft frågor om det är ok att översätta mitt svenska material eller om metoden i stort.
Röda Korsets ungdomsförbund i Sverige som arbetar med tjejgrupper på både nationell och internationellt plan har haft flera kvinnor som använt metoden i Afrika, minns själv inte längre vilka länder dom jag mailat med verkat i, men bland annat i Liberia och Malawi har jag läst att det nu finns grupper. I Palestinska flyktingläger och nu senast hade jag ett gäng som var på väg till Indien. Utöver det har vi ju arbetet med tjejgrupper här hemma på Åland och de framgångsrika arbetet som gjorts genom Ålands Fredsinstitut, Nendre och Missing Person i Litauen och nu mera i med Martha i Lettland. I nästa vecka ska jag fara till Estland på Tool Faire 2011 och presentera metoden. Dit kommer det 100 ungdomsarbetar från Eus alla länder och presenterar metoder av alla slag. Numera inkluderar vi också killgruppsmetoden.
Det är fantastiskt roligt att vara en del i en export succé.

De finns alltid risk för ängslig jakt på flyktiga väljargrupper

I Dagens Arena som jag följer, där man varje dag gratis kan läsa en ledare med vänsterperspektiv, hittade jag idag en artikel om forskning som är gjord på svenska partier. Intressant och även om det inte går att överföra på de partier vi har på Åland, så ger de en hel del tänkvärda funderingar kring vår partier och våra politikers sätt att driva politik.
Forskaren Svend Dahl är i sin analys skeptiskt inställd till den utveckling han beskriver.
"Vi får en politisk debatt präglad av en ängslig jakt på samma väljargrupper. Det blir extremt kortsiktigt och en politik inriktad på förvaltande, som framför allt vänder sig till de känsligare väljargrupperna." "Vi riskerar att få ett samhälle där partier, snarare än att formulera sin politik kring idéer som diskuteras i partierna, lyssnar på de som kan leverera färdiga förslag."
Vi har ju inte som i Sverige en stark rörelsetradition med folkbildning och idédiskussioner i partierna. Ja, hela vårt partiväsen är förhållandevis nytt på Åland.
Här gäller det att vi som är engagerade i politik ständigt jobbar med idédiskussioner och rörelsefrågor. Något som jag tycker att vi inom Ålands socialdemokrater ständigt jobbar med och utvecklar. Men det gäller att fortsätta och inte falla i fällan att tappa bort sig i strategi och enkla populistiska åtgärder. Här tycker jag att frågan om tandvårdsreformen bottnar i en ideologisk rättvisetanke och när andra påstår att det är en populistisk åtgärd blir jag lätt upprörd. För det anser inte jag, läs Karins blogginlägg om rätten för alla till tandvård. För mig som har en god ekonomi är regelbunden tandvård inte ett problem, men många jag känner får helt enkelt välja mellan det och andra vardags kostnader och då faller kontroller och omfattande reparationer bort även om man vet att det behövs. Det är orättvist.