På gränsen till islamofobi

Jag fick ett meddelande (en text som sprids på FB) av en vän om riskerna med att muslimerna bara blir fler och fler oh att de i deras heliga skrifter finns texter om heligt krig och rätten att förgöra de otrogna.
Det är ju komplicerat när heliga böcker i olika religioner formulerar sådana saker, men tyvärr finns det sådant i de flesta religösa skrifter och jag och många med mig menar att man måste läsa de heliga böckerna i en historisk kontext/sammanhang.

Texten i meddelandet gränsade till islamofobi, märker att de lätt är så att muslimer betraktas som ett kollektiv med oförändliga kulturella särdrag istället för som individer från en rad skilda kulturer för det finns inte bara en muslimsk kultur utan mängder och precis som många kristna är formade av de kristna kulturen de är uppväxta där en del inte tror på gud och andra gör det så finns det förstås muslimer som inte är troende eller är mer eller mindre troende.
Jag har uppfattat det som att alla religioner i botten har ett kärleksbudskap, sen har folk ändå använt religionerna för att starta och driva heliga krig, vilket går helt emot grunden.

Jag svarade ungefär så här i mitt svar:
Jag tycker inte att man ska sprida texter som generaliserar om muslimer eller andra trosuppfattningar. Visst finns de konservativa och radikala muslimer som använder religionen för att legetimera sina maktbehov, men de finns inom alla religioner. Vi som tror på kärlek och alla människors lika värde måste gå samman och arbeta för det och inte peka ut olika grupper av människor som problem. Jag menar att det är människors strävan efter makt och pengar som vi ska bekämpa. Samtidigt är makt ett redskap de kan användas till att förgöra och förstöra eller till att bygga upp, fördela resurser och göra gott för människor och natur.

Idag höll jag tal i 10 minuter på konferensen Bärkraft i Mariehamn.


Vi har ett jordklot, med rädsla och ointresse kan vi förstöra och förgöra, med engagemang och nyfikenhet kan vi, bygga upp, förändra sådant som gått fel.
Tack för att jag får komma och prata för er om ett av mina favorit områden, engagemang.

Jag är en föreningsaktiv person, jag tillhör dem som tidigt förstod eller knäckte koden till att föreningsformens möjligheter till delaktighet, makt och inflytande.

Det är inget jag speciellt har med mig hemifrån utan lärde mig i skolan genom elevråd och samhällskunskap, sen genom att ha möjlighet att på fritiden, pyssla, spela fotboll, spela teater och jag var 16 år gammal när jag var med och utvecklade vår egen musikförening.

Jag kom hit till Åland 1984 utifrån mitt intresse för friluftsliv och Storbåtsföreningen Cajsa var en bidragen orsak. Men det är en annan historia.

Idag är jag deltidsanställd på ABF – Åland, arbetarnas bildningsförbund där vi har idag 33 medlemsföreningar t ex Service facket PAM, Litteraturföreningen, Pusselfamiljen och Rädda Barnen där jobbar jag med att stödja samarbete över föreningsgränserna, organisera, utbilda och utveckla föreningarna och deras verksamheter.

Föreningslivet är på många sätt hälsofrämjande och har friskfaktorer de gör saker begripliga, vi lär oss hantera olika situationer och det ger meningsfullhet. Dessa tre delar samspelar med varandra och underlättar för i oss att må bra och att möta och hantera utmaningar i livet för i föreningen kan man t ex få nya vänner och nätverk, hitta mening, lära nytt och ha KUL.
I mitt uppdrag i bildningsförbundet utöver att skapa och arrangera olika former av bildningstillfällen, så ingår att få till olika former av samarbeten, det är så spännande; senaste på initiativ av Kulturföreningen Katrina så gjorde dom, ABF och Neurologiska föreningen en föreläsning om musik och hjärnan. Eller när vi tillsammans med Landskapsregeringen, Medis, Mångkulturella föreningen, SKUNK, Emmaus och Ålands museum gör, projektet Året Runt- Världen Runt då vi lyfter fram traditioner och firande här på Åland och som olika grupper av inflyttade har med sig hit.

I målbeskrivningen för ett bärkraftigt Åland finns: Alla känner tillit och har verkliga möjligheter att vara delaktiga i samhället.

Det kräver en omställning på flera sätt. Bidragssystemet måste inriktas på hållbarhet och föreningarna måste jobba mer inkluderande med nyckelord som; nyfikenhet, normkritik, jämställdhet, jämlikhet, engagemang, delaktighet, hälsa, demokrati, kreativitet, företagsamhet, möten och möjligheter.

Jag har stöttat SKUNK skärgårdsungdomarna intresseorganisation, sen starten för 30 år sedan och har då förmånen att arbeta med en styrelse med unga som är mellan 14–22 år. De är en av de mer dynamiska föreningarna jag mött. Där finns inga maktkamper, utan fokus är på att göra de bästa för målgruppen att skapa möten utan att servera.

Unga behöver inte stå på tillväxt, tar vuxenvärlden dem på allvar har vi en fantastik kraft i byggandet av ett mer människo- och naturvänligt samhälle. Gör man det inte får vi alltför många som tror att de måste leva upp till myten om tonåringen.
Unga är mycket mera oroade över klimatförändringen och kritiska till den rådande samhällsutvecklingen. Vi och de vet att vi förbrukar vår del av jordens resurser redan under årets 100 första dagar. Men hoppfullt är att över hälften av de unga tror på mänsklighetens vilja och förmåga att lösa de problem vi står inför. Vi måste lyssna på de unga, nu.

För vi kan tillsammans göra en annan värld möjlig, men det kräver att vi vuxna tar vara på ungas kompetens och kunskaper och involvera dem på allvar i samhällsbygget. Senaste helgen hade jag förmånen att arbeta tillsammans med drygt 30 ungdomar från Åland, Saarema, Gotland, Stockholm och Åboland. Vi var i Lappo de jobbade med kreativitet, företagsamhet och digitala medier, långa dagar med workshops och lekar. Den 15 åriga Elias Holm från Gotland gjorde tillsammans med några andra på rasterna under lägret den här kortfilmen om sin upplevelse. Känslan i filmen ger hopp.

Filmen jag visade:

Vad det gäller jämställdhet som är ett annat av mina favorit områden, kan man se att det de senaste åren funnits ett tryck att vilja göra skillnad att engagera sig, därför startades föreningen Ålands Feministparaply och där jobbar arbetsgrupper med olika frågor, just nu finns över 20 personer som aktivt engagerar sig för att förbättra stödet för kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Det ger hopp.

Jag vill slå ett slag för studiecirkeln då det är en fantastisk mötesform minst 3 personer träffas 5 gånger för att tillsammans lära sig något. Vi har studiecirklar där fokus är på att lära praktisk svenska och att inflyttade och ålänningar möts och gör saker tillsammans. Men vi har också cirklar som bokcirklar, vävcirklar, dramacirklar och samtalscirklar alla har bildande funktioner och skapar möten. Det är en bra grund för ett hållbart samhälle. Vi behöver på olika sätt organisera möten mellan folk som inte redan känner varandra.

Vi måste gå från att vara samhällskonsumenter till att bli aktiva förändringsagenter och få med grannar, vänner, bekanta, arbets- eller skolkamrater så att de är med och skapar sociala omvandlingar som kan förbättra livet för människor och för naturen.

En viktig del i samhällets bärkraft och hållbarhet är att på olika sätt ta tillvara alla människors resurser och skapa förutsättningar för engagemang.

Jag träffar många människor som varje vecka lägger timmar på att skapa förutsättningar för att dem själva och andra t ex att kunna träna sina hundar, tjejgruppsledare som håller möten med tonårstjejer där de får diskutera livets viktiga frågor, fackföreningsmänniskor som går på kurs på sin lediga helg för att sen sitt i telefon i många timmar för att handleda andra eller människor som är volontärer på Matbanken eller Emmaus eller är t ex Scouter som ordnar hajker och fritidsaktiviteter för andras barn. Det ger hopp.

Vi vet att människor som får chans att engagera sig för andra mår bättre. Vi kan alla vara förändringsagenter och skapa förutsättningar för människor att engagera sig. 
Tack för att ni lyssnade.

Vi kan tillsammans göra en annan värld möjlig!

Demokrati, Frihet och Solidaritet

Demokrati är ett varje dagsarbete och kräver människors engagemang. Demokratin ska skapa möjligheter att påverka och hävda olika intressen. Vi måste gå från att vara samhällskonsumenter till att bli aktiva förändringsagenter och få med grannar, vänner, bekanta, arbets- eller skolkamrater så att de är med och skapar sociala omvandlingar som kan förbättra livet för människor.

Jag är övertyga om att ett gott liv för alla går att uppnå, men det kräver att man inte fokuserar på kortsiktig ekonomisk nytta. De måste vi alla som har politisk makt inse, det är en utmaning.

Frihet är inte att t ex välja mellan olika internetleverantörer, privat eller offentlig sjukvård utan att få möjlighet att påverka sin egen omvärld.

Frihet är inte nya kök och långa utlandsresor, utan god hälsa, att ha vänner, bra relationer, goda samtal, vardagsmotion, natur och kulturupplevelser.

Ekonomisk frihet handlar om frigörelse - inte att äga saker.

Vi borde liksom urfolken inse att vi inte har frihet att utnyttja vår natur. Girighet är frihets motsats.

Unga är mycket mera oroade över klimatförändringen och kritiska till den rådande samhällsutvecklingen. Vuxna verkar köra på och hoppas och tro, trots att vi vet att vi förbrukar vår del av jordens resurser redan under årets 100 första dagar.

 85 procent av de unga i Finland anser att kommande generationer får lida om den pågående miljöförstöringen fortsätter och att klimatförändringen beror på människan. Ungdomarna har ändå inte förlorat hoppet. Över hälften tror fortfarande på mänsklighetens vilja och förmåga att lösa de problem vi står inför. Vi måste lyssna på de unga, nu.

Det förutsätter en stor omställning av vårt sätt att leva och dagens politik. Ansvaret ligger framför allt hos oss i de rika länder där livsstilen grundar sig på överkonsumtion som de facto inte tycks göra oss lyckligare ens. Ekonomi är ingen naturkraft utan kan styras av politiken. Men det krävs mod.

Det behövs:

Gemensamma bindande begränsningar av konsumtionen såväl som medvetna livsstilsval.

Begränsningar av reklam som skapar konstgjorda behov.

Reglering av hur naturresurserna används.

Decentraliserad och förnybar energiproduktion.

Solidaritet, hur är det fortfarande möjligt att det är hungersnöd på fyra platser; i Sydsudan, Nigeria, Somalia och Jemen svälter befolkningen en svält som har sin grund i krig och konflikter, inte väder och naturkatastrofer. Hur kan kriget i Syrien få fortsätta, det är inne på femte året och enligt UNHCR är 12,2 miljoner människor på flykt därifrån. Några av dem har fått chansen att komma till Åland, vi kan lätt ta emot flera. Situationen i Syrien har utvecklats till världens största kris läget är akut och behoven enorma.

1. Vi kan tillsammans göra en annan värld möjlig, men vi måste hjälpas åt. Arbetsgivare måste ta vara på anställdas kompetens och vi måste få stopp på den hysteriska checklist, mätningsvåg som drar över landskapet. Lita på de anställdas kompetens och när det kommer signaler om att saker och ting inte fungerar, agera.

2. Vi kan tillsammans göra en annan värld möjlig: vi kan förbättra jämställdhetsarbetet och stärka likalöns arbetet. Det är helt oacceptabelt att löneskillnaden mellan kvinnor och män på Åland är 15 %. Och det är helt oacceptabelt att vi 2017 inte har ett bättre system och en bättre samordning för att hantera våld mot kvinnor.

3. Vi kan tillsammans göra en annan värld möjlig; ta vara på ungas kompetens och kunskaper och involvera dem på allvar i samhällsbygget. De behöver inte stå på tillväxt, tar vuxenvärlden dem på allvar har vi en fantastik kraft i byggandet av ett mer människo- och naturvänligt samhälle.

4. Vi kan tillsammans göra en annan värld möjlig: ett aktivt arbeta mot ett vi och dom tänkande på alla diskrimineringsområden, synliggör normer och de fördelar som vissa grupper har i olika strukturer och organisationer.

5. Vi kan tillsammans göra en annan värld möjlig: genom att på olika sätt engagera oss för för fred och frihet för alla människor.

Vi kan ge av vårt överskott till olika välgörenhetsorganisationer.

Vi kan organisera oss; skapa aktioner, manifestationer för olika utsatta.

Vi kan både ta emot fler och hjälpa de flyktingar som fått komma hit.

Och vi måste tillsammans med andra sätt press på de internationella politikerna och organisationerna för att få stopp på konflikter och krig.

Dessutom vet vi att människor som får chans att engagera sig för andra mår bättre, vi har alla ett viktigt uppdrag vi måste skapa möten och möjligheter.