Maximal nytta och vinst kräver problematiserande av normer!

Har läst om innovationer i ett temanummer av Genus. Många spännande aspekter på genus och innovation lyfts fram. Susanne Andersson är genusforskare på Stockholms universitet säger i en av artiklarna: ”att det homosociala spelet mellan män innebär missade möjligheter. En organisation som bara jobbar med väl etablerade manligt dominerade nätverk får inte tillräckligt inflöde av nya tankar och perspektiv och riskerar att gå miste om affärsnytta och marknader.”
Jag fick direkt bilder av den åländska eliten från olika stämmor som visats i media, Ålandsbanken, Ömsen, Alandiabolagen… det är en oändlig mängd herrar, herrar, herrar… De verkar inte som att de bolagen anstränger sig något nämnvärt att rekrytera kvinnor. Ganska märkligt kan tycka, de som arbetar för maximal nytta och vinst borde i mycket högre grad aktivt arbeta med att ha ett kritiskt perspektiv på sin egen organisation och verksamhet. Man måste utmana normerna och ifrågasätta hur arbetet organiseras om man ska ligga i framkant, de gäller företag såväl som skola, föreningsliv, etc. Till de behövs kunskap och vilja.
Ett bra redskap är att jobba med ett normkritiskt perspektiv. Ett normkritiskt perspektiv går ut på att vända på perspektiven. Att granska normen och se vilka fördelar man får av att tillhöra den eller hålla sig inom den.

Våldtäkt som vapen i krig!

På onsdag 8/9 kl. 19 har ABF-Åland och Feministakademin besök av organisationen Kvinna till kvinna de har med sig filmen "Kvinnornas krig" och kommer att informera om filmen och bakgrunden till den. Efter filmen är det samtal och reflektion kring filmen och kvinnors situation i världen.
Ojämställdheten i världen är ett stort globalt problem och att förbättra situationen är en nyckel för att förbättra människors situation och miljön världen.
Jämställdhetsfrågan lever en rätt tynande tillvaro i norden idag trots att den borde vara het, orättvisa löner, sexualisering av kvinnor, mäns våld mot kvinnor och minskade livsutrymmen för både kvinnor och män genom de allt hårdare stereotypa föreställningar som finns kring hur man ska vara män eller kvinna är påtagliga problem i vardagen. Men att de är viktigt att lyfta blicken och ständigt ha det internationella perspektivet med där orättvisorna är större och där kvinnor och flickor utsätts och behandlas ännu värre. Varje år dödas t ex mellan 1,5 och 3 miljoner flickor och kvinnor på grund av sitt kön.
Både kvinnor och män här på hemmaplan behöver engagera oss. Mänskliga rättigheter ska gälla alla människor oavsett kön eller var man bor i världen.

Tv, kvinnor och 8 mars

Tv blir allt enklare att göra och allt mer program och kanaler blir tillgängliga både via TVn och webben. Mats Granesäter sände mig en länk till ett program som han gjort i sitt bolag tvmax det var en drygt 20 minuters intervju med vår partiordförande i Socialdemokraterna Camilla Gunell. Ett riktigt bra program. Klicka här så får också du se det.
Vi har firat 8 mars och haft ett jätte fint program och en fantastisk pristagare Nahid Persson, titta på en intervju med pristagaren i TV24, klicka här.

Kvinnor och humor!

Det är rätt ofta jag funderar på hur humorprogrammen på tv kan få fortsätta vara så oerhört mansdominerade och hur ofta jag möter kommentarer som att jag inte har någon humor eller att tjejer inte har någon humor. Då är det befriande att läsa Nour El-Refais artikel: Därför har Humor Sverige problem med kvinnor. Hon tydliggör patriarkatets påverkan på oss alla. Patriarkatet den förutsättning som vi lever under dag ut och dag in och som gör olika villkor för män och kvinnor men som de flesta helt inte vill se.
Hon pekar bland annat på upplevelsen när män har vaknat och sett en orättvisa och tycker att kvinnor ska reagera istället för att det inser att de sitter på makten och har större möjligheter att agera.
Petra Mede och Anna Granath fyller på om sin syn på Komikersverige i artikeln: Männens dominans i humorbranschen är visst ett problem.
Elin Grelson diskuterar vidare i artikeln Kvinnor har för lite att vinna på att vara roliga.
Hon avslutar: "Jämställdhet handlar inte bara om rätten att bli lika framgångsrika. Den handlar också om lika rättigheter att fåna sig, skämta och göra bort sig." Ja det handlar inte om vem som är dum eller mesig, det handlar om att vi måste se ojämlika och orättvisa villkor och förändra dem.

Hos presidenten

Resan med Feministakademins till Helsingfors var en upplevelse.
Vi var åtta ledamöter i akademin som fick förmånen att möta två presidenter samma dag. Först åt vi lunch med Pauliine Koskelo, president i Högsta domstolen samtalet kretsade kring, könskillnader, jämställdhet, våld, misshandel och straffsatser. Mycket intressant.
Sen gick vi till slottet där president Halonen tog emot oss och vi överlämnade utmärkelsen till Året feminist. Tarja verkade både nöjd och lite rörd och betonade att även hon behöver stöd och uppmuntran från kvinnor och feminister. Hon berättade sen om erfarenheter från sin resa i Västafrika, framförallt från Liberia. Där mötte hon förstås den häftiga Ellen Johnson-Sirleaf och där hondeltog i kvinnokonferensen "International Colloquium on Women’s Empowerment, Leadership Development, International Peace and Security". Där valdes hon också till ordförande för prestigefyllda Council of Women World Leaders, som är ett nätverk av 37 nuvarande och före detta kvinnliga presidenter och premiär minstar. Hon efterträder irländska Mary Robinson på posten, och blir den första sittande presidenten att inneha den.
Presidenten var personlig, rolig, engagerade och varm och hon drog över våra 30 minuter blev 45 minuter. Det var en stor feministsak att vara med om och presidenten är en verkligt engagerade orädd feminist. Man blir verkligen stolt och glad.
På bilden har Tarja fått Feministakademins nya fina produkt, paraplyet, finns att köpa framöver på Feministakademins hemsida.

Kvinnor i politiken

Jag beundrar kvinnorna som kämpar på i politiken, trots en mycket tuffar granskning och en ständig kamp för att bevis att man har rätten att ta plats i där. Ibland får man mot hugg när man påstår att det inte är skillnad för kvinnor och män, att man överdriver. Därför är de intressant att följa hur det går för Mona Sahlin som faktiskt bröt ett mönster då hon lyckades komma tillbaks trots djupdykningen.
Expressens tidigare politiske chefredaktör PM Nilsson skriver på sin blogg att Mona Sahlin ”är en av de mest erfarna statsministerkandidaterna i svensk modern historia”. ”Ändå”, skriver Nilsson, ”hör jag hela tiden påståendet att Sahlin är okunnig och oerfaren”. Är det möjligen det faktum att hon är kvinna som är problemet? PM Nilsson tror det. Jag tror också det.
Ingen säger idag att kvinnor inte ska vara i politiken,men tar man Mona Sahlin som exempel som är oerhört kunnig så kommer det med ofta små kommentarer om att hon är okunnig och oerfaren Den formella svenska jämställdheten har inte förmått krossa föreställningarna om vem som egentligen kan bära den yttersta makten och ansvaret för Sverige. I mångas föreställningsvärd är höga post er platser för män, men i princip ingen skulle säga det.
Jonas Morian skriver om detta på sin blogg. Han lyfter i en kommentar fram en del av det Mona Sahlin gjort när hon haft olika ministeruppdrag. För att synliggöra det hon gjort. Kvinnor ehöver supporters som synliggör och lyfter fram deras styrkor och reultat, män har det ofta "automatiskt" genom gamla traditioner och maktstrukturer.
Men föreställningarna om kvinnor och makt kan brytas de är t ex Tarja Hallonen ett bevis på, en kvinna, ogift, som varit ensamstående med barn (usch vad jag ogillar de uttrycket) är Finlands president, vi hade nästan en stadminister men där satte nog de manliga nätverket stopp. Det behövs bara fler brytar av mönstren och fler stöttar av dem som försöker. Tack alla kvinnor som orkar kämpa på i politiken! Tack alla män som förstår de strukturella förtrycket och hjälper till att bryta det.

Orättvisor!

Vad är det som driver en att engagera sig!
Orättvisor är nog de starkaste kraften för många; igår var det Internationella kvinnodagen och orättvisor kring kön lyftes på många ställen fram. Det är viktigt att arbeta med frågorna både på hemmaplan och med ett internationellt perspektiv. Här hemma får flickor bättre betyg än pojkar samtidigt så har de måstat tydligare. Kvinnor i Saudiarabien får inte rösta, inte köra bil, inte cykla. De får inte uppsöka läkare, lämna huset eller resa utan skriftligt tillstånd från en man. Småflickor lämnades att dö i en skolbrand eftersom de ifall man räddat dem hade synts offentligt "olämpligt klädda". En prestera mer för att få de bättre betygen (enligt den senaste undersökningen som utbildningsministeriet gjort). De blir orättvist för både pojkar och flickor. Men faktum är att det verkar som att pojkarna trots detta får bättre betalda jobb och mer inflytande. Det är inte alltid som kunskap är makt… kön spelar roll fast många inte vill se det. Men tittar man ut i världen är orättvisorna tydligare kvinnor i Saudiarabien får inte rösta, inte köra bil, inte cykla. De får utan skriftligt tillstånd från en man lämna huset eller resa. Det är ju hemskt! Häromdagen fick inte medborgarrättsaktivisten Parvin Ardalan åka till Sverige för att ta emot Olof Palmes pris DN. Hemma är hon hotad, förföljd, gripen av polis och satt i fängelse. I Iran är orättvisorna stora och tydliga där ärver kvinnan endast hälften av vad mannen gör. Mannen har rätt att ha upp till fyra hustrur och kan skilja sig efter när han vill. Mannen har total vårdnadsrätt över barnen vid skilsmässa. En kvinnas vittnesmål i domstol väger bara hälften så tungt som en mans och hon kan dömas till dödsstraff för sex utanför äktenskapet.
Man blir matt när man tänker på det och inser att man måste fortsätta engagera sig och att kvinnosolidaritet är något oerhört viktigt som vi alla måste jobba med och driva.