Helt klart är att det inte räcker med jämlika möjligheter, det är lika viktigt med jämlikhet i utfall. De innebär att levnadsvillkoren och levnadsomständigheterna inte ska vara för olika. Idag ser vi allt större klyftor mellan de väldigt rika och de fattiga. För mig är tilltron till privatiseringar av samhällsinstitioner och infrastruktur ett sätt att "låtsas frihet", man bygger ett system som i längden bara gynnar storbolag och rika, även om de till en början kan verka fint med frihets tt välja och konkurrens för att få fram de bästa. Den politik som vill lämna samhället ifred, som menar att politiker inte ska styra så mycket, vet att makten förskjuts till dem som redan har mer än vad dom behöver eller så är det väldigt naiva.
En ekonom som just nu får stort utrymme i debatten runt om i världen är Thomas Piketty, han menar att samhällen som lämnas ifred från fördelningspolitik genererar växande makt- och förmögenhetsklyftor. Vilket mängder av andra forskningsrapporter visar resulterar i att samhällena får stora problem.
Det krävs jämlik fördelningspolitik ett solidariskt tänkande för dynamiska samhällen.
1 maj är arbetarnas dag och de vi kallar arbetarklassen- allt från den lågutbildade arbetslöse till den vanliga tjänstemannen, har ett gemensamt intresse av att begränsa den makt som idag ökar för liten men en allt rikare grupp. De är svårt för många att behöva se att det finns en motsättning här.
Piketty lyfter fram att det två kapitalförstörande krigen under förra seklet lade en grund för den utjämningspolitik som följde från 1945. Krigen gav överallt regeringar mandat att aktivt gripa in i samhällsutvecklingen. Ingen vill ha krig idag för att få regeringarna att förstå att de måste börja fördela och använda sin regeringsmakt till att styra för en miljö och människovänlig värld. De positiva är att en majoritet av befolkningarna tjänar på det. Vi behöver en politik som kan begränsa kapitalets fria härjningar genom restriktioner och fördelning, men det krävs upplysning och solidaritets tänk och att många slutar tro på marknadsliberalismens självsanering eller kapitalisternas godhet. Marknaden behöver styras för att fungera i människans och naturens tjänst och politiken måste vändas så att vi får en mer rättvis och jämlik värld i stort och i smått.
Ofta känner man att man inte alls kan påverka de stora skedena, men i EU-valet har vi en möjlighet. För mig är EU-valet ett ideologiskt val. Det gör de omöjligt att rösta på Britt Lundberg, tyvärr, det räcker inte med att hon är ålänning. Hon tillhör en grupp och ett block som jag inte kan eller vill stödja i EU. För mig måste kandidaten tillhöra socialister och socialdemokraterna. Det måste vara en grupp som stödjer fackliga rättigheter, driver miljöfrågor och kvinnors rättigheter och sätter solidaritet mellan människor högt. När vi nu dessutom får åländskt inflytande genom den överenskommelse som Socialdemokraterna på Åland gjort med SDP om en åländsk medarbetare så är jag nöjd.
Ha en fin 1:a maj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar