Jag valde att svara på insändaren då jag ansåg att kritiken av gruppen kvinnliga feminister dels var orättvis och dels synliggjorde ett vanligt patriarkalt mönster som ofta dyker upp: att kvinnor både medvetet och omedvetet av både kvinnor och män döms och kritiseras hårdare för att det inte gjort tillräckligt, och då speciellt när det gäller solidariska handlingar mot andra kvinnor. Jag försökte synliggöra att man ofta ställer helt andra krav på män, av dem krävs det sällan att de ska vara solidariska med kvinnor eller andra diskriminerade grupper, utan de tillåts att fortsätta gynna sina egna intressen i löner, på fritiden, i förmögenheter, etc. (se fördelning av resurser "På tal om jämställdhet"
Att Tom Björkman inte vill se att han som man tillhör gruppen män är en normal reaktion. Vita män ser sig generellt som människor då de är normen, de upplever att de t ex varken har kön eller etnicitet. Kvinnor liksom andra underordnade grupper har i allmänhet inget problem med att bli klassade som gruppen kvinnor. De här är ett kulturellt, historiskt mönster som bland annat tar sig uttryck i att kvinnor och män lever under olika villkor, därför är jämställdhetsarbetet så viktigt. Det gör att en man inte känner av det som kvinnor ständigt känner av när de tar plats på traditionellt manliga områden, som ledande positioner inom politik och näringsliv är. Man ifrågasätts om och om igen både av sig själv och av andra.
När Tom Björkman väljer att skriva en insändare för att peka ut några enskilda kvinnor, varav några uttalade feminister som alla verkar i en politiska maktstruktur med stark manlig tradition, utan att de facto veta vilka avvägande, aktiviteter, kompromisser, etc som respektive person gjort, blir själva insändaren en del i att medvetet eller omedvetet lägga större skuld och ansvar på kvinnor och feminister.
Tom Björkman förstår inte varför vi agerade som vi gjorde under strejken men vad vet han? Jag har både före, under och efter strejken samarbetat och kommunicerat med Tehy och deras medlemmar, utan att för den skull på något sätt ta ställning för något part i konflikten. Det menar jag har varit viktigt av många skäl, inte minst för att det finns flera fackföreningar inom ÅHS, varav flera av dom är starkt kvinnodominerade, men också för att arbetet med jämställdhet inom ÅHS fortgår och precis som andra områden inom hälso- och sjukvården måste utvecklas.
Att Tom Björkman inte vill se att han som man tillhör gruppen män är en normal reaktion. Vita män ser sig generellt som människor då de är normen, de upplever att de t ex varken har kön eller etnicitet. Kvinnor liksom andra underordnade grupper har i allmänhet inget problem med att bli klassade som gruppen kvinnor. De här är ett kulturellt, historiskt mönster som bland annat tar sig uttryck i att kvinnor och män lever under olika villkor, därför är jämställdhetsarbetet så viktigt. Det gör att en man inte känner av det som kvinnor ständigt känner av när de tar plats på traditionellt manliga områden, som ledande positioner inom politik och näringsliv är. Man ifrågasätts om och om igen både av sig själv och av andra.
När Tom Björkman väljer att skriva en insändare för att peka ut några enskilda kvinnor, varav några uttalade feminister som alla verkar i en politiska maktstruktur med stark manlig tradition, utan att de facto veta vilka avvägande, aktiviteter, kompromisser, etc som respektive person gjort, blir själva insändaren en del i att medvetet eller omedvetet lägga större skuld och ansvar på kvinnor och feminister.
Tom Björkman förstår inte varför vi agerade som vi gjorde under strejken men vad vet han? Jag har både före, under och efter strejken samarbetat och kommunicerat med Tehy och deras medlemmar, utan att för den skull på något sätt ta ställning för något part i konflikten. Det menar jag har varit viktigt av många skäl, inte minst för att det finns flera fackföreningar inom ÅHS, varav flera av dom är starkt kvinnodominerade, men också för att arbetet med jämställdhet inom ÅHS fortgår och precis som andra områden inom hälso- och sjukvården måste utvecklas.
Hur Tom Björkmans feministiska perspektiv på strejken ser ut vet inte jag, däremot vet jag att jag och andra feminister som jobbar för jämställda löner ser fram emot den arbetsvärdering som ska göras. Vi hoppas att det blir en bra grund för att åtgärda de ojämlika löner som finns inom ÅHS och landskapet, sen beror det på vad lagtinget beslutar (där de idag sitter 6 kvinnor och 34 män); kommer de att skjuta till pengar till en kvinnodominerad bransch som ÅHS?
God Jul och Gott Nytt År med hopp om framsteg på jämställdhetsområdet under 2015
God Jul och Gott Nytt År med hopp om framsteg på jämställdhetsområdet under 2015
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar