torsdag 21 maj 2009

Ridsport, kön och media

Ridsporten får en procents utrymme på svenska dagstidningarnas sportsidor, trots att det är den sjunde största sporten i Sverige! De visar en ny uppsats från Göteborgs universitet "Manlig elit eller osynliga tjejer. En studie över ridsportbevakning i svensk dagspress"av författarna Josefin Eriksson och Tova Norblad. Det konstaterar att det framförallt är manliga sporter som får höras och synas på sportsidorna. Ser man till hur många som utövar ridsporten, borde den få större genomslag. Ridsport är Sveriges sjunde största sport, medan t ex ishockey som får mycket utrymme i pressen ligger utanför topp-tio-listan. Inte nog med att det skrivs ytterst lite om ridsport, det skrivs ännu mindre om de unga tjejerna som har ridning som fritidsintresse. Denna grupp utgör majoriteten av medlemmarna i Svenska ridsportsförbundet, men får inte läsa mycket som beskriver deras perspektiv på sporten.
Författarna ser att en förklaring finns i att ridsporten utövarna inom ridsporten till 80 procent är tjejer och kvinnor och att de klassiskt manliga sportredaktionerna inte ser den kvinnliga ridningen som en riktig sport. Känns som man hört det förut men att det är lika viktigt att uppmärksamma ännu!
Apropå djur här hemma har vi just nu:
Gunnar vår åsna.
Donke vår lilla mula.
Glory vår halta New Forest ponny, som på måndag igen ska träffa veterinär.
Vesta den nya feta 21 åriga Connemar ponnyn, med dåliga ben.
Julia, Karin fyrvalls något tokiga arab.
Utöver dessa bor just nu tre får och en get i en av våra hagar.

fredag 15 maj 2009

Ungdomar behöver inte fler aktiviteter!

Har skrivit en insändare till tidningarna här på Åland.
Emellanåt förs diskussioner om ungdomspolitik, oftast när något hänt, en olycka, skadegörelse eller att ungdomar super.
Åtgärderna man ropar efter är då ofta hårdare tag, antingen genom att föräldrarna eller samhället måste sätta gränser eller att man måste ordna något för unga att göra. Men det är ingen långsiktig lösning, ungas destruktivitet är i grunden inte ett sysselsättningsproblem utan ett strukturproblem. Att ha ungdomar på tillväxt, så som vi organiserat samhället idag är ett stort resursslöseri och en katastrof för många unga.
Unga upplever i allt för hög grad skolan som en förvaringsplats, inte den kreativa plats där de har förmånen att lära sig. Ett ställa där man serveras, förväntas prestera och står på tillväxt. Fritiden är en sysselsättningsplats. Inget av ställen ger speciellt stort utrymme för unga att vara delaktiga i samhällets utveckling. Varken genom att vara med och påverka eller genom att via ett arbete bygga och ta hand om viktiga delar i samhället. De som finns kvar är vad man kan kalla ett ”falskt vuxenblivande”, det vuxna i livet blir att supa, röka och ha sex tidigt, etc, övriga arenor har man inte tillgång till. I längden kan de resultera i kriminalitet, självdestruktivitet och psykisk ohälsa. En sådan tonårstid är inte en självklar fas som man ska igenom som många uppgivna vuxna tycks tro idag.
En modern ungdomspolitik skapar verkliga strukturer där unga får utrymme att bli tagna på allvar och påverka. Den inser också att vi inte behöver fler sysselsättare utan vuxna och unga vuxna som kan ”coacha och vägleda” barn och unga att vilja påverka, stå på sig, hitta konstruktiva vägar och bli en aktiv del i hur vi formar vårt samhälle i stort och i smått.
Vuxna (föräldrar, lärare, politiker, tjänstemän, ledare, etc) måste förstå att ungdomar är fullvärdiga medborgare. Inte en grupp människor som står på tillväxt. De måste ta deras engagemang, energi och vilja på allvar och där den redan är kuvad uppmuntra och inspirera. Annars blir det som det är för många idag, inlärd hjälplöshet, en falsk vuxenbild att sträva efter och överskottsenergi som de kanaliserar på både destruktiva och självdestruktiva aktiviteter.
Jag håller med Rädda Barnens ungdomsförbund i Sverige, deras slogan är ”Vi är inte framtiden, vi är nu!” Jag tycker att det är mycket klokt. Visst ska barn få vara barn men det går helt emot FNs konvention om mänskliga rättigheter och barnkonventionen att inte ta dem på allvar.

torsdag 14 maj 2009

Studentfirande!

Igår tog Emelie studenten och vi var på Berga och väntade på 3 ornas utspring. Sen fikade vi på Djurgården och åt på Bockholmen. En fin dag och ett bra avsluta på tre års gymansiestudier. Emelie fick stipendium för fina studieinsatser vilket vi alla tycker var roligt och som hon var väl värd. MVG in nästan alla ämnen och dessutom en hel del extra kurser utöver de 2500 poäng man ska ha kommer hon upp i 3050 om vi räknat rätt.

söndag 3 maj 2009

Hunden människans bästa vän!

Två av familjemedlemmarna är Krut (smålandsstövare) och Nalle (hittehund från Irland). Båda är trevlig men tyvärr något ouppfostrade. Krut vill jaga så fort han kommer åt och måste ständigt bevakas annars rymmer han och är senute och springer i många timmar. Det är ju ingen katastrof under jaktsäsongen men ett stort risk moment om han har kopplet hängande efter sig eller isarna är svaga. Så här års är det fasanerna och gräsänderna som han blir helt galen av att se.
Nalle fattar inget av de där med jakt men speedarloss om Krut gör det. Han speedar loss av en massa andra saker också, andra hundar, människor som visar honom uppmärksamhet och bilar. Men det har blivit mycket bättre än de var tidigare. Vi brukar säga att han är en ADHD hund, han har bara av och på. Han älskar att sova nära i någons säng, han ligger gärna och sover i soffan eller sackosäcken. Han älskar dessutom att simma. Att ha hund är krävande men ger både mycket promenerande och glädje. Fördelen med att bo i skärgården är att en hund på rymmen inte är en katastrof, nackdelen är att kurser och träningstillfällen lyser med sin frånvaro.

lördag 2 maj 2009

1:a maj tal


Kunde inte vara på någon ort där man går ut på gator och torg och firar 1:a maj, men var ute i solen och klurade på ett 1:a maj tal. Här kommer det!:
Den socialdemokratiska vägen med kapitalism, socialistiska värderingar och demokrati som strävan tycks vara den modell som fungerar bäst, dess blandekonomi är ett bevis på att det fungerar ganska bra, och de nordiska samhällena har ett välstånd och är konkurrenskraftiga, även om den har problem och baksidor och kräver ett ständigt bevakande av mänskliga rättigheter, miljön, djurens rättigheter och en hel del andra aspekter. Dagens skolor ger utrymme för förtryck, mobbning och tappad lust att lära, och borde tillhöra en förgången tid. Vi behövs det skolor som inte grundar sig på korvstoppningsmetoden, vuxnas makt över barn och ungdomar, auktoritär disciplin och sortering av bra och dåliga, praktiska och teoretiska människor. Vi behöver och måste skapa skolor som väcker lusten att lära sig och att utvecklas, och som tränar unga att förstå mänskliga rättigheter och demokratins möjligheter. I kristider behövs utbildning som en viktig åtgärd, jag blir upprörd när jag hör att Ålands landskapsregering föreslår åtgärder som att lägga ned lärcentret Navigare, när kommuner ifrågasätter Medisverksamhet och bildningsförbunden har så litet stöd av regeringen. Det behövs en mångfald av vuxenutbildning och folkbildning. De som kallas ett livslångt lärande och folkbildning som inte är bara begrepp utan en verklighet. Kreativiteten hela tiden präglar utbildnings- och bildningssystemen. Privatisering och utförsäljning är inte lösningen varken för utbildning eller för sjukvården eller andra infrastrukturella samhällsstrukturer. Köp och sälj- systemet kräver mycket resurser, de ska upphandlas på ett korrekt sätt, de ska kontrolleras på rätt sätt och någon ska dessutom göra vinst på entreprenaden. Däremot är det stor skillnad när kooperativ eller föreningar vill driva verksamhet, men det kräver också en hel del resurser för att det ska fungera. Vi ska inte glömma att företag inte är demokratiska. Ett samhälle måste gå in och styra deras framfart. Styrkan i företagen är att de är flexibla och snabba och kan hänga med och snabbt prioritera om, men de är helt odemokratiska. Det är tvärtemot en demokrati som är konstruerad med insyn, kontroll, transparens där allas inflytande ska säkras. I ett demokratisk samhället ska noggrannhet, eftertänksamhet och förankring ligga som grund för beslut. Vilket gör att den ibland krocka och ska så göra med företagens snabbhet. Men kapitalismen kräver regleringar och i dag kan vi konstatera att nyliberalismen givit kapitalismen allt för stora friheter. Vi behöver få ett slut på den stora tron på att det kapitalistiska systemet är självreglerande för utvecklingens bästa, vi måste klä av och syna de rationaliseringsdrömmar som nyliberalismen spridit. Visst finns det delar som kan privatiseras, men det ska göras med eftertänksamma och verkligt genomarbetade planer. Vi måste satsa på människorna, vi måste skapa utrymme för att ta tillvara unga som resurser inte låta dem stå på tillväxt. Unga är både framtiden men det är framförallt NU. Istället för rationaliseringar måste de satsas stort på ett utvecklat ledarskap inom offentlig sektor, vi måste våga flytta på folk som sitter på fel plats. Socialdemokratin bottnar i demokratiska värderingar och sätter solidaritet, jämlikhet och rättvisa i centrum, inte att några fås lyxkonsumtion och andra fattigdom är drivkraften för samhällsutvecklingen. Glad 1: a maj!