Måste ni nojsa så mycket, Pride, hur kan de provocera!

Måste ni nojsa så mycket, sa en besökare på Regnbågsfyren den här veckan! Ja, svarar jag, vi måste näsa och lyfta på frågan om och om igen, tyvärr. Den här veckan firas och manifestera på Åland alla människor lika värde genom Pride och det behövs. Det finns både de som är välvilliga och de som är rädda som behöver mer kunskap och vi måste öka kunskapen och förståelsen för hur det är när normer kring sexualitet och kön begränsar olika människor som inte vill eller kan anpassa sig till rådande normer. 
Jag har svårt att förstå varför speciellt en del heteromän är så provocerade. De behöver ju inte bli eller leva ut sin eventuella homo eller bisexualitet eller ändra på sin identitet. Varför kan de inte bara låta andra älska eller uttrycka sig som de vill?

Jag möter ibland de som hävdar bibelns skrivningar. De kan säga att nej jag är inte homofob, men i bibeln står det att man inte ska leva ut sin homosexualitet. Jag håller med om att t ex vuxna män inte ska ge sig på unga killar, vilken en del kyrkor haft problem med.  Där finns en maktobalans vad det gäller ålder som även gäller hetero. För detta har vi lagar som reglerar. Även om vi kan konstatera att en del av kyrkans män, ja en del kyrkliga organisationer också tydligen tolkat att de kan stå över dessa lagar. Jag är varken med i kyrkan eller har läst alla sidor i bibeln men tror nog mer på att man ska ta in huvudbudskapet om kärlek, än att trassla in sig i detaljer som både kan vara omtolkade och skrivna i en tid då man inte hade tillräcklig kunskap. 

Ömsesidig kärlek till en partner, hur man vill uttrycka sin identitet, vad är det som provocerar och stör! Vi sitter alla med fördomar, dem kan vi få hjälp med att få syn på och ändra under Pride och alla andra delar av året om vi vill undvika att diskriminera eller utsätta arbetskamrater, grannar, vänner eller andra för kränkningar eller obehagliga situationer. 

Jag menar att alla människor har lika värde. Det är därför viktigt att människor ska få vara stolta över sin sexuella identitet och sin könsidentitet, inte bara heteros och att ändra identitet är inget man göra med sin vilja. Mångfald är något positivt inte hotfullt. 

Om du har möjlighet passa på att gå i Prideparaden på lördag kl.16.

❤🧡💛💚💙❤🧡💛💚💙❤🧡💛💚💙❤🧡💛💚💙❤🧡💛💚💙❤🧡💛💚💙❤

Vad behöver skärgården?

Det behövs en skärgårdspolitik som bottnar i de socialdemokratiska grundvärderingarna; solidaritet, frihet, fred, jämlikhet och alla människors lika värde. En politik som inte fladdrar hit och dit utan som bottnar i att alla ålänningar har lika värde. En politik som stärker möjligheterna att bo kvar och öka invånarantalet.

Skärgården ska förbli skärgård, men nya resmöjligheter, ny teknik och årstidsanpassad mötesverksamhet ska skapa nya förutsättningar för en modern ändamålsenlig organisation och administration. Socialdemokraterna jobbar för ett Åland där alla regioner är livskraftiga, där trygghet, utveckling och en rättvis fördelning är i fokus. Småskaligheten är viktig, men vi behöver samverkan och samordning på många områden för att nå detta.

För skärgården krävs ofta speciella lösningar. Vi behöver nya trafiklösningar för att förkorta tidsavstånden. Det är en viktig grund för att behålla och locka nya invånare och få underlag för nödvändiga samhällsfunktioner. Vi behöver trafiksystem som knyter ihop de olika delarna av skärgården med varandra, så att vi kan stärka samarbetet både inom skärgården och med andra. Kommunerna, sjukvården och skolan och andra enheter måste utveckla sitt arbete via nätet. Webbkommunikation utvecklas som en självklar del av mötesteknik: Först då upplever människor att avstånden spelar mindre roll. Den kommunala verksamheten och poltiken måste i ännu högre grad årstidsanpassas, så att t ex politiska möten hålls när och var det är lämpligt beroende på resmöjligheter och högsäsonger för olika verksamheter. Jag tror på en skärgårdskommun vilket betyder en gemensam administration och gemensam politisk organisation. Idag har internationella företag kontor över hela världen, kolleger som sitter på olika ställen på jordklotet har daglig kontakt med varandra och träffas fysiskt vid behov. Det är för mig självklart att detta skulle fungera även i den åländska skärgården. Vi ska bygga upp en modern organisation, en organisation som skulle kunna vara en förebild och intressant för andra ställen med långa avstånd. Det betyder att servicen och kommunkanslierna fortsättningsvis finns kvar ute regionen. En viktig sak men en gemensam skärgårdskommun är att tillsammans kunna tala med en röst för skärgårdens bästa. En annan att kunna samla kompetens och vara starkare så att kommunen bland annat kan involveras i olika former av utvecklingsprojekt för att tillskapa resurser och nytänkande.

Jag vill att:

* Kollektivtrafiken till land och sjös utvecklas bland annat genom snabba persontransporter.

* Ålandstrafiken omskapas och en ny organisation skapas med fokus på service och ändamålsenlighet. Här vill jag att man igen ser över möjligheten att flytta verksamheten ut i skärgården och färjorna igen bli avgiftsfria som tidigare och i Åboland med motiveringen att färjorna är våra vägar och Åland inte har vägavgifter.

* En extern utvärdering görs över privatiseringen av skärgårdstrafiken, där möjligheten att återta driften ses över.

* Alla åtgärder och beslut konsekvensbedöms utifrån hur de påverkar de skärgården. Då normen är att bo centralt, gynnas medvetet och omedvetet, alltid de som bor på en centralort, därför måste alla beslut och åtgärder alltid konsekvensbedömas utifrån hur de påverkar skärgården.

* Teknikutvecklingen tas tillvara. Kommunerna, sjukvården och skolan och andra enheter måste utveckla sitt arbete via nätet. Webbkommunikation utvecklas som en självklar del av mötesteknik, och då spelar avstånd ingen roll. Ingen i skärgården ska t ex i onödan behöva åka till stan för att träffa en läkare.

* En skärgårdsläkartjänst inrättas, som har till uppgift att arbeta uppsökande och utveckla hälsovården för alla som bor i skärgården.

* Företagsam Skärgård förstärks och får i uppdrag att bli skärgårdens lokala utvecklingsorganisation som både kommunerna och näringsliv behöver, så att stöd och möjligheter blir verkliga möjligheter för den småskaliga skärgården med sina geografiska hinder.

* Kommunerna utvecklar partnerskap kring ungdomsarbete för att skapa högkvalitativ fritidsverksamhet. Landskapsregeringens stöd måste öka för att kompensera de geografiska hindren som barn och unga som bor i skärgården har.

* En sjöpolisenhet som året om ansvarar för trygghet och säkerhet i skärgården skapas. Polisen ska arbeta förebyggande men också kunna agera vid allt från vårdslös fisketurism, brott, katastrofer till trafikolyckor.

Attackerna och tyckande om feminism och genuskunskap

Prideveckan ett bra tillfälle att skaffa sig kunskap.

Feminism, genuskunskap och jämställdhet provocerar de kan vi se på insändarsidor och socialmedier. Det är delvis svårt att förstå för den som har kunskap och är engagerade. Hur kan en frihetsrörelse och ett forskningsfält väcka så mycket känslor, rädsla och aggressioner. Undersöker man det lite djupare kan man se att attackerna mot feminism och genuskunskap ökar och att de som ifrågasätter sällan är pålästa men ofta uttalar sig väldigt tvärsäkert. Lyfter man blicken och tittar så kan man se att kritiken mot feminism och genusteori inte är en enskild eller lokal företeelse utan har sin grund i några olika rörelser, som är aktiva och sprider sina tankar runt världen. Det är konservativa kristna grupper som framförallt i USA är välorganiserade. De bygger en berättelsen på en idé om att ”genusideologin” leder till den heterosexuella kärnfamiljens – och därmed den kristna civilisationens – förfall. Det är samma motstånd som FNs arbete med sexuella och reproduktiva rättigheter möter. Kritikerna menar också att man pådyvlar ”vanligt folk” hur de ska vara, vilket ju är totalt motsatt vad vi som är engagerade menar.
På Åland har vi de senaste veckorna sett liknande motkrafter och rädslor i några insändare, där rätten att få organisera sig och definiera sig själv ses som ett hot. Det är få områden som man tar sig rätten att definiera och påstå så mycket om utan att ha kunskap. Som att jag skulle påstå att fågelskådare är aggressiva för att jag kanske en gång mötte en aggressiv person som benämnt sig själv som fågelskådare. Som att jag skulle ifrågasätta en kemists kunskap utan att skaffa mig åtminstone grundläggande kunskap inom området. 
Det jag konstaterar är att kritiken ofta bygger på lösryckta citat från genusvetenskapliga texter och religiösa texter, en sammanblandning av olika perspektiv, egna upplevelser och bilder man sätt på nätet.
Det är inte helt lätt att bemöta då det blir ett bemötande av icke kunskap och tyckande.
Här är några fakta på området:
Feminism, är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter.
Priderörelsen, kommer från engelskans gay pride ungefär homosexuell stolthet. Den är en del av gayrörelsen som propagerar för att människor ska vara stolta över sin sexuella identitet, för att mångfalden i sexuella läggningar ska betraktas som något positivt och för att sexuell läggning och könsidentitet ska erkännas som en del av en personlighet och därför inte kan ändras med viljan.
hbtqia, är en förkortning av homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera, intersex-personer och asexuella. Vill du lära mer finns mycket på nätet t ex på Regnbågsfyrens hemsida.
Regnbågsfyren, är en åländsk organisation som vem som helst oavsett sexuell läggning kan engagera sig om man står bakom målsättningen. 
Regnbågsfyren vill verka för ökad synlighet av homo-, bi-, trans- och queerpersoner på Åland, stödja sexuellt likaberättigande samt könsidentiteters och könsuttryckens mångfald. Föreningen vill motarbeta diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck och vill att homosexuella, bisexuella och transpersoner ska ha samma rättigheter och möjligheter som andra. Arbetet för detta sker genom politiskt påverkan, informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter. 
Föreningen som baserar har en tydligt värdegrund sig på FNs konvention om alla människor lika värde.
Pridefestival på Åland, vecka 35 ordnas Pride på Åland det är ett bra tillfälle att skaffa sig kunskap, men också att manifestera alla människors lika värde i manifestationen lördagen den 31 augusti kl. 16 i Mariehamn.  

Bärkraftiga mötesplatser

Att engagera sig frivilligt skapar gemenskap, man bygger broar och kommer i kontakt med olika människor. Man får chans att utveckla sig som människa, lära sig nya saker och göra nytta för andra. Men för att rekrytera nya medlemmar så måste människor få frågan om man vill engagera sig, man måste sen trivas för att de ska bära vidare. Organisationerna måste därför ta vara på sina medlemmar och deras engagemang och se att olika människor kan göra olika insatser.

2012 gjorde Åsub en kartläggning Frivilligarbetet inom det åländska föreningslivet - samhällsekonomiska och kvalitativa effekter. Undersökningen innehöll uppgifter från runt 110 föreningar i olika sektorer. Man kunde konstatera att föreningarnas medlemmar lade ner i snitt 1700 obetalda arbetstimmar per år i sin förening. Baserat på de föreningarnas uppgifter uppskattade Åsub det totala antalet obetalda timmar inom tredje sektorn till cirka 800 000 timmar per år! Åsub skriver i sin sammanfattning ”Om vi jämför mängden bidrag till föreningar mot samhälleliga värdet av frivilligarbete, får vi till svar att samhällets satsning på en euro genom bidrag ger mellan tre och fyra euro tillbaka.” Utöver rena ekonomiska vinster är engagemang i tredje sektorn dessutom hälsofrämjande. Där lär man känna andra, lär sig nya saker och gör nytta för andra, men det kräver ett gott ledarskap för jag ser också att de även finns föreningsliv som gör människor illa.
På Åland har vi mycket pengar till tredje sektorn, vilket är bra och skapar förutsättningar för att många kan göra stora ideella insatser. Jag menar dock att de kan användas på ett mer effektivt sätt. Jag har hört i över 30 år att vi måste förändra det otransparanta, orättvisa och delvis oändamålsenligasystem som fördelningen av Paf-medlen utgör. Jag menar att tredjesektorns basverksamhet borde säkras genom skattemedel och att PAF-bidrag ska användas till projekt, utveckling, förnyelse och investeringar. Pengarna ska också stimulera gott ledarskap. Jag menar att många föreningar skulle må bra av att kunna anställa ledare på justa villkor. Alltför många jobbar med låga löner, jobbar deltid och förväntas ställa upp på otydliga villkor och riskerar att gå in i väggen. 
Med mycket pengar i omlopp så har kraven från landskapsregeringen på redovisning och styrdokument ökat och små föreningar kämpar för att uppfylla dessa, vilket skrämmer och dödare engagemang. De allra flesta föreningar, deras förtroendevalda och anställda, sköter sig exemplariskt. Det finns andra sätt att fånga upp det som inte fungerar eller inte görs på rätt sätt än att administrera och byråkratisera. Om man utvecklar ett nära samarbete mellan handläggare och föreningar där måluppfyllelse och ändamålsenlighet är i fokus och där direkta kontroller kan göras när det kommer oroande signaler om att någon förening har problem eller behöver hjälp ska sådan erbjudas.
Vi kommer aldrig få ett system som är helt rättvist, men dagens system med fördelningsråd och ministerbeslut är inte alls bra. Vi behöver se över vad samhället behöver och hur en rimlig fördelning mellan de olika sektorns och de olika aktörerna kan byggas, något som måste vara en ständig process. Det kräver resurser, vi måste investera för att kunna stödja och utveckla tredje sektorn samtidigt som vi ska uppmuntra till engagemang i föreningslivet vilket också är en form av investering.

Jag menar att landskapet måste
1. verka för en miljö som främjar ideellt engagemang
2. stärka frivilligorganisationer och öka kvaliteten på frivilliga insatser
3. erkänna ideella aktiviteter och de kunskaper som dessa skapar och bidrar med i vårt samhälle
4. öka medvetenheten om värdet och betydelsen av ideellt engagemang för individen och samhället
5. stärka förutsättningarna för goda ledare och anställda i föreningslivet
6. minska byråkratin för de mindre föreningarna utan anställda och sätta fokus på måluppfyllelse och ändamålsenlighet

Idag är det i tidningarna. Jag ställer upp i lagtings- och kommunalvalet och startar nu min kampanj, även om det är mitt vardagsengagemang som jag hoppas ger mig mandat. För mig är mångfald och engagemang en viktig bas för samhällsbygget och något som ska stödjas. Min vision är att varje människa ska leva varje del av sitt liv i trygghet och frihet från utsatthet och förtryck. Därför engagerar jag mig för mänskliga rättigheter, anti-rasism och feminism. När välfärden omfattar alla kan den enskilda människans frihet växa.

Samhället har ett ansvar för att utjämna orättvisor förutsättningar bland annat inom familjebakgrund, boendeort, kön eller funktionsvariation. Då kan alla få chansen att förverkliga sina livsdrömmar.

#tillsammanskanvi

• Jämställdhet och #metoo
• Hållbarhet - jämlika villkor och rättigheter
• Antirasism och inkludering
• Skärgård - samarbete och framtid