onsdag 19 januari 2011

Ungdomar och demokrati!


Idag fortsatt debatten om ungdomspolitiken i Ålands lagting och de som uttalade sig var konstruktiva och det fanns mycket jag håller med om. Camilla Gunells inlägg var väldigt bra och präglades av de synsätt som vi diskuterat och jag har på frågan. Här kommer lite av de tankarna.

Det viktigaste sättet att lära sig demokrati är att verka i en demokratisk kultur. Viljan och förmågan att sköta gemensamma frågor är en del av människans sociala kapital. Vi behöver stärka alla människors social kapital, men har ett speciellt ansvar för unga människor. I de arbetet är det viktigt att kunna arbeta i grupp, att kunna argumentera, förhandla om frågor och göra kompromisser.

Skapandet av gemensam välfärd gör man tillsammans med andra. Vad det gäller detta har ungdomar väldigt olika förutsättningar, en del har träning hemifrån eller från en förening vilket ger dem redskap att ta för sig och vara aktiva, andra är inte vana vid att det ens är värt att formulera vad man vill för ingen lyssnar ändå.

Ett verkligt demokratiarbete måste skapa förutsättningar för alla unga att både träna och få sin röst hörd. Ungdomsråd, studeranderåd och elevråd som ofta nämns som viktiga metoder kan t o m ge motsatt effekt om de leder till att erfarenheten från dem är att de finns en elit som inte har någon kontakt med övriga som bestämmer eller att de som sitter där ändå inte tas på allvar. Det krävs att det finns ett basarbete för att dessa metoder ska fungera och de räcker inte med att en bara göra en sak eller att man gör punktinsatser.

Några olika vägar och metoder till som prövats och som kan bidra till att stärka ungas möjligheter att vara aktiva medborgare är t ex Framtidsverkstad, Open Space, Sökkonferens, Dialogcafé, 200 m demokrati och Rangordningar och Pluppningar för att nämna några. Framtidsverkstäder i skolorna har t ex används i Helsingforsstad där man använt metoden ända ned i förskolan.

Det finns mängder av utvecklade kreativa metoder att använda för att utveckla demokratin, metoderna väljer man utifrån sammanhang, mål och målgrupp. Det finns duktiga utbildade processledare och projektledare.

Jag menar att man måste utbilda kommunpolitiker, föreningsfolk, lagtingsledamöter och ungdomar, det räcker inte med några små strukturella åtgärder.

Ett utbildningskoncept utvecklat av Demokratiakademin i Sverige och använt världen över är Demokratins ABC. I det arbetar man med frågor som: När bör en beslutsprocess vara demokratisk? Vilka är alternativen till demokrati? Varför, och i vilka situationer, är demokrati att föredra? Om man väljer en demokratisk process, hur sjutton gör man? Man jobbar metodiskt och varvar miniföreläsningar med värderingsövningar och konkreta exempel. Deltagarna får ett gemensamt språk, vägledning och konkreta analysverktyg för att kunna fatta verkligt demokratiska beslut.

Skoldemokrati, man måste skapa förutsättningar för elevråd och demokratiskt basarbete i skolorna. Idag finns liten eller ingen sådan kunskap ute på skolorna. Lärarna som ofta utses till handledare har varken utbildning eller förutsättningar för att stödja och utveckla skoldemokrati arbete.
Ja det finns mycket att göra, för min del så kämpar jag på där jag verkar, vore bra om vi fick lite strukturellt stöd från de som sitter på makten för den här viktiga frågan, men det ser lite mörkt ut just nu.

1 kommentar:

Simon Holmström sa...

Framtidsverkstad, Open Space, Sökkonferens, Dialogcafé, 200 m demokrati, Rangordningar och Pluppningar; vad är det för någonting? :)