Grekerna är Europas mest hårt arbetande och lägst betalda folk

I en viktig artikel i DN skriver Kajsa Ekis Ekman. "Hur skulle vi känna om allt vi ägde såldes för att betala tillbaka lån vi aldrig sett röken av? Om våra löner halverades och pengarna gick direkt till utländska banker? Och om vi, när vi förberedde oss för att leva på existensminimum, till råga på allt kallades lata och bortskämda? Om man sätter sig in i detta kan man få en aning om hur det känns att vara grek just nu." Hon lyfter fram fakta från Eurostat, EU:s statistikkontor som visar att grekerna arbetar mest i Europa – 42 timmar i veckan har en medelinkomsten på 803 euro och att den faktiska pensionsåldern inte är 40 år, som Anders Borg påstår, utan 61,4 år. Grekerna är Europas mest hårt arbetande och lägst betalda folk. Kajsa gör det som jag anser att media ska göra rapportera och komplicera inte ropa med i den allmänna mobbens kör. Läs artikeln och förstå varför unga greker är förbannade med all rätt.

Facket en viktig part i samhällsbygget!

Märkligt att båda tidningarna så aktivt tagit ställning för Landskapsregeringen i konflikten mellan befälen och trafikavdelningen. Dessutom verkar de vara så oreserverat positiva till privatisering av enskilda färjorna som bara handlar om att kortsiktigt slippa kostnader. Media borde lyfta blicken och komplicera frågorna istället för att göra de enkelt för sig och ta ställning för en part.
På Åland är kunskapen om fackets betydelse och roll väldigt låg de kunde media t ex i ett sådant här läge lyfta fram. Att vi idag har långa semestrar, rimliga arbetsdagar och en hel del förmåner är ju för att folk gått samman och förhandlat med arbetsgivarna, ibland med hot om strejk i bakgrunden, ibland i samförstånd.
Huvudspåret har varit att söka samförstånd och konstruktiva lösningar, båda parter står ju i ett beroende förhållande till varandra. Ibland starkare, ibland svagare.
Landskapsregeringen verkar ha svårt att vara en bra arbetsgivare, jag tycker att de alltför ofta kommer signaler av olika slag om det. Den här konflikten hade som jag förstått det huvudsakligen sin bakgrund i konfrontation istället för förhandling.
Med detta vill jag inte påstå att facken alltid väljer rätt väg eller strategi, men man skulle önska att Ålands Landskaps regering använde de redskap som finns så att inte tredje part drabbas. Idag finns god kunskap om konflikthantering krig eller konfrontation ska undvikas så långt det bara är möjligt.

Missrepresentation

De vanligaste sättet som folk ger upp sin makt är att de tänker att de inte har någon
Media är budskapet och budbäraren och ett allt starkar sådant.
Media sänder ett farligt budskap till unga.
Men media kan vara ett instrument för förändring, de kan väcka människor och förändra tänkande de bero på vem som styr planeringen. Den amerikanska författaren och regissör Jennifer Siebl Newsom har gjort en kortfilm "Missrepresentation"

Kolla in hennes hemsida.

Mediernas val av ord

Att kvinnor behandlas tuffare, blir förminskade, osynliggörs och ofta objektifieras i media, har länge varit ett faktum.
Häromdagen hade DN en intressant artikel som synliggör hur olika Mona Sahlin och Fredrik Reinfledt behandlas. Professor Sverker Sikström

vid Linnéuniversitet har genom textanalysföretaget Saplo undersökt vilka ord som används tillsammans med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt. De har utgått ifrån ett slumpmässigt urval av artiklar från svenska dagstidningar.

Reinfeldt förknippas med ord som global, mänskliga, ordförandeskapet, toppmötet, EU, FN, Putin och Kina. Sahlin kopplas till ord som bra, spännande, kongressen, partiet, Bodström och Karlstad. Beskrivande ord kopplade till Sahlin är ofta värdeladdade. Många är positiva, men det finns också en del negativa. Motsvarande ord för Reinfeldt visar på ett internationellt humanitärt fokus, där handlar det mer om sakfrågor.

Sikström menar att journalister har ett stort ansvar för den bild vi gör oss av olika politiker . Det är via medias beskrivningar som vi får kontakt med politikerna; det blir de här orden vi associerar dem med.

Jag har en bild av att det blivit bättre både i Sverige och på Åland, men det är raffinerade mönster som inte så lätt går att se även om man jobbar med det, det behövs systematisk forskning och journalister som arbetar med sin egna stereotypa föreställningar för att sluta behandla manliga och kvinnliga politiker olika och även om media ofta ropar "skjut inte på budbäraren" så bör de ständigt gransak sig själv för de har en betydande roll. Sverker Sikström konstaterar i DN artikeln att att undersökningar i USA efter valet 2008 visar att mediernas ordval faktiskt påverkade valtutgången.
De tål att tänka på.

Offentlighet

Ålandstidningen offentliggjorde i helgen en Facebookkonversation som Camilla Gunell hade med sina vänner. Sjäv kommenterar hon att inlägg hon gör på sin FB-sida är henne personliga reflektioner och att kommentarena inte alltid ska tas på så blodigt allvar. Ändå väljer Ålandstidningen att göra en första sida nyhet och antyda att det är ett förslag från henne. Läs hennes kommentar här.
De är intressant med facebook, själv har jag tänkt att de samtal man för där, är som att stå på torget eller sitta på café, folk kan tjuvlyssna men man förvänta sig inte att någon tolkar det som ens åsikt och för ut den i media. Efter det här får man kanske tänka om, då Ålandstidningen gör en annan tolkning och med sin maktposition har tidningen ett tolkningsföreträde. Någonstans är det trist att Ålandstidningen hänger sig till "kvällstidningsjournalistik" och gör en nyhet av ingenting bara för att personen är känd. Lägger man dessutom till att man på nätet inte kan läsa den artikel där Camilla ges chans att förklara sig blir man ännu också fundersam om medias makt.

Second Opinion

Fick ett tips från Hanna Navier om en ny blogg: Second Opinion, den erbjuder komplettering, fördjupning och korrigering av det allmänna nyhetsflödet.
Härligt med några som ifrågasätter och problematiserar. Här kan man läsa inlägg på t ex temat Forskare kritiska till artiklar om olycklig "gen" eller Obamas vinst kan minska mödrardödligheten i världen.

Medias dräning på resurser

Äntligen avslöjades Björklunds retoriska korståg mot svenska skola. Det var public service P1 som gjorde det man blir ju lite misstänksam och sorgsen varför ingen annan la resurser på det när spå många kände att det var något lurt och fel. Pinsamt borde det vara för pressen när deras oförmåga att kontrollera fakta uppdagas och man undrar ju hur det är på andra områden. Senast var det ju försäkringskassans siffror som användes mot de arbetslösa som sen visades sig inte alls hålla. Jag håller med Katrine Kielos på Dagens Arena att tidningsägarnas höga avkastningskrav och public service svältkur , är ett stort problem för media att fylla sin uppgift som granskande part av makten. De tar sig uttryck i slimmade redaktioner där allt ska gå SNABBT! Specialreportrar, som kan och har tid att gräva finns knappt. Det gör att medierna ägnar sig åt annat men också blir som Katrine skriver sårbara för manipulationer utifrån."
Våra tidningar och vår media på Åland har också för lite resurser, ytliga reportage och uppblåsning av konflikter och tvetydigheter utan botten är allt för vanligt tycker jag.

Benita Mattson Eklunds ledare 28/12

Med fascination läser jag BenitaMattson-Eklunds ledar i Ålandstidningen där hon angriper Nya Ålands chefredaktör för att inte kritistiskt granska bland annat mig, men främst Camilla Gunell men även andra framförallt kvinnor som kan knytas till Socialdemokraterna. Nina kan nog svara för sig själv men grunden för kritiken är fascinerande. Nina skrev i en ledare (om jag kommer ihåg rätt) för några dagar sedan att hon undviker att skriva om sin granne och vän Camilla Gunell, hon låter andra skriva. Det tycker jag är en bra strategi för att hantera problem med det åländska samhällets litenhet.
Från mitt eget perspektiv förundras jag över att jag nämns. Jag har suttit som ordförande i kulturdelegationen i två år. De flesta beslut har varit eniga. Det som främst diskuterats i media är om jag var jävig i ett beslut om pengar till firande av kvinnor rösträtt 100 år. Benita var en av dem jag upplevde som dömande av mig. Jävsfrågan var en svår nöt när den blev tydlig, men hade vid beslutstillfället varken av mig, någon annan i Kulturdelegationen eller tjänstemännen upplevts som något som borde diskuteras. Ålandstidningen och Ålands radio tog upp frågan vilket var bra men de var mycket kritiska och som jag upplevde det väldigt dömande. Nya Åland problematiserade det hela och tydliggjorde att frågan var komplicerad. Sen utreddes frågan av landskapets jurist som liksom jag själv konstaterades att inget jäv förelåg, inte heller Kulturdelegationen som senare gjorde en förnyad bedömning ansåg det.
Det var tufft att peka ut som en "fuskare" och jag var glad över Nya Ålands mer sakliga beskrivning av problematiken. Om det var det som var att gynna mig, kan jag bara förundras över Benitas val att nämna mitt namn.

Arbete och politik

Arbetar nu på som vanligt. Var i Mariehamn onsdag och torsdag. På onsdagen hann jag med SKUNKstyrelsemöte, sossarnas valkommitte och Feministakademin. På torsdagen ombesiktigade jag bilen , handlade frukt och grönt som det ju alltid är lite sparsamt av i Kumlinge andelhandel, hade lunchmöte med Lotta om BUS projektet och skärgårdskandidatmöte med Sossarna.
SKUNKstyrelsen, i dagsläget ett stort gäng tjejer i åldern 16-18 år var det lika roligt som vanligt att träffa. Maja hade tagit fram ett spännande utkast till logga och vi gick igenom höstens planer. Det finns mer idéer än vad som är möjligt att genomföra.
Sossarnas valarbete är i fullgång och bilder och texter tas fram. Ser ut som att resultatet blir ett modernt, fint och bra valmaterial. Hur det går i valet handlar sen mycket om hur vi agerat under de två åren vi suttit på makten och agerar under valrörelsen. Jag tycker våra två representanter i regeringen gjort mycket bra ifrån sig och att Barbro som talman förnyat och utvecklat talmansrollen. Sen är det media som påverkar mycket och där kan man ju inte säga att vi haft medvind precis, framförallt Barbro har hängts ut nu senast på Ålandstidningens ledare. Helt obegripliga resonemang av Lampi där allt arbete Barbro som ordförande gjort för att utveckla Fredsinstitutet är bra, fast det är inte hennes förtjänst utan främst de prominenta herrarna som hon rekryterat dit (inga damer nämns!). Barbro är en belastning för att hon är socialdemokrat!! Man blir ju matt. Läs Barbro egna funderingar kring mediahetsen mot henne: www.bloggen.fi/babsan

Sommar P1

Lyssnar på Sommar i P1 ett fantastiskt programkoncept!
folk. Det är så härligt med ett program där folk får forma hela resonemang och berätta det som de själva anser viktigt och angeläget. Speciellt skönt i dagens snuttefierings brus och där media annars snarare exploaterar och paketerar folk som nyheter, hänger ut dem, blåser upp motsättningar, konflikter och problem.
Att dessutom kunna lyssna via webben i efterhand på programmen är verkligen bra. Idag lyssnar jag på Michael Nyqvist fina program.