Flera undersökningar från Sverige ungdomar mår sämre och har sämre ekonomi. Kön, social bakgrund, etnicitet, personliga förutsättningar och tidigare erfarenheter bidrar på olika sätt ungas möte med arbetsmarknaden och steget in i vuxenlivet. Betydelse har också platsen där man bor. De se i mångt och mycket annorlunda ur för i unga idag jämfört med för bara 10-20 år sedan.
Forskaren Lotta Svensson skriver i en spännande artikel "Här får du inte vara med om du inte flyttar härifrån" i tidskriften Locus: "En orts utveckling är inte ett rationellt framåtskridande projekt med givna vägar och slutmål, utan snarare något osäkert och i ständig tillblivelse. I detta sammanhang får ungdomarnas inställning till orten en stor symbolisk betydelse."
"På frågan om de tror att lokalpolitikerna vill att de ska vara kvar i Söderhamn svarar nästan 70 procent av ungdomarna med tydlig medelklassbakgrund ja – medan knappt 30 procent av ungdomarna med arbetarklassbakgrund svarar ja på samma fråga. Detta är mycket tankeväckande siffror eftersom min och andras forskning visar att det är ungdomarna med arbetarklassbakgrund som både vill stanna och som faktiskt stannar i hemregionen
i störst utsträckning." En slutsats Lotta Svensson drar är att "en ökad delaktighet skulle kunna vara ett sätt att få unga att stanna kvar och utveckla bygden."
Här har politiker och vuxenvärlden stort ansvar. Vilka signaler ger vi unga? På vilka sätt tar vi med dem i utvecklingsarbete? Hur tar vi vara på deras resurser?
I dagsläget knappt alls, det är en utmaning och kräver resurser. Jag är dessutom övertygad om att det skulle vara åtgärd som motverka ”tonårsförbarnsligande” (supande, etc), kriminalitet, självdestruktivitet och psykisk ohälsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar