Man skulle ibland kunna tro att jämställdhet och feminism är en liten bifråga. När man läser Svd och Pär Ström författare till boken Mansförtryck och kvinnovälde. Han anklagar feminismen för att nedvärdera män och att den svenska politiken är antihumanistiska och enbart riktar sig mot kvinnor. Man blir ju trött. Pär Ström menar att det finns ett utbrett men nedtystat mansförtryck i Sverige. Men man undrar ju, löneskillnaden mellan kvinnor och män ökar, den starka objektifieringen av kvinnor är påtaglig framförallt bland unga, de tunga lågbetalda jobben inom vård och omsorg görs av kvinnor. Tittar man ut i världen ser det ännu värre ut. Kvinnor gör två tredjedelar av allt arbete i världen. För detta får kvinnor tio procent av världens inkomster samt äger en procent av produktionsmedlen. Sjuttiofem procent av världens analfabeter är kvinnor. Allt enligt FN.
Det är faktiskt så att specialsatsningar på kvinnor är själva nyckeln till att avskaffa fattigdomen i världen och rättvisare värld. Det är därför som FN satsar stort på kvinnors villkor, inte för att världssamfundet råkar hata män. det är därför den svensak regeringen satsar på att försöka få in ett genus perspektiv i politiken och gör speciella satsningar på t ex våld mot kvinnor.
Man borde väl strunta i de där männen som är kränkta och och lägga kraften på förändring, samtidigt behöver man ju alltid fundera när det finns kritik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar