Enda vägen är att organisera sig och agera, inge kan göra allt men alla kan göra något!

Senaste dagarna har jag fått många signaler om uppgivenhet och de är lätt att bli uppgiven. I Ryssland har Duman beslutat med röstsiffrorna 386 mot 2 att det nu bara är ett administrativt brott att misshandla sin fru och sina barn, så länge offren överlever och inte bryter några ben är det att jämföra med en smärre förseelse! Sen går den rysk-ortodoxa kyrkan och välsignar lagändringen. I USA startar den nye presidenten med att stoppa federala bidrag till alla organisationer som stödjer kvinnors rätt till abort. Orden blev lag 44 år efter det att fri abort i princip blev laglig i USA, risken är uppenbar att många kvinnor kommer att dö på grund av illegala aborter!

Vi ser att de framgångar som kvinnor kämpat sig till förloras, männen tar sig allt mer makt. Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett samhälle som diskriminerar kvinnor, ett samhälle som saknar jämställdhet och sann demokrati.

Frågan vad som gör att män slår och är våldsamma eller använder strukturen för att begränsa kvinnor rätt att bestämma över sina liv är komplicerad och har flera dimensioner. Det kan engagera sig i för engagera sig det är den enda vägen, det är vad vi behöver göra. 

Jag menar att alla män som inte vill betraktas som "the bad guys" mer aktivt än tidigare måste visa sina ställningstaganden på samma sätt som många kvinnor gjort och att fler kvinnor måste engagera sig, om inte annat för sina systrar skull. Vi måste alla använda våra arenor och vara tydliga med var vi står när någon drar ett sexistiskt skämt, förlöjligar eller förminskar pga av kön, på fotbollsmatchen, på krogen, på festmiddagen eller på jobbet.

Vi måste göra uppgivenheten till vrede och använda de som händer hemma, i Ryssland och USA som extra bränsle. Vi måste organisera oss! Ingen kan göra allt men alla kan göra något.

Ett sätt är att komma med i arbetet i föreningen Ålands Feministparaply-nätverk för jämställdhet. Du kan bilda en grupp för just det du tycker är viktigt och vill lägga kraft på eller komma med i arbetet i t ex arbetet med Våld mot kvinnor eller  firandet av 8 mars.