tisdag 26 juli 2016

Maskulinitet och manlighet

I diskussionerna kring hur man ska förstå de våldsdåd som de berättas om på nyheterna nu, så blir jag bara mer och mer övertygad om att vi måste arbeta än med vår unga generation och då inte bara erbjuda killar de traditionella utan rusta dem med god självkänsla och för en komplicerad men spännande framtid som de kan vara med och forma. Redan 2004 gav Fritidsforum ut min bok Pärlkrokodiler som jag skrivit och byggare på ett projekt om att arbeta med killar på fritidsgård som jag ledde tillsammans med Mia Eriksson. I den boken skriver jag följande, lika aktuellt idag som för 12 år sedan. Sid 23-29

Mansidealen skiftar

Det blev en pojke! Direkt faller en massa förväntningar och föreställningar över det nyfödda barnet.
Hans barnskrik tolkas som att han är arg. Han förväntas leka vilda lekar. Han blir hela tiden bemött utifrån könets tolkningsram som får konsekvens för hur han uppfattar sig själv. Det finns många begränsningar. Det han får göra är det förväntade. Vad som är manlighet skiftar över tid och plats.
En symbol- och idealbild för manlighet är brandmannen. Hos brandmannen kombineras era av de traditionellt manliga värdena som styrka, snabbhet, beslutsamhet och mod med det goda uppså- tet: att rädda liv. En form av vår tids riddare. Mansidealen har skiftat genom historien. Forskaren Claes Ekenstam beskriver i boken »Rädd att falla«13 att under 1700-talet fanns stort utrymme för känsloytt- ringar bland män. Män grät ofta både för att visa glädje och sorg. De grät i offentliga sammanhang som t ex på teater och på gatan. Men även manlig själkontroll odlades. Under 1800-talet betonas självkon- troll, den ideala mannen beskrevs som hårt arbetande med en fast tro på gud. Genom fysisk fostran och kroppslig härdning bl a genom sporten skulle manlighet stärkas. Man upphöjde företeelser som kon- kurrens, den personliga viljan, energin och initiativ förmågan. Sam- tidigt som man skulle träna sig i att underkasta sig kollektiv disciplin, visa lojalitet, uppoffra sig, visa fysiskt mod och kroppslig hårdhet14. Självkontrollen är fortfarande ett starkt ideal. Egenskaper som att vara rationell och effektiv är centrala och har högt värderade i Sverige. I andra kulturer kan andra egenskaper eller förhållningssätt värderas högre som t ex att vara social, att umgås och ha trevligt.

Dagens »riktiga« man

Flera forskare har identifierat några grundregler för den idealbild som vår kultur lyfter fram kring hur en »riktig« man skall vara15.
Visa inget fjolleri. Han får aldrig gör något som på minsta vis låter ana något feminint. Manlighet är ett obönhörligt tillbakavisande av kvinnlighet. En stor rädsla för att betraktas som ickig eller fjollig nns. I sin tur är rädslan för »fjollspöket« ett bevis på att man inte är så manlig som man låtsas, man skäms över att vara rädd.

Diskutera ...
Generellt förhåller sig män passiva när kvinnor utsätts för sexuella trakasserier och våldtäkt liksom när homo- sexuella utsätts för mobbing och hot. Kan skammen och rädslan för fjolleri hos män och pojkar vara en förklaring till tystnaden från dem när kvinnor, ickor, bögar och lesbiska utsätt för sexistiska skämt eller trakasserier?
Sträva uppåt. Manlighet mäts genom storleken, framgången och vin- sterna. Förmögenheten, makt, status utmärker manlig framgång. Det gäller att vara bäst och kan man inte vara bäst på att vara bäst kan man försöka bli bäst på att vara värst.16
Diskutera ...
Vilka manlighetstest, ritualer och prövningar utsätter pojkar varandra för, test för att visa mod, hårdhet, styrka eller att man inte är bög eller en fjolla?
Var fast som en klippa.Verkliga män är starka och pålitliga i kris efter- som de inte visar några känslor. Pojkar och män gråter inte och söker inte hjälp.17
Diskutera ...
Vill män fostra vinnare? Och har de ett förakt för svaghet? Hur reagerar du på att en pojke eller man gråter?
Vilka risker nns med att pojkar tränas i att det är en svaghet att visa känslor som t ex sårbarhet, svaghet och be om hjälp?
Låt dem se på fan. Utstråla en aura av manlig djärvhet och energi. Ta alltid risker. Ge järnet. Lev livet till sista andetaget. Pojkar skall testa gränser både fysiskt och psykiskt.Vem kan klättra längst ut på räcket? Vem kan dricka est öl? Vem kan köra fortast?18
Diskutera ...
Flickor tränas till att vara till lags och nna till för andra, pojkar till att testa gränser och vara autonoma (självständiga). I vilka sammanhang kan dessa två för- hållningssätt vara tillgångar och problematiska? För dem själva? För omgivningen? När kan de vara destruktiva i relationerna mellan ickor och pojkar?

Bevisa att du är en man

Manlighetsmönstret är problematiskt, man kan aldrig lyckas. Ingen kan sträva tillräckligt mycket uppåt, vara tillräcklig hård eller låta dem se på fan tillräckligt mycket. Pojkar och män jagas ständigt av »fjollspöket«. Reglerna för en riktig man är samtidigt ett recept på misslyckande. De esta pojkar och män drivs omedvetet av rädslan att bli avslöjade. Rädslan för att andra pojkar och män skall avslöja eller genomskåda att man inte är en »riktig man« nns där. I detta spel fostras män och pojkar till en slags »könspoliser« för varandra. De »kollar av« varandra och ibland till och med bankar in reglerna med knytnävarna på den som inte böjer sig eller fattar. Flickor och kvinnor blir brickor i detta spel men aldrig jämbördiga. Pojkar/män söker uppskattning av andra pojkar/män och kvinnor/ ickor blir ofta en slags valuta som männen/pojkarna använder för att bättra på sin status. Att vara tillsammans med den snyggaste och populäraste flickan och att ha legat med många tjejer kan ge status. Forskaren Michael Kimmel beskriver det: »En riktig karl är ingenting du föds till, det är inte något djup inne i ditt psyke eller dina gener, som gör dig till man. Man blir man genom att ständigt bedömas av andra män som utstakar gränserna för vad som är manligt«.19
Få män upplever att de tillhör en grupp med makt. Nästan ingen i västerländsk kultur skulle hävda att en man har eller har rätt till makt för att han är man, det är inte legitimt.
Ett litet antal män tillhör den överordnade gruppen. De esta män har fördelar av att de är män eftersom de tillgodogör sig den patriarkaliska utdelningen de vill säga de fördelar som män vinner på kvinnors underordnade ställning. De privilegierna uppfattas som självklara och utgör en blind äck för många kvinnor och de festa män.20
Inom gruppen män finns stora olikheter i tillgång på makt och status. Den förhärskande maskuliniteten, den som för tillfället legiti- merar mäns överordning, kallas »den hegemoniska maskuliniteten«. Den kännetecknas av att den är allmänt accepterad och representeras inte alltid av de mäktigaste männen i samhället utan kan uppbäras av lmstjärnor eller rollkaraktärer i lmer21. Alla män är inte över- ordnade. Enligt professor RW Connell kan man enkelt säga att män kan delas i tre huvudgrupper i sitt förhållande till den hegemoniska maktmodellen de lever i. Platsen är beroende av relationer och situa- tioner. Grupp ett den överordnad eller hegemoniska maskuliniteten. Grupp två är den underordnad maskulinitet som avgörs av etnicitet, sexuell läggning, ålder, etc. Underordnande faktorer är bland annat homosexualitet och femininitet. Oräkneliga är de feminint laddade ord som kan användas för att trycka ned män exempelvis, mes, fjolla, morsgris, fegis, kärring, hora och fitta.
Grupp tre är en mellangrupp, de är förhandlare. De är de hyggliga jämställda männen som försöker få till tillvaron i sina relationer på ett just sätt, men utan att problematisera mäns överordnade ställning. De är på så vis delaktiga och medskyldiga till en fortsatt över- och under- ordning. De esta män känner inte igen sig i över- och underord- ningsmodellen men kan se att de själva tillhör den tredje gruppen. De försöker att hantera maktordningen individuellt. De försöker vara hyggligt jämställda. Men de kan luta sig tillbaka och dra fördelar av att de är män och inte kvinnor. De ser inte att mäns våld mot kvinnor är ett strukturproblem utan ser det som att det är enskilda »knäpp- gökar« som slår sin flickvän eller dödar sin fru. En man beskrev hur subtilt fördelarna av att vara man kan ta sig uttryck: »Om jag sitter i soffan när det är dags för matlagning då protesterar hon, men sitter jag i köket är det okej att hon lagar mat.« En annan: »När vi träffar vänner har alltid vi män något ske-, bygg- eller sportprojekt på gång som det inte passar att barnen är med på. På så vis blir det tjejerna som blir kvar med barnen och allt de praktiska kring det.«

Den manliga normen

När kvinnor organiserar sig eller bryter mot rådande normer bli kön och orättvisor förknippade till kön synligt. Att könsstrukturer och mönster syns och beskrivs är en förutsättning för förändring. Normen är ofta svår att identi era. Mansforskaren, Michael Kimmel22 visar att samhällets syn är att den vite medelklassmannen är normen i samhället, han bedöms varken efter ras, klass eller kön. Kimmel menar att svårigheten är att de privilegierade inte ser sitt privilegium. Han visar genom ett exempel hur detta blev synligt för honom själv: »En vit kvinna säger till en svart kvinna att de är förenade av sitt kön, i förhållande till den manliga världen. Den svarta kvinnan frågar vad den vita kvinnan ser i sin spegel på morgonen. Hon svarar: En kvinna. Det är det som skiljer oss, säger den svarta kvinnan. För jag ser en svart kvinna. När jag ser mig själv i spegeln, säger Kimmel ser jag en människa. Jag är den ursprungliga människan, normen. Jag är vit medelklass man, jag har varken ras, klass eller kön.«
För de flesta män är det så att de varken upplever eller ser privilegiet att vara man. Det är en självklarhet.

Värstingar och våld

Små pojkar fostrar till viss del sig själva, de får leka sina vilda lekar utan vuxnas inblandning, lekar som oftast handlar om att tävla och ta plats i pojkhierarkier. De fostrar varandra till att ta för sig och i hög grad till en traditionell mans/pojkroll med prestation, aktivitet och lojalitet med andra pojkar som viktiga delar. Aktiviteter som pojkar erbjuds inom den organiserade fritiden ger ofta liknande budskap. Ett annat budskap pojkar får är »att i svåra konflikter får män och pojkar använda våld« detta trots att samhällets policy är att våld skall undvikas. Pojkar får lär sig att de inte ska slåss, men om inga andra alternativ finns är det okej, i sandlådan såväl som i nationella kriser. Pojkar anses rakare när de gör upp med nävarna jämfört med flickor som ofta fryser ut med ord, gester och blickar något som många vuxna tycker är värre. Ofta för att det är lättare för vuxna att säga till killar att de inte ska slåss. Lättare än att säga till flickor att de inte får »titta på någon på ett speciellt sätt«. Inget av sätten att hantera konflikter genom utfrysning eller våldsamhet är konstruktiv konflikthantering. Våld som konflikthantering får förödande konsekvenser i familjer såväl som internationellt. Små pojkars sätt att slåss, militärens strategi att ta till vapen, om det blir nödvändigt är ett mönster uppbyggt av män. I »tjuvarnas värld« såväl som i »värstingvärlden« förstärks detta mönster. Ett mönster där det är pojkar och män som gäller, där de speglar sig i varandra och i en vrångbild av män, manlighet och våld. Våldet är ett redskap att upprätthålla makt.
Tendensen idag är att en allt större grupp pojkar är våldsamma23. Dessa pojkar kommer att få betala ett högt pris för följderna av sin strävan att uppfattas som riktiga män i andra mäns ögon. De blir inte bara farliga och destruktiva för sig själva utan kvinnor, homosexuella, invandrare och andra »vanliga« pojkar kommer även de att drabbas av pojkars våld. Omedvetet fostras pojkar till traditionella män som inte får tillräckligt med redskap för dagens vuxenliv. Ett vuxenliv där krav ställs på att män tar hand om sina barn, har goda och nära rela- tioner till sina vänner och sina partners och där konflikter hanteras med samtal. 

13. »Rädd att falla studier i manlighet« , Claes Ekenstam m , Gidlundsförlag 1998 
14. »Fotbollen och moralen, Per Nilsson, HLSförlag 1993
15. Reglerna. /enligt psykologen Robert Brannon) /Michel Kimmel Ordfront Magasin nr 5 1998
16. Reglerna. /enligt psykologen Robert Brannon) /Michel Kimmel Ordfront Magasin nr 5 1998
17. Reglerna. /enligt psykologen Robert Brannon) /Michel Kimmel Ordfront Magasin nr 5 1998
18. Michel Kimmel Ordfrontmagasin 5/98
20. »Maskuliniteter«, RW Conell, Daidalos 1999 
21. »Maskuliniteter«, RW Conell, Daidalos 1999
22. Kimmel Ordfrontmagasin 5/98

Inga kommentarer: