Kill- och tjejgrupper ett enkelt och ändamålsenligt sätt att stödja unga

Antalet kill- och tjejgrupper är färre än någonsin på Åland och i Sverige, samtidigt som  behovet av mötesplatser för killar och tjejer där de får tala om sina upplevelser , tankar och erfarenheter är oerhört stort. Verksamheten har sin grund i att deltagarna själva bestämmer vilka ämnen som är angelägna att prata om; Vad ska jag bli?, Vem är jag? Vad ska jag göra på min fritid? Hur är man en bra kompis? Hur kan man hantera konflikter? Normers begränsningar, Sexualitet… 

Jag som utbildat kill- och tjejgruppsledare och varit med och utvecklat verksamheten både i Sverige, Lettland, Litauen, här hemma på Åland och i många andra länder vet att rätt använd har metoden en oerhörd styrka och möjlighet i att skapa utrymme för samtal kring angelägna frågor, det gäller också frågor som är mer svåra och tabu belagda som porr och övergrepp, men de kräver att ledarna är rustade, lyhörda och erbjuder möjligheten.

Porr och övergrepp är ingen marginell fråga, kriminologen Nina Rung som arbetar vid Polisen i Barnahus Stockholm utreder sexualbrott. I hennes arbete framkommer ofta uppgifter om sexualsadism och om sexuella handlingar som är fyllda av förnedring och våld och när de misstänkta får frågan om var de fick inspirationen ifrån så är svaret alltid: från porren och porren har över tid förändrats. De som var extrem våldsporr förr, är de som unga möter som det normala. Det är porr utan handling med våld, förnedring, mäns kön och tillfredställelse i fokus.

I en debatt artikel i Expressen skriver hon (Nina Rung): 

"I mina utredningar gällande sexualbrott framkommer ofta uppgifter om sexualsadism och om sexuella handlingar som är fyllda av förnedring och våld. När de misstänkta får frågan om var de fick inspirationen ifrån så är svaret alltid: från porren. Inspirationen att binda händer, fötter och bröst tills de blivit blå, hårdhänta anala ”samlag”, slag, strypgrepp eller gagging (det att kvinnor tåras och kräks av att få ett manligt kön nedstucket långt ned i halsen) är några av de vanligaste kategorierna inom porrfilm i dag. Och också precis det jag utreder.
De män som begår sexuella övergrepp på barn har en sak gemensamt. De har mängder av barnpornografiskt material i form av bilder och filmer i sina datorer och telefoner. När prostitutionsgruppen i Stockholm påträffar män som köpt sexuella handlingar eller tjänster av barn eller vuxna, finns det en sak de har gemensamt utöver att de är män: De innehar stora mängder porr i sina telefoner. Och köparna blir allt yngre. Medelåldern för att börja konsumera porr hos pojkar är 11,5 år. Bristen på sexualundervisning och normkritik i skolan, kopplat till att i stort sett alla tonåringar i Sverige i dag har uppkopplade telefoner gör sammantaget att sexualundervisningen sker mycket genom porren. Porren är tillgänglig, gratis och bara ett knapptryck bort.

Vi behöver problematisera vad det gör med de pojkar och flickor som växer upp i ett porrglorifierande samhälle. Studier visar att pojkar som ser anala, orala samlag och våld i samband med sex växer upp i tron att det är den typen av sex som deras jämnåriga har. När dessutom bilden av den underordnade kvinnan exploateras och ingen annan mer nyanserad bild ges av sex, samtycke och könsnormer så riskerar pojkar att hamna i situationer som sedan leder dem till vår arrest.

Jag är inte ute efter att moralpredika eller lagstifta kring vad människor ska tända på, men jag anser att vi behöver problematisera mainstream-porren på ett helt annat sätt än vi gör. Många gånger är trots allt porren det första och kanske till och med enda hjälpmedel till lärande om sexualitet som en ung pojke eller flicka får innan det är dags för dem att själva utforska vad de tycker om.

Det kanske trots allt inte är så märkligt att många pojkar och män som konsumerar porr sexualiserar flickor och kvinnor även utanför porren. Det kanske inte är så konstigt att de, efter flera års konsumerande, kräver mer våld och förnedring och att det till slut blir vad de tänder på. Hjärnan är plastisk och förändrar både mönster och beting utefter vad vi matar den med. Kanske är det inte så konstigt att de män som utsätter barn för sexuella övergrepp i regel har enorma mängder barnpornografiskt material och grov våldsporr (mainstream-porr) i sina datorer. Det kanske inte är så konstigt att de till slut också tar steget ut i det verkliga livet och använder sig av sina kunskaper de anammat från porren.

Jag menar att vi genom metodiskt arbete i skolan med könsnormer, sexualitet och samtycke inte bara hjälper pojkar och män ur ett skadligt porrmissbruk, utan det ger också möjlighet att arbeta preventivt för att undvika att ytterligare barn, unga vuxna och vuxna blir utsatta för övergrepp.”

Jag håller helt med och hoppas att vi på Åland hittar vägar för att stärka arbetet i skolan, där

Fair sex projektet var en bra start men där utbildningsavdelningen nu måste ta ett ansvar för hur man går vidare med de i skolan. Från min egen sida som hängiven tjej och killgruppsförespråkare arbetar jag nu får att vi tillsammans med Lettland, Grekland, Spanien, Portugal och Estland ska stärka, utveckla och kvalitetssäkra verksamheten som borde erbjudas stora grupper av ungdomar. Ingen organisation äger metoden, många har använt den, den är som en studiecirkel som alla organisationer som vill stärka och stödja unga i  sitt vuxenblivande kan erbjuda. Det gäller bara att inspirera så att folk vill bli ledare vilket inte bara är att göra en samhällsinsats utan också en möjlighet att växa själva. Det krävs ett helhetsgrepp för att få folk att förstå att de behövs som ledare. Det är angeläget att få flera som vill utbilda sig och hålla grupper. De är vi många som kan bidra till. De är idag väldigt tufft att vara ung, fler vuxna behövs för att stödja unga.