När tävlingen får allt för stort utrymme i den åländska politiken

Skrev en insändare efter ett påhopp i media men främst utifrån min frustration över debattklimatet i åländsk politik

När tävlingen får allt för stort utrymme i den åländska politiken

Med förvåning läser jag en insändare från ledande liberaler, där bland annat jag påstås ha pekat finger mot liberalerna och inte tar mitt ansvar. I sakfrågan som denna gång gäller strejken är inte jag och inte styrelsen en förhandlade part och jag har inte uttalat mig om liberalerna i strejkfrågan. Däremot anser jag att alla politiker som suttit vid makten de senaste 10 åren har ett ansvar för den rådande situationen, att strejkfrågan är komplicerad och jag hoppas liksom liberalerna på att förlikning snart kan uppnås.
I ÅHS styrelse, där också liberalerna har en aktiv medlem, jobbar vi med jämställdhetsfrågan. Styrelsen och ledningen har just genomgått en jämställdhetsutbildning och arbetet med jämställdhetsplanen är på gång, men det finns mycket att göra på den fronten, för att förbättra inom ÅHS och min uppfattning är att vi idag har en styrelse och ledning som vill göra skillnad.

Men insändaren påminner också om det som ofta upptar mina tankar, det politiska debattklimatet. Flera personer som har varit på debatten i lagtinget om Vårdöbron har varit upprörda över den och jag själv, som då och då lyssnar på lagtingsdebatten via nätet, förvånas men också skräms av debattklimatet. Vi har på socialdemokraternas initiativ tidigare samlats från alla partier för att diskutera hur vi ska få fler kvinnor i lagtinget, och det är en viktig fråga anser alla, men jag tror att de politiska debattklimatet utesluter stora grupper.
Politik är att vilja, driva, vinna och sen genomföra, men också att samspela och kompromissa för att åstadkomma. När tävlingen får alltför stort utrymme och medel som nedvärderande kroppsspråk, personangrepp, medvetna misstolkningar, osakliga utspel får utrymme, då utesluter man stora grupper av medborgare och spär på politikerföraktet. När vi dessutom genom forskning vet att det fortfarande, ofta omedvetet är så att kvinnor blir hårdare ansatta och dessutom oftare tar illa vid sig, får det stor betydelse för vilka som vill utsätta sig och ställa upp.
Lagtingets representanter, men också stadens fullmäktige, som är mer synligt än andra kommuners debatter, har tillsammans med partierna som helhet ett stor ansvar i detta, om de menar allvar med att vi efter nästa val ska ha ett jämställt parlament och stadsfullmäktige och vill ha nya kandidater som ställer upp i val.
Vi behöver ha ett gott och respektfullt debattklimat i åländsk politik där kritiken är saklig, där ingen demoniseras, avhumaniseras eller förlöjligas.
Vi behöver en aktiv opposition som granskar, ifrågasätter och kommer med andra lösningar och förslag, det är deras roll. Men vi behöver ett konstruktivt och gott debattklimat och där är alla partier och politiker ansvariga.