Mer om den Nordiska modellen- Gemenskap ger frihet

Att leva i Norden är att leva i en region där människor för hundra år sedan på olika sätt gick samman och stred för de som idag kallas den nordiska välfärdsmodellen. En modell som bygger på att de finns tre parter i samhällsbygget som måste samverka; facket, arbetsgivarna och politikerna. En modell där samhället genom stöd stimulerar bildning och ett aktivt föreningsliv där olika grupper kan arbeta för sina rättigheter och egenorganisering. En modell som i grunden bygger på kamp och samförstånd med utrymme för entreprenörer, kamp för rättigheter och en förmåga att ta vara på naturresurser.

Men den nordiska modellen är inte självklar och man kan se att den på olika sätt ifrågasätts genom andra ideologiska synsätt.

I veckan var jag på ett stort möte med SAMAK Samarbetsorganisationen för de nordiska socialdemokratiska partierna och fackföreningsrörelsen där vi fick Nordmod representerat ett tre årigt forskningsprojekt som de norska forskningsinstitutet Fafo gjort om den Nordiska modellen.

Här kommer min sammanfattning

De man kan konstatera är att den nordiska modellen med sina tre grundpelare; ekonomi, arbetssliv och välfärd är en succéhistoria. Under 90-tallskrisen hävdades på många håll att den nordiske modellens tid var förbi. Men det är tydligt den har lyckats med att tackla de större yttre och inte förändringarna bättre än någon annan modell. Norden har kommit ut ur finanskrisen med högre sysselsättning, mindre arbetslöshet, starka offentlige finanser, högre välstånd, mindre ojämlikheter och färre fattiga jämför med andra regioner i Europa.

Men analysen visar också att de finns olösta problem och utmaningar och de finns tydliga skillnader mellan de nordiska länderna, men jämfört med andra länder är de mer lika.

Arbetsinvandringen har skärpt konkurrensen om låglönejobben och gjort det vanskligare för grupper med låg kompetens eller liten yrkeserfarenhet att få fotfäste på arbetsmarknaden.

De nordiske fackorganisationerna har den högsta organisastionsgraden i världen, men andelen organiserade löntagare har minskat under 1990-talet, speciellt  inom LO/SAK. Det hänger samman med ökad sysselsättningsandeler i privatregi, outsourcing, korttids- och oregelbundna arbeten och med borgerlige reformer i A-kassorna. Nedgången förklaras också av minskad rekrytering bland unga, hög genomströmning av medlemmar och ökande pensionering av stora medlemskullar i kombination med större låglönkonkurrens över gränserna. Detta har skapat kollektiva handlingsproblem både för arbetsgivare och arbetstagare.

De nordiska välfärdssystemen är de mest omfattande och inkluderande i världen, men står också inför stora utmaningar, då befolkningen blir så mycket äldre idag en annan stor utmaning är att de krävs en betydligt bättre integrering för marginaliserade grupper och den raskt växande gruppen inflyttad befolkning. Hittills har den nordiske integreringspolitiken inte givit de resultaten man önskat. Detta skapar utmaningar för välfärdsstatens bärkraft.

Konkurrensutsättning av välfärdstjänestern har inte givit entydiga kvalitets- och effektivitetsvinster. De nordiska länderna har stora utmaningar i att utveckla modeller för politisk styrning, ledning och samarbete i den nye offentlige tjänsteproduktionen, och i styrning och kontroll av privata aktörer. 

Norden har den minsta ojämlikheten i världen, men klyftorna ökar, de med de högsta (kapital)inkomsterna blir rikare och de med låga inkomster sackar efter. Löneskilnaderna mellan kvinnor och män är oförändrad. 

Den partipolitiska uppslutningen för den nordisk modellen är stark, men ändringar i klasstrukturen, mindre partilojala väljare och förändringar i parti- och koalitionsmönstren har resulterat i större pendelsvängningar och maktskiften i den nordisk politiken.

Sex utmaningar från forskarens till den nordiske arbetarrörelsen, utmaningarn är betydande och förutsätter stora nordiska omstruktureringsåtgärder.

Att skapa – övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, större förändringar i befolkningssammansättningen, lägre global tillväxt och hård global konkurrens. Detta kräver innovation, kreativitet och nya tillväxtstrategier i arbets- och näringslivet.

 

Att arbeta - att vända nedgången i sysselsättning är avgörande för att motverka ökad ojämlikhet och säkra hållbar välfärd. Detta kräver kraftfulla integrationsåtgärder av myndigheterna, parterna och arbetsgivarna.

Att organisera - samarbete mellan starka parter är avgörande för samordning och anpassningsförmåga på arbetsplatserna. Detta kräver ett starkt rekrytering till fackföreningsrörelsen.

Att dela - små skillnader är en förutsättning för hög tillit, stöd till gemensamma lösningar och för att få alla med i en nordisk omstrukturering ansträngning.

Att ta hand om - för att alla som inte kan försörja sig genom eget arbete ska kunna vara lika delaktiga i samhället behövs säkring och förnyelse av välfärdssystemet.

Att mobilisera - framtiden för modellen kräver att man klarar av att säkra stödet och värderingsgrunden för den och att man bygga livskraftiga koalitioner med förmågan att göra svåra val och beslut.

De nordiska socialdemokraterna och LO/SAK facken antog på mötet ett program med 10 vägval för framtiden Norden

1. Mer frihet. Fortsatta framsteg är inte självklart. Nu är det vårt och inte minst de ungas uppdrag att säkra frihet och gemenskap för nästa generation.

2. Ta tag i en ny tid. Socialdemokratin och fackföreningarna har länge format goda, nordiska samhällen. Nu tar vi Norden vidare. Fortsättningsvis måste den politiska makten styra marknadens makt.

3. Grundvärdena är moderna. I en föränderlig och komplex värld, är det ännu viktigare att vi står upp för frihet, jämlikhet och gemenskap.

4. Arbete till alla. Arbete för alla förblir grundvalen för det god nordiska välfärdssamhället. Ökade kunskaper, mer innovation och effektivt användande av ny teknologi ger tryggare jobb och äkta produktivitet.

5. För alla. Vårt uppdrag blir att fortsätta se till att alla människor ges möjlighet att leva ett gott liv. Vi kommer att ta ett särskilt ansvar för medbestämmande och rättigheterna för dem som har minst resurser, och vi kommer att ge barnen mer jämlika villkor för att förändra det sociala arvet.

6. Offensiv för jämställdhet. Jämställdhet har kommit långt, men mycket återstår att göra, både i hemmet, på arbetet och i samhället.

7. Grönare framtid. Vi vill ha ett grönare Norden. Vi måste vara de första att säkra att vi gör vårt för klimat och miljö både nationellt och internationellt.

8. Slå vakt om ett organiserat arbetsliv. De anständiga arbete möter nya tryck inifrån och utifrån. Vi kommer att kämpa mot social dumpning, arbetslivskriminalitet och den tvådelade arbetsmarknaden i Norden - genom att stärka det organiserade arbetslivet för att lyckas.

9. Den gemensamma välfärden. Politik, inte vinst, ska styra välfärden. Ny teknik, tillräckligt kvalificerat anställda, finansiering och samarbete är några av nycklarna till fler och bättre utbud.

10. Gemenskap ger frihet. Utan gemenskap, ingen frihet. Ökad mångfald i Norden skapar både möjligheter och utmaningar. "Gör din plikt och kräv din rätt", respekt och socialjämlikhet skapar en bra grund för god gemenskap i framtiden.

Det ger hopp, men kräver mycket av oss alla på många plan. Sprida vår idé. Stå fast vid den, men ändå kunna kompromissa när det krävs för att få bredare lösningar.