Vad är teoretiskt rätt och vad är praktisk verklighet. Visste är det oerhört viktigt att teoretisera. komplicera och bena ut saker och ting, men samtidigt behöver man lyfta blicken och fundera över vad som är viktiga prioriteringar och agera därefter. Att hålla fast i teoretiska "mallar" eller att tappa bort sin ideologiska grund är två fällor man kan falla i och vi gör alla det lite ibland.
I Sverige har en debatt förts efter att "Timbuktu" Jason höll ett väldigt fint tal i riksdagen då han mottog 5i12rörelsens pris, 5,12 rörelsen som arbetar mot främlingsfientlighet, rasism och för mänskliga rättigheter. Först var det diskussion då den moderata talmannen valde att gå ut då Jason skulle få sitt pris, då han nyligen medverkat i en rappskiva med innehåll som tolkades som att en text förespråkar våld mot Jimmy Åkesson. Många med mig funderade på om talmannen också går ut vid en del av de tal som SD ledamöterna håller i riksdagen, men det blev också en mediadebatt om våldsförespråkande t ex på SVTs hemsida, man menade att en text på skivan uppmanade till våld. Men om man lyssnar och liksom man gör med många andra kulturella texter tolkar dem i sin kontext så blir budskapet inte att människor ska slå ner Åkesson. Jason valde några dagar senare att göra ett debatt inlägg för att förtydliga sin inställning vilket nog hjälpte många att se något annat än den första reaktionen som många nog hade: "man måste ju alltid ta avstånd från våld".
Ytterligare några dagar senare kom ett spännande stöd för att motverka antirasism och främlingsrädsla, flera svenska artister läste i ett youtubeklipp Jasonstal/text: "Jag är Jason". De fick genast mothugg, t ex på SVTs hemsida, där Foujan Rouzbeh menat att man inte kan solidariserar sig på det sättet, då man är vit och priviligerad.
Den debatten gjorde mig lite förvirrad, jag förstod kritikernas resonemang men det var något som skavde. Sen kom Erik Helmerssons debattinlägg som hjälpte mig att sätta ord på det. Man måste skilja på vad som är huvudsak och vad som är bisak och att det finns en risk att man med ett allt för starkt teoretiserande skapar ett klimat som avskräcker människor att engagera sig och att man liksom vänstern på 70- och 80-talet splittras och splittras och att man tillslut bara har en ganska liten grupp trosvissa som definierar vad som är rätt i varje grupp.
Näe demokrati kräver att många idéer och tankar blommar och att man samarbetar och skapar breda allianser i alla viktiga frågor. Det betyder inte att forskare och teoretiker inte behövs för det gör de verkligen. Vi behöver komplicera det enkla, men det gäller att tanketeorierna inte förvirrar och försvårar för människor att fokusera på och samarbetat kring huvudfrågor. I de arbetet behövs folkbildning och folkrörelser som en viktig kraft i utvecklingsarbetet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar