de där med ÅHS

I onsdags var jag med i Ålands Radios program Arena om min roll som ÅHS ordförande och vad jag tänker kring den, den som vill kan lyssna via länken Arena. På torsdagen var jag och besökte ÅHS klinikchefsmöte och fick samtidigt förmånen att delta i ett avskeds kaffe för en mångåriga medarbetaren Sheila Sundblom. Det jag vill förmedla till klinikscheferna var följande: 

När jag har tagit på mig rollen att leda ÅHS styrelse, betyder inte det att jag ska leda ÅHS, det är något som vi tillsammans ska göra; styrelsen, ledningsgruppen, klinikchefer och andra chefspositioner.

Att politikerrollen för mig innebär att på olika grunder försöka ta ett helhetsgrepp där man väger in olika fakta och omständigheter och fatta beslut utifrån det. 

Att det finns många målkonflikter i en organisation som ÅHS som man ska balansera. En del delegeras ner till klinikcheferna eller andra under dem, en del hamnar hos oss i styrelsen där klinikchefer, ledningsgruppen eller andra blir en form av rådgivare/experter för oss politiker, då utgår de ifrån sitt område och där vi i styrelsen har i uppdrag att försöka ta det där helhetsgreppet för att uppnå sådant som vi skrivit i våra politiska program och lovat medborgarna. 

Jag menar att som politiker ska man försöka att se sammanhangen, ibland nästan på ett intuitivt sätt, man får försöka känna av vad som är möjligt. Utöver att de lyder vi alla under en massa spelregler som vi ofta inte kan påverka, lagar, förordningar och budgetramar. 

Alla beslut kommer inte vara roliga att ta och vi står inför en hel del utmaningar. Det kommer förstås leda till att vi från styrelsen kommer att fatta en del beslut som inte någon gillar men förhoppningsvis inte så många och min förhoppning är att alla inom ÅHS kan ha en stor förståelse för varandras roller och att det finns en respektfull dialog. 

Jag är säker på att alla har ÅHS och patienternas bästa i sikte. Det jag hoppas på är att slippa är maktkamper utan att ÅHS präglas av samarbete mellan personalgrupper, mellan kliniker och avdelningar, mellan politiker och anställda, mellan facket och ledningen. 

Åland satsar mycket på en bra hälso- och sjukvård, jag tror inte att det är jämförbart med något annat ställe som har 29000 invånare. Det är en bra förutsättning och det jag hör om ÅHS, och många har pratat med mig sen jag fick ordförandeuppdraget, de upplever att de fått bra bemötande och bra vård. Det är något att vara stolt över och jag tror att alla tillsammans måste jobba för att lyfta fram det, utan att därför sopa sådant som inte fungerar under mattan eller ta tag i sådant som kan utvecklas.

Jag hoppas att alla tillsammans, även om vi har en budgetmässigt tufft framöver lyckas ta vara på personalens innovativa kraft och uppfinningsrikedom, att vi inte låter goda idéer fastna i den hierarkiska organisationen utan ger dem chansen att prövas och att vi lyckas skapa en jämlik vård för alla grupper, där inte de som har starkast röst eller vassaste armbågarna är de som får mest utan att vi även lyssnar på de som viskar eller är tysta.

Min ambition är att till hösten komma runt till alla klinker/verksamheter för att ha en bättre förståelse och grund för de beslut som ska fattas framöver. Vi har en strama budget samtidigt som vi har en verksamhet som ständigt utvecklas. Det blir hårt och svårt, men vi får göra det bästa som går av saken.