Videokonferensutrustning en möjliggörare för möten som idag aldrig blir av!

Idag finns bra och lättarbetade videokonferensutrustningar. Jag skulle vilja att vi i Kumlinge kommun skapade förutsättningar så att medborgare kan delta i möten i kommunen via videokonferens. Länge trodde jag att kommunallagen var ett hinder, men det verkar inte så, utan det som krävs är en förändring i kommunens förvaltningsstadga. I Finland har man ändrat i kommunallagen så att det är kommunens ansvar att se till att utrustning/möjlighet finns till videokonferensmöten om jag har förstått det rätt:

Så här står det i den finska kommunallagen

50§ (reglerar förvaltningsstadgan) punkt 7…”deltagande i organens sammanträden med

hjälp av en videokonferensförbindelse enligt 56a§ och på vilket sätt kommunen ser till att den tekniska utrustningen och de tekniska förbindelser som behövs för detta är tillgängliga.

56a§ där det står att kommunen i sin förvaltningsstadga kan reglera möjligheten att delta i sammanträden via videokonferens.

Det som behövs är en central lite mer avancerad utrustning, men sen kan den enskilda personen använda sin egen dator om den har webcam och ett hedset. 

Ett problem är att kostnaden för en basutrustning är runt 3700€ samt en månadsavgift som kan handla om 200€. Det är inga pengar vi idag har i kommunens budget och ekonomin är kärv. 

Men att ha en bra utrustning i varje kommun och att sen landskapet hade motsvarande skulle även underlätta utskottsförhör, medverkande i arbetsgrupper och kommittéer eller andra uppdrag, där man idag ska ta sig till stan vilket tar en hel dag samtidigt som mötet kanske är 1 eller 2 timmar.

Parallellt med att trycka på och arbeta för att politiken ska bli mer möjlig att delta i för oss som bor i skärgården så arbetar jag i mitt uppdrag som verksamhetsledare för ABF-Ålands ska bli en möjliggörare  för föreningslivet med samma sak. Den 14 juni arrangerar ABF-Åland tillsammans med ABF Sverige ett peppseminarium på temat, "Att mötas men inte kunna!" Läs mer om det på ABF-Ålands hemsida.

Att främja jämställdhet är att främja en smart ekonomi

Att främja jämställdhet är att främja en smart ekonomi, det är huvudbudskapet i en Världsbanksrapport World Development Report 2012, temat är Jämställdhet och utveckling.
I rapporten konstateras att kvinnors liv världen över har förbättrats, men att det fortfarande är stora skillnader mellan kvinnor och män. T ex är kvinnor och flickor överrepresenterade bland de som dör i förtid, har sämre tillgång till grundskola, har i genomsnitt 80 % av männens löner, utsätts i hög grad för övergrepp av sin partner (510 miljoner kvinnor utsätts för övergrepp under sin livstid).
Världsbanken menar att jämställdhet utöver att de gör institutionerna mer representativa också ökar produktiviteten och förbättrar utvecklingen för nästa generation.
Man kan fråga sig varför näringslivet inte släpper in kvinnor när till och med Världsbanken lyfter fram att det blir lönsammare att ta jämställdhetsfrågan på allvar. 


Under våren tillsätt många nya bolagsstyrelser. På Åland är dominansen av män i bolagsstyrelserna extrem Fredrik Rosenqvist skriver i Ålandstidningen: "Förutom att den genomsnittlige styrelseledamoten på Åland kan nyttja pensionärsrabatter står han även och kissar, har ett betydande aktieinnehav i bolaget och talar åländska."
När blir det de ekonomiska argumenten som får styra i bolagen och inte homosocialiteten* och grabbigheten? 
Homosocialitet betyder att män prioriterar sina relationer till andra män före relationerna till kvinnor. De beundrar och respekterar varandra och föredrar varandras sällskap. En annan mans prestation imponerar vanligtvis mer på en man än en kvinnas. Precis som en mans beröm och bekräftelse på den egna kraftansträngningen också den är mer värd än en kvinnas. Homosocialiteten kräver lojalitet mellan män och att män gemensamt försvarar sina privilegier om så krävs men helst utan att homsocialteten blir synlig.
Samma fenomen (likhet och gemenskap) som man kan söka om man är med i en syjunta eller en förening, men varken i politiken eller näringslivet bör det vara en kraft som styr. Där behövs mångfald och där är kön en viktig aspekt.

STOPPA PRIVATISERINGARNA

I rapporter och ariklar kommer nu berättelser och fakta om hur man sålt ut, slagit sönder och försämrat genom privatiseringarna i Sverige. Dagens Arena,    ETC,  DN,  SVT.

Att sälja ut verksamhet och lägga ut verksamhet på entreprenad är inte en lösning för samhällets basverksamhet och grundläggande struktur.

När man nu ser hur det gått i Sverige så står det allt tydligare att det inte är en lösning varken för skola, vård, trafik, bostäder eller omsorg och rent logiskt så är det ju märkligt att det skulle kunna bli billigare och bättre om plötsligt en tredje part ska göra en vinst!

Idén att den fria konkurrensen utvecklar, förbättrar och effektiviserar verksamhet rämnar. Snabba ekonomiska vinster kan det ge men priset i längden blir högt för skattebetalarna.

Vi måste synliggöra och motverka privatiseringen av offentlig sektor. Det blir inte bättre, att höja kvalitén och effektivisera är en ledningsfråga och en personalpolitisk fråga inte en privatiserings fråga.

På Åland där konkurrensen dessutom är så liten, så är risken utöver allt annat att samhället hamnar i en gisslan situation och får betala mer bara av den anledningen.

Har hållit på att fila på en insändare om skärgårdstrafiken och dess kostnader, men när jag läste Niklas Lampis ledare i helgen blev jag så upprörd så jag måste skriva en insändare om det. Fick iväg den nu på morgonen. Det är ju alltid lite läskigt att kritisera media, dom har sådan makt att dumförklara en, men jag tycker att det är bättre att skriva av sig om orättvisor, än att gå hemma och pottra och vara irriterade och förbannad. Det demokratisak samhället bygger ju på att olika åsikter ska mötas, så jag stärker mig med det.

Här kommer insändaren
"Det börjar luta åt trakasserier av en yrkeskår

Niklas Lampi skriver i sin ledare 10 februari “Inom trafikavdelningen har facket gått i taket för att arbetsgivarna inte längre godtar övertider och löner som trotsar allt sunt förnuft.”

Det är anmärkningsvärt att Niklas Lampi inte tycks ha grundläggande kunskap om hur samhället fungerar. Att om och om igen påstå och insinuera att personalen på färjorna har lurat till sig förmåner och att trafikavdelningen och infrastrukturminister Veronika Thörnroos nu gör rätt, som onyanserat hänger ut en personalgrupp är att gå över anständighetens gräns. Att sedan ministern och ledningen istället för att klargöra läget, samtala och diskutera väljer att köra konfrontations linjen är också beklagligt och kommer högst troligt bara kosta mer i längden. Jag tycker att detta börjar luta åt trakasserier av en yrkeskår. Det system som byggts upp med övertider och lönesättning är något som under årens lopp har förhandlats fram, där kanske Landskapet varit den största vinnaren. Läsningen med övertider har varit en billigare väg för arbetsgivaren som annars behövt anställa fler till en dyrare kostnad. Enskilda sjömän har förstås också haft ekonomiska fördelar av det, men det har följt ett system som man kommit överens om. Idag har den gemensamma överenskommelsen om övertidsskridande brutits, vilket högst troligen i längden kommer att kosta Landskapet mer och sjömännen får mer normala arbetstider.

Risken för oss som bor i skärgården är förstås mindre trafik, men det är ju inte sjömännens ansvar. Det ska heller inte vara på bekostnad av att samhällets grundläggande spelregler med lagar, avtal, anställdas rättigheter och skydd inte beaktas."

För den som undrar, jag har varken nära vänner eller släktingar som jobbar inom skärgårdstrafiken, jag bara tycker att man om och om igen i media och från Landskapet går över anständighetens gräns. 

Jag skulle önska att media valde att komplicera och välja att beskriva saker från fler håll, istället för att köra på med enkla lättköpta poäng. En artikel som speglar hur trafikavdelningen ser på sin roll om arbetsgivare, en artikel som problematiserar den svåra balansgången med politiker som vill vara handlingskraftiga och ha snabba resultat samtidigt som demokratiska beslut och långsiktighet tar tid, en artikel om vad skärgårdstrafik kostar om man jämför med andra ställen, en artikel om varför facket gått med på den höga övertiden, en artikel om varför Lanskapet gått med på densamma, ja det finns hur många intressanta vinklingar som helst.