Huvudmålet måste vara att vi inte spara mer på skolan, barndagvård och åldringsvården.

Jag har ett uppdrag i Sverige inbokat  och har därför inte har möjlighet att delta på budgetpalavern på tisdag. En palaver som Kumlinge kommun tvingades att flytta på, på grund av inställd färja. Jag har därför valt att göra ett inlägg genom mail till mina fullmäktigekollegor och ett inlägg här på min blogg för andra som är intresserade.

Jag vill jag framföra följande:

Jag menar att de budgetdirektiv vi i nämnderna fått inte stämmer överens med vad flera fullmäktigeledamöter tidigare lyft på: "det går inte att osthyvla mer", nu måste mer aktiva prioriteringar göras om vi ska spara mer. Jag tycker att det är synd att vi inte hade palavern innan tjänstemän och nämnder börjat arbeta, men så är det nu.

Jag anser att vi ska spara så lite som möjligt och utgå ifrån att spelreglerna från landskapet blir de bästa och inte de sämsta för Kumlinge. Vi har redan en förvaltning som är ytterst sparsam, de kan man se på hur de pusslar och verkligen försöker finna smarta och ändamålsenliga lösningar på både det ena och det andra och de finns inget egenvärde i att vi sparar mer än vi behöver.

Huvudmålet måste vara att vi inte spara mer på skolan, barndagvård och åldringsvården. Vi MÅSTE ha en högkvalitet på skolan om vi ska attrahera inflyttare, jag menar att vi inte kan spara mer på den. Jag tror däremot på att vi kan stärka den genom att vi i skärgården skapar en gemensam skolförvaltning och utvecklingsverksamhet, vilket är något jag har motionerat om. Barn och ungdomar är här och nu, men också framtiden. Vi kan genom styrkan i småskaligheten och med hög kompetens och kvalitét sticka ut och synas, som t ex i det digital småskoleprojektet. Det bär mycket längre än t ex en annons. Vi kan inte heller spara mer på åldringsvården, de äldre har byggt upp det samhälle vi har, de ska inte drabbas.

Det vi kan göra är att uppmuntra och stimulera tredje sektorn/föreningslivet genom att fortsättningsvis ha fri tillgång till de lokaler som kommunen har och avsätta mer pengar att söka för föreningar, för att uppmuntra till allt från hälsofrämjande satsningar till folkbildande möten. Alla undersökningar visar att ett bra stöd från samhället till föreningar ger mångdubbelt tillbaks till invånarna. Ett aktivt föreningsliv bidrar också till att en kommun utvecklas på olika sätt.

Vi bör inte heller spara på bildningssidan - varken på Medis eller biblioteket, den verksamheten är en bas för att stärka medborgarnas kompetens att vara aktiva och engagerade medborgare. Där skapas en bas för överlevnad i byggandet av det demokratiska samhället, mötesplatser, möten och skolning behövs mer än någonsin i dessa digitaltider med ”fakenews" och annat.

När vi nu måste spara mer, ser jag ingen annan råd än att skära ned på den icke lagstadgade servicen till våra företagare. Jag anser att vi därför ska lägga ned Näringslivsnämnden och huvuddelen av dess verksamhet (det är inget jag skulle förespråka om vi hade pengar) och vi får lägga mer ansvar för denna verksamhet på kommundirektören genom att föra över trafik, lantbruk, inflyttarservice och informationsverksamheten till styrelsen, och några åtgärder kan flyttas till tekniska sidan. Vi kan upphandla Kumlinge Nytt och låta den få en helt ny form, kanske i form av ett digitalt nyhetsbrev som också kan prenumereras på i pappersformat av dem som så önskar. Samtidigt kan man stimulera det nybildade företagarnätverket med möjlighet att söka bidrag för att engagera företager och söka projektmedel. Vi ser redan nu hur de gått samman och diskuterat sophantering och liknande kunde göras i andra frågor.

Räcker inte detta så att vi får ihop ekonomin bör vi höja skatten, men det ger inte mycket pengar då vi är så få. Det gör de sannolikt mer oattraktivt att bo i vår kommun. Men om landskapet anser att de landskapsandelar som regeringen tilldelar kommunen ska räcka och så att vi kan ha en likvärdig basservice till våra kommuninnevånare som andra på Åland, så ser jag ingen annan väg än en drastisk skattehöjning, det måste bli synligt för alla att det inte går att sköta ens den lagstadgade verksamheten som kommunen ska bedriva med pengar som idag finns tillhands trots en superslimmad verksamhet.

Det hoppas jag dock att vi slipper och jag hoppas på att en skärgårdskommun ger oss vissa samordningsvinster, men också styrka att strida för våra invånares rätt till en likvärdig service som övriga på Åland. Innan dess ska vi inte sänka kvaliteten på skola, dagis och åldringsvård.