Imorgon firas Unescos dag för kulturell mångfald runt om i världen. Även i Mariehamn. Jag ska vara med och representerar ABF och får några minuter att uttryck mig kring ABF och temat.
Jag ser det som en del i arbete mot främlingsrädsla och
rasism.
Kultur är inte något
statiskt, bestående utan är något som ständigt förändras. Mångas tankesätt tar
sin utgångspunkt i att den åländska kulturen varit densamma i historien vilket
den det de facto inte är utan något som ständigt förändras. Ingen kan definiera
vad åländsk kulturen riktigt är. Visst är det midsommarstänger och
fisketraditioner men det är också klassisk musik, amerikansk rock och arabisk
folkmusik. För var ska tidsgränsen gå, hur många år ska en influens funnit i
samhället och hur stor del av befolkningen ska tycka att det är angeläget för
att de ska definieras som åländskt. Nej låt mångkulturens styrka inspirera, roa
och utveckla oss.
Problemet med att påstå att
det finns en åländskkultur blir att en stor grupp människor definieras som
”dom”, exotiska och spännande eller hotfulla men inte åländska och vi
osynliggör att vi varje dag påverkas av influenser från många håll.
Att försöka definiera en kultur eller en människa efter en etniskt/geografiskt bestämd kultur leder bara till begränsningar och ofrihet och ger utrymme för diskriminering.
Att försöka definiera en kultur eller en människa efter en etniskt/geografiskt bestämd kultur leder bara till begränsningar och ofrihet och ger utrymme för diskriminering.
Vi måste aktivt arbeta för
att så många som möjligt ser mångfald som den tillgång de är. De hjälper oss
att vara kreativa och utvecklas. I detta är öppenhet för kulturell mångfald en
av de verkligen viktiga sakerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar