Demokrati kräver aktiva medborgare

Vi måste upplysa, utbilda och fortbilda oss i demokrati, det är inget som vi kan ta för givet. Hotet från främlingsfientliga, fascismen och andra odemokratiska krafter behöver motkrafter i form av människor som organiserar sig, håller emot, men också en rättsstat som agerar. Demokratin är ju inte en form som är fri att fylla med godtyckligt innehåll. Den är en högst radikal ståndpunkt i direkt motsats till totalitära ideologier, dess agenter och förespråkare. 
Demokrati är inte helt enkelt de kräver något av dig och mig, men motsatsen; anarki eller elitstyre/totalitärtstyre är bara framgångsvägar för några få som vill kapa åt sig makt och resurser till sig och några få oavsett vad systemet heter.

Demokrati är heller inte fulländat utan behöver ständigt strukturella förbättringar och att medborgarna är aktiva och fortbildade sig på olika sätt.

Flexibla arbetstider och arbetsplatser ett måste i framtiden

När jag började arbete på ABF för ett antal år sedan hade vi en en rätt tuff diskussion om flexibla arbetstider eller inte. 

Styrelsen beslut blev att det var ok. De skulle vara resultatet som räknades och jag tror ingen idag tycker att de var ett dåligt beslut.

Hör av flera av de som arbetar i föreningar och på myndigheter att de är svårt att få igenom flexibla arbetstider och tillåtelse för medarbetarna att jobba hemifrån. De finns tom de som från sina arbetsgivare, chefer  och arbetskamrater får kommentarer och gliringar kring om de verkligen gör något om de inte är på kontoret. 

Det är förödande för en sak är säker, ett sådant ifrågasättande dödar kreativitet.  

Min erfarenhet är att de som gärna arbetar flexibilitet ofta också är hög producerande och är väldigt strategiska och har både uttalade och outtalade planer för sitt arbetande. Dessa människor fortsätter att samarbeta oavsett var de befinner sig. De fortsätter att hålla möten, diskutera projekt och är ständig kontakt med arbetskamrater och samarbetspartners och andra både digitalt och IRL men möten är effektiva.

Jag som chef och arbetsgivare skulle istället oroa mig mer för personerna som mer eller mindre sitter av sin tid på kontoret. Där kontorstid är detsamma som produktiv arbetstid!

Det digitala har inneburit förändringar och möjligheter att ta vara på människor resurser jämfört med att statiskt arbeta fysiskt på kontoret och under kontorstid. Olika jobb och olika personer kräver olika situationer och förutsättningar. Ibland behöver någon sitta på kontor, andra gånger hemma och den tredje gången på ett café. 

Flexibla arbetsformer skapar flexibla medarbetare något som alla arbetsplatser behöver idag. Det visar sig också att flexibilitet höjer nöjdheten och kreativiteten hos de anställda. Arbetsplatser som inte förstår detta kommer att få svårare att attrahera och behålla bra personal. 

Wood och ny stallhemsida

WWOOFing säsongen börjar snart nu är vår hemsida om stallet, naturen och djuren klar. http://kumlinge.com/stallet/index.html

WWOOF betyder World wide opportunitys on organic farms http://www.wwoof.se/ ett nätverk som vi nu är med i den treeke sommaren och vi kan verkligen rekommendera det.

Men sidan kanske också kan ge lite av en förklaring varför vi envisas med att bo på en plats som många upplever som både besvärande och märklig då resorna till och från andra ställen är både långa och jobbiga och service är både kostsammare och på en del områden lite lägre än på andra ställen.

Inför 8 mars

Igår startade aktiviteterna inför 8 mars, först var de presskonferens kl. 12 på biblioteket i Mariehamn där namnet på Årets feminist kungjordes av mig som Feministakademin ständiga sekreterare.
Ännu en värdig pristagare Danute Mituziené.

På kvällen arrangerade Ålands feministparaply en fest på Indigo , vilket blev en lyckad tillställning med dans, tal och uppträdande i en fin kompott.

Jag höll som Feministparaplyets ordförande ett kort pepptal, de kan du läsa här:

Ålands feministparaply – nätverk för jämställdhet har nu funnits i över ett år och det är många sätt det jag hoppats på, en bred organisation med mycket rörelse. Organisationen ska verka för jämställdhet och allas fulla mänskliga rättigheter i ett jämställt samhälle. All verksamhet ska utgå från FN:s Kvinnokonvention (CEDAW) och Beijing Plattform for Action.

Vi arbetar för en kontinuerlig integration av ett genusperspektiv i politiska, ekonomiska och sociala sammanhang, framförallt lokalt men kan även nationellt, europeiskt och internationellt.

Vår definitionen av Feminism, är:

Att vara medveten om systematiska skillnader i villkor för kvinnor och män och att kvinnor som grupp är underordnade män som grupp i samhället.

Att med handling, vilja och engagemang sträva till att kvinnor och män får lika villkor.

Att vara medveten om att det intersektionella perspektivet i det feministiska arbetet hjälper oss att få syn på hur kön, sexualitet, social status, etnicitet, legal status och andra maktordningar tillsammans skapar vårt samhälles maktstrukturer.

Nu runt 8 mars händer det mycket runt om i världen. På vissa ställen hyllas bara kvinnan, man delar ut blommor och firar, på andra ställen sätter man fokus på de som vi feminister ser som så viktigt. Att synliggöra orättvisor pga av kön och på olika sätt göra något åt det. Orättvisor som i högre grad drabbar kvinnor då de handlar om t ex makt, pengar, kränkningar och våld.

Vi ser hur den globala ojämlikheten, klimatförändringarna, nationalismen, militariseringen och antalet väpnade konflikter ökar – och vi ser att antalet människor på flykt inte har varit större sedan andra världskriget. Vi vet att frågorna hänger ihop och vi måste vara en del av en rörelse som tillsammans och i solidaritet med varandra mobiliserar.

Isarna smälter på Arktis, öar läggs under vatten och öknar breder ut sig. Vi lever som att vi hade 3,7 jordklot. Som att vi aldrig uppfunnit matematiken.

En vanlig familj i Sverige eller här på Åland, bygger med sina konsumtionsvanor, sitt liv på att en människa från något av jordens fattigaste länder arbetar gratis. Slaveriet är alltså ännu inte avskaffat.

Klyftorna ökar. 1% av jordens befolkning äger nu mer än resten av världen tillsammans.

Människor ställs emot varandra i ett vi och dom tänkande som skapar och upprätthåller konflikter. Vi kan göra skillnad och ska vara en del av arbete för ett hållbart samhälle, där jämställdhet är en viktig del. En jämställdhet som är inkluderande och som utmanar de normer och attityder som reproducerar en acceptans av förtryck mot flickor och kvinnor.

Vi vet att en annan värld inte bara är möjlig, hon är redan på väg.

Tack!

Mätningar och kontroller en risk!

Tänker ofta på hur mätningar, kontroller och utvärderingar idag är så viktiga, samtidigt som vi ser att administrationen ökar något vi inte vill. Tänker att en massa saker som inte går att göra om till mätbara mål och indikatorer plötsligt riskerar att inte blir viktiga som t ex omsorg, omtanke, bemötande och närhet. Att yrkeskompetenser som är viktiga men inte är mätbara  riskerar att bli oviktiga. Idag vill vi i vår effektiviseringsiver mäta många komplexa fenomen, de kan vara inflytande, rädsla, kunskap eller förändring. Men går det verkligen? Mätningarna gör dessutom något med hur vi förstår saker, hur vi prioriterar och hur vi i slutändan gör och utför saker, vilket kan vara förödande. För vad gör det med sjukvård, äldreomsorg, ungdomsarbete… med det inte sagt att det inte är bra att mäta och kontrollera, men politiker riskerar att i mät- och kontrollkulturen försämra verksamheten 

Flera delar i detta oroar och skaver, ett är att vi kanske lurar oss själva, vi tror att de förändras men de blir ingen verklig förändring; Malin Rönnblom skriver i sin krönika att de inom t ex jämställdhetsområdet idag tillsätts "utredningar och projekt som ständigt kräver något nytt, utan att de gamla problemen är lösta. I projektpolitikens tid blir det viktigast att mäta om våra projekt varit lyckade eller inte, utifrån de indikatorer som sattes upp från början och som alltid måste vara mätbara. Vad vi ska göra åt genomgripande maktrelationer som gör kvinnor till särskilda medan män har privilegiet att bara vara vanliga. Som gör ”vår kultur” osynlig medan ”de andras kultur” alltid är problematisk eller som gör vissa jobb viktiga och välbetalda medan andra anses vara något som tär på det gemensamma. Det kan inga indikatorer i världen svara på. Men det verkar som att vi försöker tro att det är möjligt.” 

Kravet på kvalitet och säkerhet som vi alla vill ha har lett till att kommuner och andra ska och har tagit fram mängder av styrdokument policy­beslut, strategier, riktlinjer och handlingsplaner, alla med olika slags krav på dokumentation och uppföljning. De ökar administrationen. De gör att allt mer tid läggs på att administrera och dokumentera istället för att göra det viktiga jobbet. Det som sker är att det administrativa arbetet trycks nedåt i organisationerna, och i kampen med att minska administrationen tar man bort den traditionella administrativ personal som kontorister, kanslister och sekreterare för de ser bättre ut, men arbetet är minst på samma nivå som tidigare och ska då göras av den utförande personalen. Den moderna datatekniken har gjort det möjligt att göra alla till administratörer och de har sin tur gjort att de administrativt arbete amatöriseras – alltså flyttas över till yrkesgrupper som inte vare sig är utbildade för uppgifterna eller har anställts för att utföra dem. Det i sin tur upplevs på många ställen som en allt större påfrestning och stress för de som arbetar i kärnverksamheterna och i praktiken att själva verksamheten får minskade resurser.

Jag menar att vi måste börja problematisera detta, att vi till vissa delar faktist politiskt måste styra mindre, men måste reagera direkt på signaler när saker inte fungerar eller på kritik som kommer fram. Vi måste ge professionella yrkesgrupper ett större utrymme att själva forma sitt arbete. Återanställa ”professionella” administratörer och inte mins utreda och göra konsekvensanalyser vid införande av nya styrmodeller, styrdokument, IT-system och organisationsförändringar.

Vart tog skärgårdsperspektivet vägen i ÅHS styrelse?

Nya ÅHS styrelsen är nu är utsedd, jag tycker till skillnad från en del andra att det är helt rätt att de sitter politiker i styrelsen de representerar oss medborgare och kan tillsammans med ledning och personal forma den mest ändamålsenliga verksamheten. Jag har ingen åsikt om de som är valda, några känner jag till som engagerade i andra frågor, andra vet jag inget om, men de som är upprörande är att man inte liksom förra regeringen valde att ha en skärgårdsrepresentant i styrelsen. 
Den här gången har man inte ens tagit in en ”vanlig” politiker med hemvist i skärgården.

Som jag ser det är det väldigt viktigt att ha en aktiv skärgårdsrepresentant som hela tiden kan föra in skärgårdsperspektivet, de gäller alla områden. 
Jag är JÄTTE besviken. Jag menar att det är lika viktigt med en representant för skärgården i ÅHS som det är för Åland att ha en representant i parlamentet i Helsingfors eller som att vi har kvotering av underrepresenterat kön i alla politiskt tillsatta organ.

Under min år nu i ÅHS styrelse så har Stig Brolin som varit skärgården representant gjort ett väldigt viktigt arbete. Att nu i fyra år, där de aviserats drastiska nedskärningar inte ha någon från skärgården med i styrelsen gör mig väldigt orolig.

Vi kan motverka uppdelning och centralisering

I helgen har SKUNK ett stort Nordiskt seminarium på temat Modernt Ungdomsarbete, runt 80 personer kommer att mötas från alla de nordiska länderna och självstyrena områdena för att lära av varandra. För att skryta lite (som verksamhetsledare för SKUNK) så är SKUNK i sig en modern förening som jobbar med de aktuella utmaningar som vår region och ungdomstiden har. Föreningen har fått förhållandevis bra med resurser genom olika projektmöjligheter men det har krävts mod, stort nätverkande och hög kompetens som på olika sätt knutits till föreningen.
De pusselbitarna krävs om vi inte ska få segregering och avfolkning.
Det finns så mycket man kan göra för att motverka uppdelning och centralisering.
Vi är många som sagt det förut flytta ut verksamheter och myndighetsfunktioner. Den nu aktuella KST behöver inte alls bli ett palats i stan, med moderna IT lösningar kan man skapa en mycket flexibel organisation om man vill. Vi har attraktiva boendemiljöer, men måste våga satsa på bostadsbyggande som nu görs i flera skärgårdskommuner. De småskoleprojekt som hållit på och nu förstärks med ett EFS projekt kan hjälpa skolorna i skärgården att ligga i framkant vad det gäller modern undervisning. Men det behövs också framtidstro i kommunerna och att kreativa människor och entreprenörer ges möjligheter att etablera sig. De måste vi jobba hårt på. SKUNK bidrar på sitt sätt bland annat genom RIBS projektet med fokus på entreprenörskap och digitala medier. Här kan du läsa det första gemensamma Newslettret.