fredag 7 augusti 2020

Kunskap om genus ses som ett hot



Propagandan som idag sprids framställer genusvetare, feminister och de som kämpar för HBTQI rättigheter som extrema och att den kunskap och problematisering av kön och sexualitet som vi sprider utgör ett hot. Det är därför viktigt att feminister och genusvetare från akademin engagerar sig i det offentliga samtalet. Liksom att organisationer förstärker sitt arbete för att synliggöra kunskap och åsikter.
Det sker en stark politisering och ett ifrågasättande av genusvetenskap och kritiskt tänkande just nu. Det är inte en enskild företeelse utan en världsomspännande företeelse och har på många platser en välorganiserad rörelse som bas bland annat i USA. ”I land efter land förenas den traditionella högern med extrema nationalister kring idén om en farlig ”genusideologi” som sägs få förödande konsekvenser för familjen, folket och nationen” skriver Magnus Linton i DN. I artiklar i t ex svenska press är 
genusvetenskapen något manskapar karikatyr av och så argumenterar man mot den nidbilden. Det finns också en hel del hat mot feminism och starka kvinnor, något som Per-Olof Eliasson skriver om i Universitetsläraren. I Rumänien, Ungern och Brasilien har regeringarna förbjudit genusvetenskap. I Polen och Italien har genusvetenskapen attackerats hårt. Det handlar om en stark propaganda där den akademiska forskningen utmålats bygga på ideologier och teorier som är direkt skadliga och då speciellt för barn. Det handlar om att man upplever att den ”traditionella familjen” och dess värden är hotade, genom att genusvetenskapen synliggör att det finns fler sätt att relationsmässigt, maktmässigt och sexuellt leva sitt liv. Att man synliggör att normer gynnar vissa och missgynnar andra och de spiller över på en massa områden i livet. "Attackerna på genusvetenskapen globalt innebär en attack mot den akademiska friheten och det kritiska tänkandet i stort", säger Purna Sen från UN Women på ett webinarium, anordnat av nätverket International association of women in radio and television (IAWRT), vars medlemmar är kvinnor som arbetar inom media, kommunikation och forskning i 54 länder. Man konstaterade också att civilsamhället får allt mindre möjligheter. Det feministiska perspektivet och genusstudier har från början varit måltavla för hat och hot under historiens gång, men de som händer nu  är att det ökar och det har skett en upptrappning i flera länder den senaste tiden. Både genom öppna kampanjer och genom att enskilda engagerade utsätts för personliga kampanjer för att misstänkliggöra dem och i förlängningen omöjliggöra deras arbete eller engagemang. Det hela är komplicerat i länder som t ex 
Polen, Litauen och Ungern finns det religiösa rörelser som ser genusvetenskapen som ett hot mot traditionella värden, men det finns också en sammanblandning och i många fall en berättigad kritik av hur de forna östländerna de senaste 40 åren haft en anpassningen till ”västerländska värderingar” med fri-marknadspolitik med löften om välstånd till alla, som ju inte på något sätt uppnåtts. Där finns istället stora grupper av människor som är arbetslösa eller arbetar för minimala löner och under dåliga arbetsförhållanden. De ger utrymme för politiker att fatta beslut om att t ex stänga ned de genusvetenskapliga institutionerna i en del länder. Andrea Pető, professor i genusvetenskap vid Central european university i Ungern som jag och några ålänningar träffade för ett år sen i Ungerna har fått stänga ner sin arbetsplats på universitet och flyttat till Österrike för att fortsätta undervisa. Hon menar att det ända positiva i det hela är att genusvetenskap fått mycket mer uppmärksamhet, tidigare var hon aldrig efterfrågad av media men senaste tiden intresset varit stort från journalister och intresset för utbildningen är större än någonsin och idag med distansutbildning ges möjligheter att studera de man vill på en annan ort än man bor. Men det är problematiskt att ingen varken akademin, EU eller någon av FN:s organisationer kunnat stoppa nedläggningen av genusutbildningarna i Ungern, Rumänien eller någon annanstans.
Jag tror att vi och det demokratiska samhället underskattar kraften i internationella rörelser och organisationer såsom t ex World congress of families, vars strategier att sprida hat kring jämlikhet, feminism och HBTQI. Deras innehåll adopteras och överförs till politiken. Där finns hatpropaganda som bygger på en starkt rådande traditionalism med inslag av rasism och sexism. Det är inget nytt men tankemönster som även finns i en del av den intellektuella eliten. Vilket gör det extra svårt att motarbeta.
Vi som är feminister, vi som ser genuskunskap som ett bidrag till att utveckla världen till en mer human plats att leva i måste fortsätta kämpa och synliggöra de problem som idag hänger ihop med patriarkala idéerna som drabbar både män och kvinnor.
#equalrights  #jämlikarättigheter #allamänniksorslikavärde #nejtilldiskriminering

Inga kommentarer: