Vad ska vårt ekonomiska system leverera och för vem?

Coronaviruset har bromsat konsumtionen och resandet något som har ekonomiska konsekvenser före enskilda och hela samhället. Nu är chans att fråga sig vad exakt är det vårt ekonomiska system ska leverera och för vem?

Jag och många med mig ser att mitt i allt elände finns en chans till omställning på många plan.
Vi vet att koldioxidutsläppen och miljöbelastningen på många håll minskat radikalt när fabrikerna står still och flygen och annan trafik inte går som tidigare. Vi vet att vårt samhälle präglas av en alltför hög takt och att den psykiska ohälsan och utbrändhet skördar offer efter offer. BNP har ökat och ökat på bekostnad av djur, natur och människors välmående, och någonstans vet vi alla att materiell- och upplevelsekonsumtion inte är de människor behöver. Människor behöver materiell trygghet som boende och mat, men vi verkar faktiskt inte vara beroende av att gå omkring i shoppingcenter eller se ytterligare ett nytt ställe. Vi är mer än våra konsumtionsvanor och trots att vi lärt oss att de definierar vem vi är och vilket status vi har i samhället, vet alla någonstans att det är vänner och trygghet som skapar förutsättningar för välmående.
Nu finns också chansen att ifrågasätta den ständigt intensifierade urbaniseringen, ett synsätt och en produkt av en samhällsvision som identifierat människotäthet som en tillväxtskapande faktor och en nödvändighet, ja ett mål i sig. Man har t o m påstått att det är mer hållbart att bo tätt än att bo på landet. Vilket bygger på att man endast väger in en enskild aspekt och inte t ex ser värdet av de småskaliga och vikten av lokal matproduktion, närservice och närhet till naturen.

Krisen vi nu upplever är i sig själv inte förorsakad av det ekonomiska systemet. Men den visar på en mängd svagheter i det system vi byggt upp och kan hjälpa oss att bromsa upp, tänka och börja prioritera för framtiden. Om allt går väl är den akuta krisen över snart och om några månader börjar samhällsfunktionerna så sakta vara igång igen. 

Men nu om någonsin ska vi ställa frågan: 
Vad är det viktiga i framtidens samhällsbygge? 
Vad är ett hållbart liv för oss människor för djuren och naturen världen över?
Hur ska vi hantera vår själviskhet, vår vilja att uppleva och se nytt, vår eftersträvan av status, så att inte det system vi trassalt in oss i blir våra barns och klotets undergång. Då krävs att vi bygger system som bygger på solidaritet, samarbete och jämlikhet som sträcker sig också utanför våra landsgränser.