fredag 6 september 2019

Skärgården en del av miljösatsning och hållbart liv

Vi har ett jordklot, med rädsla och ointresse kan vi förstöra och förgöra, med engagemang och nyfikenhet kan vi bygga upp, förändra sådant som gått fel. De inledde jag ett tal på ett Bärkraftsmöte 2017.
Grunden för våra samhälle är naturresurser och mänskligt kapital. Vi måste ta vara på alla resurser. En avgörande politisk fråga är vilken samhällsservice alla ska ha rätt till i framtiden oavsett var man bor. För mig är en självklar grund för detta att hela Åland är viktigt och ska leva. De måste blir slut på de vi och dom tänkande och den motsättning som ställs mellan stad och land som göds av urbana normer och förminskning  av de människor som bor på landet och speciellt i skärgården. Det måste blir slut på det ständiga upprepande av påståenden som till exempel att skärgården är tärande, när det i själva verket är precis tvärtom. Här finns framtidsresurser som alla behöver. Vi behöver inte fler slit och släng grejer, vi behöver natur, ekologisk odling, småskalighet, lugn och ro och andra livskvalitet ingredienser. Av media kan man få bilden att skärgården får enorma mängder stöd, men de stämmer inte, däremot lyfter man ofta fram de möjligheter som skärgården skulle kunna få del av, men sen sällan har kapacitet att söka. Fakta är att de mesta stöd och bidrag främst når centralorten i form av omfattande PAF-bidrag, skattefinansierade arbetsplatser och mycket annat som gynnas av att man är en centralort. Faktum är dessutom att alla centralorter kräver storskaliga miljömässigt ohållbara jordbruk och skapar sociala och ekonomiska klyftor mellan eliten och de som ska serva den och mellan de som bor i staden och på landet. Det är en självdestruktiv politik. 
Skärgården är framtiden - många drömmer om mindre stress, en egen grönskande täppa, lite tid och tystnad, lite mindre jobb, en enklare logistik i vardagen. En vardag där inte allt från toalettbesök till aktiviteter kostar. Ett liv där man inte måste skuldsätta sig och betala stora pengar för en liten bostad. En vardag som inte förvandlar människan till en vinstmaskin som ska jobba så mycket som möjligt för att skapa så mycket kapital som möjligt. 
Jag menar att det måste bli slut på nedmonterande av skärgården, vi har tappat arbetsplatser, vi har blivit utspelade mot varandra i de olika kommunerna. Åland måste återinvestera i skärgården, en bygd som skapar så många värden och livskvaliteter om det bara skulle vara möjligt att leva och bo här. Vi måste arbetar för ett annat Åland med långsiktigt planering som tar tillvara skärgården som den fantastisk resurs den här. Det kräver bland annat en långsiktigt regionalplanering och en modern fungerande trafik. Så att människor kan bo kvar och flytta hit.

Inga kommentarer: