Jämställdhet kommer inte av sig själv, de vi har idag har andra kämpat för.

Sedan 1946 har FN:s Kvinnokommission träffats. Kommissionen har gjort många framsteg för världens kvinnor och jämställdheten. Den var pådrivande när världssamfundet antog deklarationen om avskaffandet av all diskriminering mot kvinnor och initierade skapandet av FN-organen Unifem och UN Women.

De senare åren har dock inte präglats av utveckling. Idag finns ett starkt motstånd för kvinnors rättigheter från många länder och oheliga allianser och det går även bakåt på många områden. Förra veckan hade vi föreläsning genom ABF-Åland, Emmaus och Feministakademin om kvinnor och flickors situation i Afghanistan. Det minst man kan göra är att stöda organisationen och sätta in en slant. I veckan träffade jag fantastiska och modiga kvinnor i Azerbajdzjan som nu tillsammans med Ålands Fredsinstitut startar ett tjejcenter i utkanten av Baku och startar tjejgrupper för att ge flickorna utrymme att utvecklas. Jag är så glad att vi utvecklat tjejgruppsmetoden som inte kostar något när man väl har kunskap om den och som är en metod som passar i alla kulturella kontexter. Vill man stödja sådana grupper kan man t ex engagera sig för Emmaus eller Rädda Barnen på Åland.

Även i Norden finns en backlash och ett stort ointresse för jämställdhet. Det tycks som man tror att de vi har idag är självklart och att man inte behöver arbeta och kämpa för förbättringar, att det ska fixa sig.

Vi behöver vara solidarisk med våra systrar världen över, men också bevaka våra egna intressen både för oss själva här hemma, men också för dem i andra länder. När jag träffar t ex kvinnor ifrån utvecklingsländer så påpekar det hur viktig det är att vi kämpar vidare.

Vi har en hel del att göra, våldtäkter och våldtäkts försök är inte ovanligt, diskriminering och kränkningar pga av kön sker hela tiden. Lönegapet mellan män och kvinnors löner ökar. I ledningen för kommuner och företagare dominerar män stort.

Vi får inte bli bekväma för att vi själva kanske inte uppenbart och dagligen känner av orättvisor. Dom förekommer hela tiden.

Vi behöver kämpa för kvinnor rättigheter till sina kroppar, plats vid makten och ett jämställt och jämlikt samhälle på alla områden. Vi behöver driva dessa frågor här hemma genom de kanaler vi själva väljer.

Jag skulle vilja ha dubbelt med tid och kunna göra mer, blir så himla arg om och om igen när folk berättar om situationer eller presenterar fakta.