På hearing i finansutskottet!

Idag har jag varit på hearing i finansutskottet, jag var kallad i form av Näringslivsnämndens ordförande. I Kumlinge är det NLN som handhar trafikfrågorna. Jag hade laddat med vad vi tidigare sagt och att jag pratat med folk. Ungefär så här var min argumentation:

Skärgårdens landsvägar är färjorna, dagens osthyvland och beslut utan konsekvensanalyser och med kort varsel gör att förutsättningarna för att bo och arbeta i skärgården hela tiden minskas.
Ålands skärgårdstrafik är ett mycket välutvecklade skärgårdstrafikkoncepten. Det är en struktur och en flotta som är välanpassad för förutsättningarna med boende på större öar och vinterklimat delar av året.
Skärgårdstrafiken kostar drygt 15 miljoner på Åland, den servar 2500 fast boende en stor mängd sommarstugeägare och en hel del turister. Jämför man med trafik i Åboland , där servar man 1000 fast boende och trafiken kostar 7,5 milj. Så tycks det vara en rätt rimlig kostnad om man vill ha fastboende och en levande skärgård.
Jämför man med stödet till bönderna som är ett direkt försörjningsstöd så får 650 personer (varav många har andra arbeten) ett stöd på 16 miljoner.
Man måste ställas sig frågan har Åland råd med en infrastruktur för att vi ska ha en levande skärgård? Åland är en skärgårdsregion som hur mycket man än kan förkorta färjpass med broar och bankar kräver färjtrafik, vilket är en fördyrande omständighet jämfört med ett område utan skärgård, accepterar man inte det ska man vara tydlig med att skärgården inte längre kan vara en boende ort.
Trafiken är en betydande arbetsplats och om man ser hur landskapet har utarmat antalet möjliga arbetsplatser i skärgården jämfört med förr så bör man också ta det i beaktande. I de sammanhanget blir dagens form av privatiserings försök förödande för personalen och om de lyckas leder till minskade arbetstillfällen för skärgårdsbor.
Som jag ser det är det bara ett tillfälligt sätt att spara. Ett försök att få entreprenörer att lägger anbud som är låga vilket i sin tur leder till att de som arbetar inte kan få ersättning enligt gällande avtal och tonnage försämring genom att entreprenörerna använder ålderdomligt tonnage. Skulle det vara ok på något annat område? Driftsentreprenader riskerar dessutom att leda till att tonnaget slits onödigt hårt. Driftprivatiseringen i nuvarande form slår dessutom sönder ett säkert och fungerande system. Vi såg t ex i vinter hur Enklingetrafiken inte klarade av isen och förra vintern fick rektor på skolan lägga många timmar för att samordna transporter för lärare och elever i och med att färjorna inte kommunicerade med varandra eller med trafikavdelningen.

Tvärgående
Idén om att ta bort tvärgående 4 månader är en skrivbordsprodukt och det är skrämmande för oss som bor här att man inte bygger omstruktureringar på statistik, öppna konsekvens bedömningar och långsiktigt tänkande.
Man pratar om två huvudlinjer norra och södra linjen "huvudlinjer" och att tvärgående är något lite extra, lyx, men om man ska prata om lyx kan man väl säga att de som har de lyxigast är Föglö som har Skarven som går många gånger per dag samt en massa turer till Överö. Eller på södralinjen som har två parallella färjor som går på samma rutt. Eller på Bergö som inte har en enda bofast idag men som ändå har trafik eller på Brändö som har många turer österut per dag… Tvärgående är en del av vår vardag.
Nyttjandegraden av tvärgående linjen är hög; dess tidtabell och rutt passar både skärgårdens näringsliv och kommuninvånare, trots att linjens sämre komfort.
Tvärgående linjens beläggning ökade under 2009 jämfört med 2008, både gällande bilar och passagerare. I slutet av året 2009 (november och december) var Grisslan många gånger lastad till max.kapacitet och på flera turer fick bilar även lämnas efter p.g.a. fullt däck.
Tvärgående linjen binder samman skärgården och är en väletablerad linje för många tunga transporter. För mig som jobbar med SKUNK och skärgårdsungdomarnas möjligheter att träffa är en uppläggning en katastrof. Vi fick ställa in arrangemang denna vinter.
Uppläggning av tvärgående linjen skulle av transportbolag och fiskindustrier i skärgården kräva om arrangemang som är besvärliga. Det gäller näringslivets transporter över Kumlinge, transport av farlig last (bränsleturerna) och färskvarutransporter (mjölkbilen).
Hälften av Kumlingeborna pendlar till arbeten några turer tidiga avgångar senare turer möjliggör för folk att på ett något så när rimligt sätt resa till och från sina arbetsplatser. Blir det för besvärligt så kommer folk välja att flytta. Vissa turer är dessutom passar dessutom skolelever och pendlare speciellt bra. Kumlinge styrka och svaghet är att ligga i mitten.
Men folk pendlar också till Kumlinge Tvärgåendes morgontur från Långnäs på måndagar är en pendlartur, flera personer som arbetar i Kumlinge använder den varje vecka och en del veckor finns bland annat läkaren med på den turen. Att åka kl. 4.00 från Hummelvik är knappast ett alternativ för flera av dem.
Tvärgående sköter Bergö-trafiken.
Tvärgående linjens trafik är flexibel och kan lätt utökas sommartid med turer till Hummelvik, precis som man gjort under de senaste åren. Detta avlastar norra linjen, alltså Alfågeln.
Landskapet kan använda tvärgående för sina egna transporter t ex grus, eller så kan man hyra ut färjan till någon privat som behöver transportera något stort för några år kördes ett helt radhus ut till Kökar. De andra färjors turlista har inte den möjligheten, dessutom blir det dyrt med en större färja.
Många pensionärer väljer tvärgående och väger då in att körstreckan Långnäs-Mariehamn är kortare, säkrare och snabbare än Hummelvik-Mariehamn.

Isturlistan var förödande, sen var det ju ingen isturlista, utan en besparingslista för att man underbudgeterat. Årets statistik för tvärgående under vintern kommer att visa låg beläggning, men det berodde på isturlsitan som einte var ändamålsenlig för de flesta resande även om den höll tiden.
Tvärgående linjen är kostnadseffektiv, färjan med mindre besättning och mindre bränsleförbrukning är helt enkelt det billigaste inom landskapets flotta. På den färjan har personalen slimmat kostnader till det maximal.
Min vision.
Regeringen borde satsa så att de långa rutterna med båt kortas.Trafiken måste få en långsiktig plan, det är förödande för planering att som in vintras ha ett allmänt roddande med nya turlistor i flera omgångar.
Folk har byggt sin tillvaro på den trafik som är och har varit. Inflyttare reagerar dessutom snabbare på försämringar och vi riskerar utflyttning.
Ett nytänkande behövs dessutom där man t ex genom EU projekt prövar nya strukturella lösningar. Genom nya rutter och farkoster som kan möta framtidens behov av snabba transporter. Detta får dock inte vara på bekostnad av dagens bastrafik som bör ligga på en nivå likvärdig den som var 2009 (före nedskärningarna).
Utvecklingen kan innebära att nya resmönster utvecklas. Med dagens kommunikationsstruktur är bilen en förutsättning. I framtiden kan snabba turer och en fungerande kollektiv trafik och bilmöjlighet på fasta Åland skapa förutsättningar för bland annat pendling och ökade möjligheter för näringsliv och turism att utvecklas.
En långsiktigt plan för omstrukturering av trafiken är ett måste! Dagens struktur är inte anpassad till dagens behov, utan är ett pusselverk som har sin bas i gamla maktkamper och behov. De får inte fortsättningsvis vara så att de som har maktens öra, eller skriker högst eller är mest aggressiv får mest.
Att idag skära ned på trafiken är att montera ned möjligheterna att bo, leva och idka näringsverksamhet i skärgården. Istället för att använda osthyvel bör redan idag skjutas till pengar så att trafiken hålls på en rimlig nivå.
Gör en långsiktig plan med kanske 12 år i sikte. Hur ska infrastrukturen se ut om 12 år, då kan vi i kommunerna luta oss mot den och jobba med inflyttning. Idag är det så gott som bortkastat. Moderna människor är resande och flyttar inte ut och isolerar sig.
Stoppa privatiseringarna! Gör om skärgårdstrafiken till ett samhällsägt rederi i aktiebolagsform, inför inga privata linjer, ett bolag ger flexibilitet de finns då mer tonnage att flytta runt efter behov.
Arbeta fram klara regler, samarbeten och åtgärdsplaner för: menförestrafik, sjuktransporter, sjöräddning och inte minst gemensamma färjfästet lösningar.