1:a MAJ 2024

1: maj är för mig och många andra på vänsterkanten en viktiga dag.

Det är en chans att lyfta viktiga frågor en dag att stärka  samhörigheten och det är en dag för att fira och stå upp för demokratiska rättigheter här hemma och runt om i världen.

Vi som firar första maj och engagerar oss alla andra dagar i stort och i smått möts och lyfter vikten av att ta ansvar för den värld vi lever i. Klimatkris, krig och konflikt och hoten mot demokratin är alla globala utmaningar som vi måste lösa gemensamt liksom frågor om utanförskap, ofrivillig ensamhet, lokal fattigdom och andra orättvisor som drabbar människor. Vägen framåt är organisera sig, samarbeta och att stötta varandra i arbetet för en bättre värld.

1: maj är arbetarrörelsens dag där facket har en central roll. Den fackliga organiseringen är låg på Åland, vilket är vanligt i små samhällen som inte har en stor arbetsgivare, men att vara med i facket är inte som många tror bara en arbetslöshetsförsäkring utan är också en solidairtets handling gentemot andra här hemma och runt om i världen. Åland behöver fler som går med i facket och facket behöver fler som engagerar sig för att vara starka och ständigt kunna förnya sig.

I år har jag inte möjlighet att vara med på torget i Mariehamn där den åländska socialdemokraterna samlas och firar. Men tar mig en stund att hämta energi och kunskap för fortsatt engagemang.

Ha en fin 1:a maj som i är verkar ha vädrets makter med sig,

Vi vuxna är problemet!

Ungdomar saknar framtidstro. Den komplexa och skrämmande utvecklingen i omvärlden gör att de
tenderar att distansera sig snarare än engagera sig. De visar den svenska Ungdomsbarometern. Fler har också tappat tron på demokratin som system och politik som metod. Unga känner varken tilltro till sina egna möjligheter att påverka samhället eller på politikers förmåga att lösa samhällsproblem. Vi har ingen undersökning på Åland men hälsa i skolan visar att allt fler unga mår dåligt och inte mycket talar för att de skiljer så mycket från de som den svenska Ungdomsbarometern lyfter fram.

Det är vårt ansvar som vuxna att hjälpa unga att återfå hopp inför framtiden och att kanalisera sina oro och frustrationer till engagemang. Unga måste i många olika sammanhang ges möjligheter att vara engagerade, delaktig och kunna påverka. De måste ges möjlighet att möta och träna på samtala med olika engagerade politiker, aktivister och entusiaster i skolan såväl som på fritiden. Vi har alltför länge matat barn och unga med sysselsättning i form av mängder av fina fritidsaktiviteter, men vi har inte givit dem redskap att engagera sig och att hitta mål och mening. Det är vi vuxna som måste visa att samarbete och samhällsengagemang är de som samhället behöver och de som gör att man mår bättre, även när det är utmanande. Det är vi vuxna som ska bjuda in och med unga och träna dem i detta, men vi sviker dem med vår välvilja och med våra livsval som bidrar till natur- och klimatkatastrofer. Vi är två generationer som överutnyttjat mycket av det som den unga generation skulle få leva och njuta av.

Vi vuxna och våra organisationer måste förändras, och vi måste hjälpas åt för att göra det. Vi måste aktivt arbeta med klimatkrisen, även om det innebär obekvämt. Vi bör inte bara kritisera politiken utan också bidra till dess förbättring. Skola och fritid måste omorganiseras för att prioritera ungas framtidshopp, och undervisningen och aktiviteterna måste främja deras möjlighet att bli aktiva medborgare. Skolorna bör öppna sina dörrar för organisationer och politiska partier så att alla unga får möjlighet att möta och diskutera med olika engagerade personer, och höra deras motivation och tankar kring olika frågor. Vi måste själva engagera oss för andra och inkludera unga i detta engagemang. Det finns många sätt att engagera sig, man kan t ex arbeta med matdistribution vid Röda Korset, bli stödfamilj för en ung person som behöver extra stöd, engagera sig i läxhjälp för barn som behöver extra träning, vara aktiv i en förening som strävar efter förbättring ab något område i samhället eller för en specifik grupps situation, eller gå med i ett politiskt parti för att driva frågor man anser vara viktiga. 

Möjligheterna finns och det brinner, vi kan alla göra något, men politikerna har ett extra ansvar. 

Tankar kring kommunalpolitiken i Kumlinge

Ett år har snart gått och likaså en mandatperiod i Kumlinge kommuns politiska liv, som den här perioden varit mer turbulent än vanligt. En del väldigt tråkigt och jobbigt, annat mer framåtsyftande och utvecklande. Filmen om Kumlinge som jag en gång var med och tog fram, har förnyats, vilket varit ett bra initiativ.

Kommunalpolitik i en liten skärgårdskommun är besvärligt ur ett demokratiskt perspektiv. Här har vi inga partier eller grupper som har en ideologi som bas eller driver ungefär samma linje.Till styrelsen väljs några från fullmäktige, men man plockar också in folk utifrån som inte blivit prövade i val utan för att de vid en fråga ställer upp för kommunens bästa, men det kan ju betyda väldigt olika saker för olika personer. Det gör det svårt, för det finns ingen gemensam grund och kommunikation mellan styrelse och fullmäktige. Man har varken en ideologiska värdegrund gemensamt eller ett program man kommit överens, om så förslag från styrelsen ifrågasätts ofta och röstas ibland ned och hur besluten blir i fullmäktige beror mycket på vilka personer som är på mötet. Det gör att styrelsen ofta känner sig överkörd av fullmäktige, då representanterna där ju driver sina egna frågor och linjer och å andra sidan känner sig fullmäktige ibland åsidosatt då det inte finns någon kommunikation innan frågorna kommer till fullmäktige. Det blir inte bra. Det handlar inte om att någon gör fel, utan att systemet inte skapat för endast en kommunal vallista där alla oavsett ideologisk bas eller åsikter är uppställda. Systemet bygger idag på att man ha flera vallistor som bygger på gemensamma idéer och har representation från fullmäktige till styrelsen och därmed direkt koppling mellan styrelsegruppen och fullmäktigegruppen. Med en lista har det heller i vår kommun inte varit många gemensamma beredandemöten som det oftast är när man har partier eller listor med en gemensam plattform. Utan var och en förbereder sig själv. Det gör att man lätt ses som besvärlig och illojal om man kommer med egna förslag till fullmäktige, och styrelsen som jobbat fram ett förslag känner sig illa behandlad när besluten inte går den väg som de föreslagit. Det blir väldigt destruktivt. Olika åsikter, kunskaper, förståelse och värderingar behövs för att vaska fram bra beslut.

Det måste gå att hitta ett bättre samspel och här vilar ett stort ansvar på kommande ordförandena i styrelse och fullmäktige att hitta nya former för hur det kan göras. Sen kommer vi förstås alltid ha olika åsikter och linjer som vi driver. Det är ju därför vi alla engagerar oss.

Inför budgetbehandlingen, som ju är det styrmedel som man som fullmäktige ledamot har, hade jag tre viktiga spår med efterföljande förslag: 
1. Personalpolitik; kommunen måste ta vara på sin personal och både arbeta fram ett personalpolitiskt program och förbättra arbetsmiljön (som jag tidigare motionerat om)

2. Näringspolitiken; kommunen behöver en förnyad näringspolitik och den ska handla om alla näringar, inte bara besöksnäringarna.

3. Att stärka digitaliseringen; att inte bara tala om strategi utan också att stärka strukturen (här handlar det allt från service till säkerhet och det måste göras i samarbete med andra kommuner).
Ganska många av mina förslag gick igenom, vilket var glädjande, och de var heller inte kostnadsdrivande, som mina ideologiska motståndare brukar hävda att mina förslag är.
Dessutom stödde jag två investeringar, den ena handlade om pengar till mat, för att som jag ser det behålla kvalitén, samtidigt som matkostnaderna har skjutit i höjden. Den andra handlade om att verkställa de förslag till ombyggnader och förbättringar för dagis som tagit fram. Det handlar om förbättringar för arbetsmiljö för personal och barnens miljö. Det är pengar som kommunen de facto inte har, då budgeten redan är på minus, men som jag menar att vi måste satsa, om kommunen ska vara intressant som kommun att bo och leva i. Jag ser också en risk där vi inte har möjlighet att behålla den personal vi har (nästan ingen vill jobba med omöjliga förutsättningar). Det är verkligen ett svårt läge, Kumlinge kommun har idag en mycket slimmad budget och jag ser inte att mer osthyvlande av budgetposter är möjligt. Antingen blir kvalitén för låg eller så klarar vi inte de lagstadgade uppgifterna. Det är också problematiskt att inte investera eller göra nya satsningar. Båda behövs för att stärka kommunens position för framtiden och för de som idag bor här.
Det kommer att vara tuffa och svåra beslut framöver, och jag som drivit på om att slå samman kommuner för att klara av att tillsammans ge alla medborgare, oavsett boningsort, jämlik service, är övertygad om att det måste göras förr eller senare. Som jag ser det så har inte kommunen som administrativ- och politisk organisation ett egenvärde, vi måste se till medborgarnas bästa. Någon form av större kommun kommer inte automatiskt göra det bättre, vi kommer att behöva lokala politiker och engagerade som driver skärgårdens och skärgårdsbornas intressen. Jag hoppas att vi kan hitta en väg för att komma vidare med detta.

Kommunen har nu beslutat klart om den förvaltningsreform som jag drivit på för, där man tar bort alla nämnder, utom den tekniska, som är lagstadgad. Det är svårt att hitta folk även till dessa färre platser, både för styrelse och nämnd. Framförallt då de som ställde upp i valet var så få. Jag tror dock att vi genom reformen kan få tydligare rollfördelning där politiker inte lägger sig i detaljer som vi anställt tjänstemän att göra. Tjänstemän som är utbildade för att föredra och hantera de områden de har som uppdrag att hantera. Sen kan man konstatera att flera av tjänstemännen har för lite arbetstid för att kunna göra den service som förväntas, vilket i sig säkert kan bli ett arbetsmiljöproblem då de inte hinner med allt som behöver göras, vilket jag själv sett i den nämnd jag har varit ordförande för.

Jag hoppas att denna mandatperiod ger ett bättre samspel mellan fullmäktige och styrelse. 

Jag hoppas att vi tillsammans med andra kommuner och landskapet hittar vägar för att hantera den ekonomiska kris som flera kommuner står inför.

Låt Åland bli en föregångare genom en modern ungdomspolitik

Skrev en insändare om ungdomspolitik, se nedan. I dag presenterades dessa siffror. som verkligen är skrämmande.

Nu kommer förslag på åtgärder som i sig inte behöver vara dålig, men det behövs ett helhetsgrepp.

Här är insändaren:

Många menar att ungdomsverksamheten behöver mer pengar, jag är tveksam, få ställen erbjuder så mycket aktiviteter som en centralt boende ung person på Åland har tillgång till. Det är många fina aktiviteter, men ökad segregation, geografiska hinder, ökad psykisk ohälsa och en relativt sett otrygg framtid behöver en modern ungdomsverksamhet som bygger på forskning och alla den kunskap som ungdomsfältet samlat in. Inte att sysselsätta unga.
EU har en ungdomsstrategi och en checklista som vi på Åland kan dra nytta av och skapa en verksamhet som har som mål att främja ungas utveckling och möjlighet till delaktighet i samhället. Enskilda åtgärder som fritidspeng, ungdomsråd eller mer pengar till idrotten kan vara välmenande, men de kan också vara ineffektiva om de inte kopplas till tydliga mål och kvalitetskrav.
Vi måste investera i ungas framtida färdigheter och välbefinnande. Det innebär att utveckla både fritidsverksamheten och skolsystemet. Skolor måste utformas för att stödja varje elevs inlärning, främja dennes kreativitet och lära unga att vara delaktiga i demokratibygget. Fritidsaktiviteterna måste ha en liknande inriktning, där främjande och informellt lärande är i fokus. Unga som kan formulera sina åsikter, vet hur man organiserar sig och som lär sig att vara aktiva medborgare, kommer att bidra till ett starkare samhälle och mår också bättre själva. Åland behöver ett ungdomspolitiskt program som innehåller åtgärder och förses med resurser som behövs för att genomföras.
Endast genom en sådan strategi kan vi tackla de ökande problemen som unga har och samtidigt utnyttja den värdefulla resurs som våra unga utgör för att bygga en bättre framtid för Åland. Det är dags att satsa på en modern ungdomsverksamhet som är baserad på forskning, kunskap och en tydlig vision.

Den som vill läsa mer:
The European Union Youth Strategy 2019-2027

Gemensam Europeisk checklista för verksamhetsutveckling

Hur ska de gå för skärgården?

I veckan genomförde vi nu en för första gången en valdebatt online, det startade med lite tekniskt trassel vad det gäller streamingen och vi var nog alla i panelen lite obekväma, men gjorde vårt bästa.

Ett extra stort tack till Kicki Blomqvist och Tony Wickström som roddade de hela och stort tack till de andra partiernas deltagare.

Jag presenterade vårt program men på 2 minuter och med lite korta inlägg blir det ju ingen helhet, sätter in det nedan för den som läsa.
Såg att jag fick en fråga om varför jag menar att kommunerna är för små.
Hoppas att svaret blev tydligt. Om inte ska jag förklara här. En liten kommun har enligt lagen samma ansvar som en stor så Kumlinge och Espo ska kunna ge samma service och expertkunskap de kräver resurser och kompetens som vi omöjligt kan ha. De ska klara av att utveckla kommunens näringspolitik, arbeta med hållbarhetsmålen både de social och de miljömässiga. De klarar inte kommuner med en skattebas på ett par hundra och vad händer om det krävs en stor ekonomisk insats pga en olycka eller något annat? Det knäcker kommunens ekonomi, redan en kommun som under en period behöver många institutionsboende klarar inte det. Också demokratiskt är det problematiskt folk ställer upp i val och nämnder för att de om behövs men engagerar sig inte i så hög grad som krävs för att kunna fatta upplysta, medvetna och insiktsfulla beslut. Det blir problematiskt och riskerar antingen tjänstemanna sytre eller att några få dominerar personer dominerar.
Jag menar att vi som har samma villkor behöver hitta sätt där vi utvecklar våra kommuner tillsammans. Jag har under årens lopp försökte med allt från en gemensam skärgårdskommun, börja med att några kommuner går samman, gemensamt skoldistrikt…
Jag ser ju att vi inte klarar av det och tror att vi som har samma villkor skulle kunna både bli starkare i våra direkta verksamheter, starkare politiskt men också genom en gemensam röst gentemot landskapsregeringen och fasta Åland när de behövs. Idag och tidigare ställs vi alltför ofta emot varandra.

Ålands Socialdemokrater  
Valprogram för skärgården

 Skärgården en viktig del av Åland
Skärgården behöver ofta skräddarsydda lösningar som utgår ifrån de särskilda behov som finns. Vi står för en skärgårdspolitik som vilar på de socialdemokratiska grundvärderingarna solidaritet, frihet, fred, jämlikhet och alla människors lika värde. En politik som inte fladdrar hit och dit utan som bottnar i att alla ålänningar är lika viktiga. Skärgården ska förbli en levande del av Åland året runt, inte bara ett sommarparadis. Småskaligheten är viktig, men befolkningen liten så nu behövs verklig samverkan och samordning inom många områden.
 

Vi vill jobba för:
Skärgårdskonsekvensanalyser
Alla lagar, beslut och förändringar som tas av landskapet och i kommunalförbund behöver en konsekvensanalys. Då normen är att bo centralt och i tätort gynnas medvetet eller omedvetet alltid tätorten, därför torde alla beslut och åtgärder alltid konsekvensbedömmas utifrån hur de påverkar skärgård och landsbygd och människorna som bor där.
 
Skräddarsydd kommunreform för skärgården
Dagens små skärgårdskommuner klarar inte längre av sitt uppdrag. Det vacklar redan betydligt på flera sätt och utmaningarna är många; demografiskt, demokratiskt, ekonomiskt och kompetensmässigt. Det behövs en förändring med någon form av kommunreform. Vi ser att en skräddarsydd lösning för skärgården är nödvändig, att till exempel en asymmetrisk kommunal ansvarsfördelning kan vara en framkomlig väg. Vi vill i samverkan med skärgårdsborna och andra partier söka vägar framåt. Vi måste nu komma vidare.

Skärgårdstrafiken 
Nu krävs omställning, förnyat fossilfritt tonnage och bolagisering och att färjorna anpassas för människor med olika funktionsvariationer. Förstärkt kollektivtrafik behövs också för det skulle lösgöra bilplatser. Vi vill testa nya metoder, exempelvis drönartransporter för varor kunde utvecklas. Nya transportmöjligheter utreds och en långsiktigt plan arbetas fram.

Hälso- och sjukvården
Vi vill reservera en ordinarie plats i Ålands hälso- och sjukvårds styrelse för en person bosatt i skärgården. Vi vill att en skärgårdsläkartjänst inrättas, som har till uppgift att arbeta uppsökande och utveckla hälsovården för alla som bor i skärgården. ÅHS måste utveckla den digitala verksamheten så bara de nödvändiga besöken på plats behövs.

Barn och ungdomar
Vi vill se ett starkt stöd för ungdomarnas egen organisering och resurser för en kvalitetsmedveten ungdomsverksamhet som skapar jämlika villkor. De små skolorna får extra stöd för att utveckla den digitala undervisningen så att även elever bosatta i skärgården får del av kompetens och samspel med andra unga i deras egen ålder.
Skärgårdens skolor och ungdomsverksamhet får ett speciellt uppdrag att arbeta med skärgårdsnatur, innovation och entreprenörskap.

Äldreomsorg
Goda förutsättningar måste ges så att skärgårdskommunerna kan ta hand om gamla med olika behov.
 

Natur och miljö
Den åländska ytterskärgården är unik, landskapet ska verka för att skydda stränder och freda områden i ytterskärgården. Gärna genom att inrätta en Skärgårdens Nationalpark.

Trygghet och säkerhet
En sjöpolisenhet som året om ansvarar för trygghet och säkerhet i skärgården skapas. Polisen ska arbeta förebyggande men också kunna agera vid allt från vårdslös fisketurism, brott, katastrofer till trafikolyckor.

Bin och honung

Jag har varit biodlare i över 30 år. Idag har jag 8-10 kupor på två ställen här på Kumlinge. Idag hade jag besök av en biodlingsintresserad ung kvinna som fått i födelsedagspresent besök i min biodling.
Jättebra idé från Seglingebutiken.

Här är en kortfilm som jag fått hjälp av några av mina döttrar att skapa. Filmen handlar om hur det går till att ordna en burk honung, vilket också ingick i presentkortet.

Överst på presentkortet syns också värt företags nya logga.

Val 2023

Igår var det valfotografering för kandidater sm ställer upp för Socialdemokraterna på Åland. Jag har bestämt mig för att ställa upp i lagtingsvalet som jag gjort många gånger tidigare men hittills inte fått tillräckligt med röster för att ta en plats i lagtinget, men det har varit ett sätt att ställa upp för laget och att sen få möjligheter att tillsammans med partiet driva och påverka olika frågor.

I valet ligger skärgården mig förstås varmt om hjärtat. Jag har tillsammans med andra i partiet tagit fram några av de viktiga frågorna som partiet kommer att driva som handlar om skärgården. Utöver det så har Ålands socialdemokrater ett bra och trovärdigt valprogram som jag står bakom.

Här kommer skärgårdspunkterna 

Skärgårdskonsekvensanalyser

Måste genomföras på alla lagar, beslut och förändringar som tas av landskapet, ÅHS myndigheter och i kommunförbund. Då normen är att bo centralt och i tätort gynnas medvetet och omedvetet alltid de som passar in, därför torde alla beslut och åtgärder alltid konsekvensbedömmas utifrån hur de påverkar skärgården och de som bor där.

 

Skräddarsydd kommunreform för skärgården
De går inte längre de små skärgårdskommunerna klara inte av sitt uppdrag mycket länge till och det räcker inte med lite mer stöd, de finns utmaningar demografiskt, demokratiskt, ekonomiskt och kompetensmässigt. Det behövs en förändring med någon form av kommunreform. Vi ser att en (skräddarsydd) lösning för skärgården är nödvändig, att t ex en asymmetrisk kommunala ansvarsfördelningen kan vara en framkomlig väg. Vi vill diskutera med skärgårdsborna och andra partier för att genast komma vidare.

 

Skärgårdstrafiken 
Nu krävs omställning, förnyat tonnage och bolagisering och att färjorna anpassas för människor med olika funktionsvariationer.

Förstärkt kollektivtrafik behövs, de skulle också lösgöra bilplatser.

Drönartransporter för varor utvecklas.
Nya transportmöjligheter utreds och en långsiktigt plan arbetas fram.

 

Hälso- och sjukvården
En plats i ÅHS styrelse för en person bosatt i skärgården.

En skärgårdsläkartjänst inrättas, som har till uppgift att arbeta uppsökande och utveckla hälsovården för alla som bor i skärgården.
ÅHS måste utveckla den digitala verksamheten så bara de nödvändiga besöken på plats behövs.

 

Barn och ungdomar
Starkt stöd för ungdomarnas egen organisering och resurser för en kvalitetsmedveten ungdomsverksamhet som skapar jämlika villkor. 
De små skolorna får extra stöd för att utveckla den digitala undervisningen så att även elever bosatta i skärgården får del av kompetens och samspel med andra unga i deras egen ålder.
Skärgårdens skolor och ungdomsverksamhet får ett speciellt uppdrag att arbeta med skärgårdsnatur, innovation och entreprenörskap.

 

Äldreomsorg
Goda förutsättningar måste ges så att skärgårdskommunerna kan ta hand om gamla med olika behov.

 

Natur och miljö
Den åländska ytterskärgården är unik, landskapet ska verka för att skydda stränder och freda områden i ytterskärgården.

 

Trygghet och säkerhet

En sjöpolisenhet som året om ansvarar för trygghet och säkerhet i skärgården skapas. Polisen ska arbeta förebyggande men också kunna agera vid allt från vårdslös fisketurism, brott, katastrofer till trafikolyckor.

 

Sammanfattning

Det behövs en skärgårdspolitik som bottnar i de socialdemokratiska grundvärderingarna; solidaritet, frihet, fred, jämlikhet och alla människors lika värde. En politik som inte fladdrar hit och dit utan som bottnar i att alla ålänningar är likvärdiga. Skärgården ska förbli en levande del av Åland inte bara ett sommarparadis eller turistort. Småskaligheten är viktig, men vi behöver samverkan och samordning på många områden. För skärgården krävs ofta speciella lösningar.

Kommunalvalet 

är en svårare fråga och jag har inte bestämt mig för om jag ska ställa upp. Jag har däremot valt att bjuda in till ett möte för att diskutera. Jag vet att de inte brukar komma så många på dylika möten om man inte personligen bjudit in, men hoppas ändå att det kommer några för jag tror att det blir en utmaning att hitta kandidater. Inte för att vi nu har en nämndreform på kommande, för den kommer inte göra det mer krävande att sitta i fullmäktige utan för att vi är så få möjliga.

I min inbjudan har jag skrivit följande: 

"Tycker du att det är viktigt att kommunen har en stark och engagerad politiskledning som väl representerar olika delar av Kumlinges befolkning är du välkommen till ett öppet möte torsdagen den 10/8 kl. 18.30 där vi funderar, sonderar och diskuterar. 

I Kumlinge har det de senaste åren bara funnits en lista med dess för- och nackdelar. Ett problem som flera ledamöter upplevt är att det inte funnits något transparent beredande arbete i grupper utanför de formella mötena i fullmäktige, styrelse eller nämnder som det ofta finns där man har politiska grupperingar eller partier. 

Inför kommande mandatperiod har fullmäktige beslutat att ta bort alla frivilliga nämnder (endast byggnadstekniska nämnden blir kvar) och utöka styrelsen till 7 personer. Det blir en ny struktur att arbeta i för alla som vill engagera sig för kommunens bästa. 

Fullmäktige är 9 personer plus suppleanter och arbetet för att få till en eller fler listor med kandidater behöver startas. Listorna ska vara inlämnade måndagen 11 september.

Att komma med på mötet betyder inte att du förutsätts ställa upp i valet."

Välkommen med

Mia Hanström fullmäktigeledamot i Kumlinge