tisdag 26 augusti 2014

Ja, vi behöver feminism

Jag har äntligen fått färdigt en insändare som svar på  ”Behöver vi feminism?” krönika skriven Victor Sundqvist i gluggen  i Ålandstidningen. Här kommer den.

Victor skriver att han numera slutat att kalla sig feminist. Det får han gärna göra, men att avfärda en teori och en rörelse med att den är fel ute för att den inte jobbar med alla orättvisor och svepande menar att kvinnor nog borde ta ansvar för andra orättvisor än de som kvinnor utsätts för, är vanlig och upprörandet.

Som jag ser det har vi ett stort samhällsproblem i att kvinnor fortfarande, år 2014, har sämre ställning än männen i samhället. Jag har engagerat mig och jobbat med de här frågorna i snart 40 år, det kommer alltid upp att kvinnor borde ta ansvar för andra grupper, i de här fallet män så fort de engagerar sig i kvinnofrågor. Jag kan tycka att det är lite respektlöst, det är som att säga att de orättvisor och kränkningar som flickor och kvinnor drabbas av är oviktiga eller att att dom egentligen inte finns.

Många människor vill inte se strukturella skillnader mellan könen, och ja, dom är besvärande, man vill varken bli sedd som offer eller att riskerar peka ut en förtryckande grupp. Något som ligger nära tillhands om man synliggör orättvisor. Men de man vill är ju att förändra strukturen och problemet är komplicerat, vi är alla med och på ett eller annat sätt upprätthåller ett orättvist system av gammal vana, omedvetet eller medvetet ibland för att bevaka gamla positioner och privilegier och ibland för att vi är bekväma.

Idag har vi massor av fakta som synliggör skillnader i hur män och kvinnor behandlas, för att ta några exempel; löneskillnaden mellan kvinnor som grupp och män som grupp på Åland är 18 %. Räknat på en arbetsdag mellan 08-17 innebär det att kvinnor arbetar gratis efter kl 15.33. Av sexualbrotten som utförs på Åland står män till 100% för dem. I vårt parlament är det 30% kvinnor och 70% män. Dubbelt fler män dör av olycksfall och våld, allt enligt ÅSUB. Utöver det möter kvinnor och flickor en ständig objektifiering och sexualisering, något som få män gör.

Anser man inte att detta är problematisk och inte vill se att det här samhället i högre grad är byggt för att passa män som grupp än kvinnor, ja då behöver man ju inte bry sig.

F ordet har alltid haft negativa associationer, men feminism handlar om allas lika värde oavsett kön, oavsett religion, oavsett sexualitet, oavsett någonting. Enligt Nationalencyklopedien som måste ses som en objektiv källa, är feminism en social rörelse för jämställdhet mellan kvinnor och män. Feminism var ursprungligen ett nedsättande ord; feminist var en person som inte anpassat sitt beteende till de förhärskande könskonventionerna. Ordet lanserades som benämning på kvinnosakskamp vid den internationella kvinnokonferensen i Paris 1892. Det avsåg då framför allt lika rättigheter, inte minst i ekonomiskt hänseende.

Feminism väcker fortfarande starka känslor. Bakom ordet ligger vilja och engagemang, det kräver handling det är också en av styrkorna med ordet. Jämställdhet är ett mer ljummet begrepp, de pekar på en vision, vad vi vill ha men är inte krävande. För många av oss är feminism och jämställdhet samma sak, men feminism är en starkare position, feminism pratar ofta om problem den visar på strukturella problem och privilegier. Feminism är för total jämställdhet mellan könen. Feminism är för människors lika värde, oavsett kön.
Att välja att kalla sig feminist är att visa på att man är beredd att göra något åt problemet.

Victor, ja vi behöver feminism. Den 1 september startar vi en ny organisation för feminism och jämställdhet du får gärna komma med i de förändringsarbete.


torsdag 21 augusti 2014

Om bildning

På Kulturnatten hade ABF-Åland  en mångfacetterat program, en pusselbit i det var att jag läste en text från scenen som ackompanjerades av dans bland annt från Boryana Ivanova som gjorde hela programmet tillsammans med mig. Både på Emmaus och  på biblioteket kortade jag den något, här kommer hela. Texten är bland annat inspirerad av Bengt Göransson som besökte ABF- Åland på 30 års jubileet 2013.

Bildning är inte bara innehåll utan också rörelse. Rörelsen i bildningsbegreppet; fördjupningen, sidospåren, försvårar preciseringen av innehållet.
 
Bildning avser både handling och förhållningssätt. 
Bildning är konkret handling i form av organiserade studier, oftast i ett bildningsförbunds regi men också på andra håll.
 
Den del av bildningsbegreppet som avser förhållningssätt ställer krav på öppenhet och fri tillgång. Samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområden och verksamheter inom kultursektorn är lättast att inkludera i folkbildningsarbetet men också naturvetenskapliga och tekniska ingår.
 
Bildning kan inte mätas.
Idag finns en åsiktsmarknad där tankar, hållningar och gemenskaper ses som varor som medborgarna kan välja mellan. Det finns ett stort tyckande som inte grundar sig på eftertanke och reflektion. Det finns ett stort utrymme för förenkling istället för att grunda sina åsikter i värderingar, kunskap, bearbetad erfarenhet.
 
Åsiktsmarknaden styrs av kommersiella krafter men också regeringar och myndigheter runt om i världen försöker fostra medborgarna till att omfatta de rätta uppfattningarna.
 
All folkbildning förutsätter att den som omfattas av den vill, kan och har rätt att ställa sina egna frågor.
 
Bildning är ett av de där begreppen, liksom demokrati och frihet – som är positiva men som är svåra att precisera.
Bildning kan fås genom studier och reflektion och kan ses som en del i att utveckla sin personlighet på ett mångsidigt sätt. Att vara bildad är att ha aktiva värderingar som John Steinberg kallar det, alltså att man övervägt och reflekterat innan man skaffat sig en åsikt.
 
Men bildning tangerar också de här med att förverkliga sig själv, men räcker det? Att bli bildad har att göra med att växa som människa, men också som medmänniska.
Att vara utbildad behöver inte betyda att personen är bildad och hög utbildning är ingen garant för bildning.
 
Bildning är delvis att du vet sådant som "man ska veta" – men det är också en process som fortsätter hela livet. En förmåga att förstå och kunna analysera samhället, människor och kunskap.
Bildning är att våga öppna dörrar. Att ständigt vara nyfiken på det som är annorlunda.
 
Men också att kunna använda de man lär sig i vardagslivet.



Att bilda sig en bild.

söndag 17 augusti 2014

Privatisering av offentlig verksamhet som infrastruktur och välfärd.

Jag har tidigare varit tydlig med att jag inte tror på privatisering av offentlig verksamhet, varken som förbilligande projekt i längden eller som kvalitetshöjare.
I dagarna har landskapsregeringen meddelat att nu går även norra linjen ut på privatisering till ett bolag utan större erfarenhet av Ålandsskärgårds eller färjetrafik.

Visst kommer de säkert vara billigare i till en början, men det kräver nu en ny sorts kunskap som tjänstemännen på landskapsregering måste skaffa sig och i längden visar det sig på de flesta ställen att kvalitén, säkerheten sjunker och efter ett par år börjar det kosta mer eller i nivå med tidigare.

Bakom privatisering ligger en tuff ekonomi och en stark ideologi.

* Varför skulle  tävling och konkurrens leda till bättre verksamhet, när vi alla vi vet att samarbete, nätverkande, idéutbyte och gemensamma utveckling är de viktigaste framgångsfaktorerna?

* Framgångsrika verksamhet är i grunden beroende av bra ledare, bra personalpolitik, bra och tydlig struktur och ett stort utrymme för egna initiativ och gemensam omsorg, det har inget med om någon gör det i privat regi eller inte.

* Hur kan en verksamhet bli billigare om den ska ge vinst till någon, vinsten måste ju tas från antingen kvaliteten i verksamheten eller lönerna?

Som tur är har man inte som i Finland sålt bort alla båtarna utan bara driftsprivatiserats. Jag gissar att om några är så går det som med en hel del verksamhet runt om i Europa, man rekomunaliserar, man börjar att driva elbolag, sophämtning, etc i offentlig regi igen. Problemet då är ofta att man tappat mycket kompetens och slagit sönder en organisation som måste byggas upp på nytt. 

Ja den som lever får se.