Skärgårdskvinnoseminarium 2013

Årets skärgårdskvinnoseminarium samlades 60 skärgårdskvinnor från Åland, Åboland, Stockholms och Estlands skärgård detta år hölls seminariet på Ormsö och i Nuckö. Från Åland var vi 7 kvinnor som for, alla aktiva i förra året arrangemang på Kumlinge. Årets seminariet hade rubriken Kulturarv runt oss och vi gjorde många studiebesök i svenskbygderna bland annat besöktes Aibolands museum i Haapsalu som forskar, bevarar och infomerar om den estlandssvenska historian. Föreläsningar hölls om naturterapi av Irje Karjus från Metsamoori perepark och av Anne Rudanovski från Pappersmuseet i Tartu på tema Ett blad papper – vad är det? om att vika papper för arkitektur, origami, kirigami. Viktigast är dock ändå vid varje tillfälle det nätverkande som sker mellan kvinnorna från de olika öarna, något som man kan konstatera att det är stort behov av, då seminairet utan en förening eller finansiering forstätter år från från år detta var det 27 i ordningen. Nästa år blir seminariet i Korpo.

Ska skatt användas till att medel- och överklass ska få mer fritid?

I Finland har motsvarande RUT-avdraget funnits länge, så det finns ingen debatt om det, men i dessa tider när det ska sparas så tycker jag att man borde överväga att ta bort det.
Anita Nyberg, professor i genusvetenskap och tidigare huvudsekreterare i Kvinnomaktutredningen, gör i senaste numret av tidskriften Fronesis en sammanställning av de erfarenheter som finns av Rut-avdraget i Sverige. Det finns inga säkra uppgifter om konsekvenserna då avdraget inte har utvärderats. Men Anita Nyberg har lagt samman olika uppgifter och kommit fram till att avdraget troligen skapat 6 500 nya heltidsarbeten vilket ju är bra men prognos som gjordes innan beslutet fattades var 60 000 nya jobb och alla jobben kostar skattemedel. Avdraget verkar inte heller ha lett till ökad jämställdhet. Anita Nyberg skriver:”Det faktum att ett begränsat antal kvinnor med relativt höga inkomster men ont om tid nu har möjlighet att köpa hushållstjänster av andra kvinnor ökar inte jämställdheten, utan står i samband med ökad inkomst- och klasskillnader mellan kvinnor och i samhället i stort.”

RUT-avdraget gör att medelklassfamiljer har mer fritid, då de inte behöver ägna så mycket av av sin egen tid åt städning. Är det de som vi ska bidra till med våra gemensamma skattemedel? Det tycker inte jag.

Upphandlingsproblem, girighet och annat jag funderar på

Ibland finns helt enkelt inte tiden och ibland är det inspirationen, som gör att bloggen vilar. Tycker ända att bloggen är en bra metod att formulera vad man tycker i olika frågor att göra sin tyckanden till mer aktiva värderingar och åsikter. Den är också en bra metod för att ta vara på intressanta saker som andra bidrar med i debatten och samhället.
Nu har jag läst om skärgårdstrafiken i Stockholm och det blir tydligt att de i alla tre skärgårdsregionerna är svåra frågor. I Stockholm har debattens vågor gått höga om vem som ska köra färjorna i skärgården. När beslutet skulle fattas i måndags drogs stora delar av upphandlingen tillbaka. Frågan har behandlats i fem år och stockholmarna har betalt minst 17,9 miljoner kronor till olika konsultbolag. Hmmm man undrar.

Upphandling är en svår konst, det vet vi från våra små kommuner, de vet vi från landskapets olika affärer och även en så stor enhet som Stockholmslän har problem. Att upphandling dessutom ofta gör det billigare i början, men sen dyrare utöver kostnaderna som tillkommer för kontroll och tillsyn vet vi från bland annat SNS rapport Konkurrensens konsekvenser och A-Smedjans rapport Privatiseringens effekter. Dessutom verkar det som att kapitalismens självreglering inte fungerar när man rör ihop den med offentligverksamhet. Det blir problematiskt med billigast anbud vinner, en massa ruffel och båg för att få anbud (exempel finns från t ex Göteborgs kommun och Friends arena). Oklara kostnads- fördelningar är ett annat problem, just nu är en av anbudsgivarna i Stockholms skärgårdstrafik, som ska köra Djurgårdsfärjorna i en rättslig process där det brittiska justitiedepartementet anklagar dem för att ha tagit en halv miljard mer betalt än de haft rätt till.

Det finns starka idéer om att frikonkurrens är bättre en egen verksamhet och man har pekat på att den egna verksamheten inte är tillräckligt rationell och effektiv, men det vi bygger upp nu är ingen lösning som jag ser det. För mig står det klart att bra ledarskap, tuffa och bra förhandlingar med facken och samarbete med personalen hade och kan göra stor skillnad i de verksamheter som inte fungerat bra eller bara allmänt behöver förbättrats.

Efter att ha lyssnat på Bengt Ericsons bok Den nya överklassen så är jag också övertygad om att andra regleringar och värden än dem vi har idag behövs för att samhället ska vara till för alla och vara mer jämlikt. 

Jag instämmer i miljardären Robert Weils åsikt som han skriver in debattartikel i DN, kapitalismens legitimitet vilar på att den både kan skapa och rimligt fördela välstånd. Dagens stora klyftor är en grogrund för rörelser som vill motverka demokratin och det öppna samhällets värderingar. 

Weil menar att det är dags för alla kapitalister att förena sig och finna former för ett större samhällsansvar. Men har verkar vara rätt ensam så här långt, girigheten verkar annars vara det som gäller bland dem redan har mer än de behöver.

Alltför många unga tror att cannabis är rätt ofarligt

Alltför många unga tror att cannabis (weed, gräs, marijuana, hasch) är rätt ofarligt. Det har också tidigare forskning emellanåt bekräftat. Idag finns mer och bredare forskning de senaste 10 år har givit en helt annan kunskapsbas. Idag menar forskarna att cannabis långsiktiga påverkan på psyket utgör en betydande risk för den som använder drogen. Forskarna lyfter idag fram det som jag själv under min år som ungdomsarbetare sett, men inte haft belägg för. 

Forskarna visar på att risken att drabbas av psykoser och på sikt utveckla schizofreni är relativt stor. En relativt vanlig bieffekt av cannabisruset är panikångestattacker av olika styrka vilka kan övergå i långvariga panikångestsyndrom. Psykoser och ångestattacker kan drabba förstagångsanvändare, men den största risken eller problemet är den smygande förändring som drabbar känsloliv, tankeverksamhet i form av sämre kortidsminne, svårigheter att koncentrerar sig och tänka mer komplicerade tankar och att bearbeta information, man blir helt enkelt "dummare". Användade leder också till en förändrad personlighet. Användaren passiviseras tappar sin nyfikenheten, vilja att lära nytta och att ta sig för. Cannabisrusets avtrubbar och ger en förnöjsamhet.

Forskarna pekar också på att tonåringar är extra utsatta för cannabis skadeverkningar. Då hjärnan inte är fullt utvecklad förrän efter 25 års ålder är den extra sårbar för påverkan från droger. 

Det här behöver vi ta med i diskussionen kring droger. Alla ungdomar vill vara coola på något sätt men ingen vill bli dummare.

Skolan måste bygga på elevernas lust att lära

Lika värde är inte samma sak som att alla är lika. Det gäller i jämställdhetspolitiken likaväl som i skolpolitiken. Skolan måste bygga på elevernas lust att lära, på deras tillit till egna idéer, på deras förmåga att hitta egna lösningar för lärandet. Dagens skola försöker anpassa eleverna till skolan. Morgondagens skola måste anpassa sig till eleverna. Dagens skola organiserades för 200 år sedan för att ungar skulle lära sig veta hut och bli lydiga arbetare, lära sig att läsa bibeln och arbetsorder på egen hand så att samhället kunde producera mer. Alltför litet har ändrats sedan dess. Och ny kunskap har svårt att tränga igenom skolans murar av traditioner och krav från politiker och allmänhet, som i djup okunskap om vad modern forskning säger om pedagogik och barns utveckling kräver att allt ska vara som förr. Skriver Per Åhlström i Dagens samhälle.

Jag kan bara hålla med, skolans uppgift måste vara att ge alla elever möjlighet ta vara på sina talanger och begåvningar för att de själva ska få ett bra liv och för att samhället ska utvecklas så att det tar vara på andra människor, djur och natur. Det finns massor av modern skolforskning som borde ligga till grund för hur vi utvecklar skolan, och det behöver göras nu. 

Vi behöver mer inflyttning

Andreas Cervenka skriver en intressant krönika i Svenska Dagbladet "Därför borde vi ta emot fler invandrare". Den gör mig än mer övertygad om att Finland och Åland aktivt måste satsa på invandring och ta emot flyktingar. Vi behöver ett kreativt mångfaldssamhälle med flera som kan arbeta om vi ska få ekonomin i balans. Vi behöver en aktiv företagsamhet som tar vara på människors idéer och uppfiningsrikedom. 

De gör att vi samtidigt och fortsättningsvis måste satsa på god barnomsorg, bra skolor och ett bra välfärdssystem så att vårt samhälle är attraktivt att flytta till. Skolan har en nyckelposition den ska inte utbilda till ett  samhälle som flytt utan måste ligga i framkant och uppmuntra till nytänkande och ge utrymme för olikhet. 

Vi måste också aktivt motarbeta alla tendenser till invandrar fientlighet och rasism i hela samhället. Vi behöver mångfald och fler människor om vi ska klara av att bibehålla välfärden och på ett bra sätt ta hand om vår gamla. Det kräver att vi alla är öppna och mottagande av de som flyttar hit.